– Det här är en process för att dra ner intensiteten i konflikten. Farc har sagt att de kommer att gå tillbaka till en vapenvila, att de inte kommer att gå till attack. Vi kommer att börja diskutera hur vi ömsesidigt kan dra ner intensiteten i våra offensiva militära aktioner mot Farc, kommenterade han Farcs vapenvila och regeringens löfte att minska sin militära närvaro i landets konfliktzoner.
Det här är första gången regeringen talar om en militär nedtrappning sedan man för tre år sedan satte sig vid förhandlingsbordet i Havanna för att få ett slut på landets 50-åriga konflikt. Den väpnade konflikten i Colombia har pågått parallellt.
– Vi har hållit på att samtala mitt i kriget, men colombianerna får allt svårare att förstå att det pågår fredssamtal i Havanna medan attacker och dödande fortsätter i Colombia. Vi måste få stopp på dödandet, förklarade presidenten.
Beslutet kommer samtidigt som allmänhetens stöd för fredsprocessen är lägre än tidigare. Många menar att det här är ett sätt att ge ny luft till förhandlingarna och ett sätt att stärka förtroende för dem bland folket.
Många reaktioner är positiva
– En eventuell ömsesidig vapenvila är en stor och viktig nyhet för Colombia eftersom det öppnar en dörr till ett definitivt slut på våldsamheterna. Och att man nu ber om internationell hjälp på hög nivå och att arbetet för ett fredsavtal intensifieras får en att tänka att nödvändiga förhållanden för en lyckad fredsprocess, kommenterade Piedad Córdoba, människorättsförsvarare och talesperson för organisationen Colombianos por la Paz (Colombianer för fred).
Kritik från konservativa
Många ledarsidor, liksom politiker både från vänster och liberalt håll har också gett sitt stöd till överenskommelsen. Men från högerkonservativt håll kommer, inte helt oväntat, skarpare kritik. Ex-presidenten Álvaro Uribes parti Centro Democrático menar att avtalet riskerar det colombianska folkets säkerhet och att regeringen nu viker ner sig för terrorister.
– Att militären trappar ned under Farcs vapenvila kommer bara leda till att Farc stärker kontrollen över sina territorier där de odlar koka och bedriver olaglig gruvdrift, menar riksåklagaren Alejandro Ordonez, en av fredsprocessens mest hårdföra kritiker.
Farcs tidigare vapenvila pågick mellan december och maj. Då minskade antalet våldsincidenter med 90 procent. Efter ett bakhåll av den colombianska militären upphävde Farc vapenvilan i maj.
Bett FN om hjälp
I avtalet som slöts förra söndagen ingår en möjlig förlängning av vapenvilan till november. Man har också bett FN och den sydamerikanska Unasur om hjälp med att övervaka nedtrappningen. Många menar att kommande fyra månader blir avgörande.
Hittills har man bland annat kommit överens om en jordreform. Huvudfrågorna som ska lösas är: rättskipning för konfliktens offer, säkerhetsgarantier för Farc och ömsesidig vapenvila.
– Balansen mellan rättvisa och fred är den svåra balansgången att göra, sa president Santos.
Tidigare i veckan publicerade Gloria Gaitán, dotter till presidentkandidaten Jorge Elicier Gaitán, vars mord blev ett av startskotten till landets 50-åriga konflikt, ett öppet brev till presidenten. Där uppmanar hon honom att inte glömma den förföljelse och de brott som den colombianska staten historiskt begått mot den politiska oppositionen i landet, däribland Farc.
