Enligt president Recep Tayyip Erdoğan är offensiven riktad mot både IS och den kurdiska YPG-gerillan, som bägge anses vara ”terrorgrupper som konstant hotar Turkiet”. Eftersom IS dock redan i åratal funnits vid gränsen samt begått attentat i Turkiet, utan likadana reaktioner från Ankara, menar många bedömare att offensiven främst riktas mot kurdernas framryckningar.
Sedan hösten 2014 har kurderna fått amerikanskt flygunderstöd för att bekämpa IS. Genom Syriska demokratiska styrkorna (SDF), som domineras av YPG, har de i dag framgångsrikt fördrivit IS från nästan hela norra Syrien – senast från staden Manbij söder om Jarablus. Kurderna har samtidigt inlemmat dessa områden i sitt eget självstyre Rojava för att skapa en decentraliserad federation i Syrien. Rojava har starka organisatoriska band till PKK-gerillan som utkämpat ett krig mot Turkiet om kurdiska rättigheter och självstyre sedan 1984. USA och västvärlden förnekar dessa band, eftersom man tycks ointresserad av att lösa det 32-åriga inbördeskriget i Turkiet men ändå har behövt YPG i kampen mot IS.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Recep Tayyip Erdoğan har protesterat mot kurdernas expansion och länge velat konstruera en egen buffertzon i norra Syrien. USA ha lovat Turkiet att SDF skulle retirera österut efter att de tagit Manbij. Men kurdernas högsta prioritet är att fortsätta framåt och länka samman den isolerade kantonen Afrin i nordvästra Syrien med övriga Rojava – både av strategiska skäl och för att förverkliga gamla frihetsdrömmar. Den 22 augusti utropades Jarablus Militärråd, vilket avslöjade deras nästa mål. Sedan fick Turkiet bråttom.
Assadregimen har fördömt Turkiets offensiv som ett brott mot Syriens suveränitet och regimens allierade Ryssland har uttryck djup oro. Men förmodligen kände båda dessa redan till planerna och godkände dem. Den syriska regimen har precis som Turkiet kommit att se kurderna som ett allt större territoriellt hot. Vladimir Putin har i sin tur nyligen haft möte med Recep Tayyip Erdoğan och allt mer tyder på att Turkiet nu lägger om sin Syrienpolitik enligt en rysk linje. I helgen avslöjade premiärminister Binali Yıldırım att Turkiet inte längre vill se Assad störtad.
Den 24 augusti landade också USA:s vicepresident Joe Biden i Ankara, för att reparera de ansträngda relationerna med Recep Tayyip Erdoğan. Under en presskonferens förklarade Joe Biden att USA krävt av kurderna att de ska retirera till öster om Eufrat – annars kommer de inte ”under några omständigheter” att fortsätta få amerikanskt stöd.
Sist kvar efter alla dessa maktspel är kurderna, som nu känner sig svikna och arga. YPG:s talesperson Redur Xelil sa till kurdisk media igår att de aldrig kommer retirera österut, på någons order. Mot bakgrund av de kostsamma strider YPG inlett för att vara omvärldens fotsoldater mot IS är det ett inte helt oväntat uttalande.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Båda sidorna riktar nu samtidigt in sig på att erövra staden al-Bab som kontrolleras av IS. Med onsdagens offensiv inne i Syrien har en mycket allvarlig risk uppstått, om en direkt konfrontation mellan kurdisk gerilla och de Turkietstödda syriska rebellerna, eller kanske även turkiska soldater. På onsdagskvällen kom obekräftade rapporter om sådana strider mellan rebeller och YPG söder om Jarablus.
Plötsligt har kriget i Syrien blivit ännu lite farligare och mer komplicerat. En ny lek med elden, i ett land som redan brunnit i över fem år.
