I skuggan av kriget har nyliberala krafter drivit igenom flera nya lagar som påverkat arbetsrätten. Den kanske mest uppmärksammade reformen, som lades fram av president Volodymyr ­Zelenskyjs ­regeringsparti Folkets ­tjänare, drevs igenom i somras och innebär en försämring av arbetares rätt till kollektivavtal och anställningsskydd. Lagen har fått hård kritik både av den ukrainska och den internationella fackliga rörelsen.

Inte tillåtet att organisera

På den östra sidan av självständighetstorget Majdan i Kiev har Ukrainas största federation för fackförbund, FPU, sitt högkvarter. Här träffar Dagens ETC federationens ordförande Grygorii Osovyi och några av hans kollegor, som berättar att kriget har slagit hårt mot rörelsen.

– Många av våra 3,2 miljoner medlemmar har blivit internflyktingar i Ukraina. Och även för de som har ett jobb, så innebär de ständiga ryska bombningarna av Ukrainas infrastruktur att det inte med säkerhet går att säga att det finns en arbetsplats imorgon.

Grygorii Osovyi anser att de nyliberala förändringarna har förvärrat situationen för ukrainska arbetare ännu mer. Nästan direkt efter invasionen, i mars förra året, antogs det en kontroversiell ny lag som möjliggjorde individuella avstängningar på arbetsplatser utan facklig inblandning. Regeringspartiets lag i augusti, 2434 men som ursprungligen hette 5371, har försvagat kollektivavtalsrätten i små och mellanstora företag.

– Undantagstillståndet gör att det inte är tillåtet att samla folk till appellmöten och demonstrationer för att protestera, säger Grygorii Osovyi.

Var på gång redan 2021

Det var just sådana protester från FPU och andra fackliga organisationer som bidrog till att stoppa de tidigare försöken till nyliberala reformer, under 2021. Då drogs lagförslagen tillbaka efter att ha väckt kraftigt missnöje.

Dmytro Lyakh har företrätt FPU när federationen har suttit ned med den parlamentariska kommitté som förberett lag 2434 och andra nyliberala lagförslag. Vissa saker har framgångsrikt stoppats. Exempelvis försökte man helt och hållet riva upp kollektivavtalet som utgångspunkt för arbetsplatsförhandlingar.

– Det var deras största idé och det lyckades vi hindra. Men konceptuellt sett är det fortfarande samma lag. Myndigheterna har använt undantagstillståndet för att genomföra precisionsattacker mot arbetsrätten, säger Dmytro Lyakh.

”Klein har fullständigt rätt”

Vid årsskiftet fanns det ytterligare omkring 30 lagförslag registrerade i det ukrainska parlamentet som vilar på ny­liberala idéer, och som ­kommer ­förändra arbetsrätten till ­arbetares nackdel.

Enligt den ukrainska arbetsrättsjuristen George Sandul passar förändringarna väl in i den kanadensiska författaren och aktivisten Naomi Kleins tes om en nyliberal ”chockdoktrin”, som införts även i andra länder i tider av kris och desorientering.

– Naomi Klein har fullständigt rätt. Flera av dessa lagförslag togs ju fram redan för några år sedan, men det är nu man har drivit igenom dem. En av lobbyisterna bakom reformerna har sagt att kriget öppnade ett möjligheternas fönster, säger han till Dagens ETC.

George Sandul beskriver reformerna som väldigt ideologiskt drivna. Ett övergripande mål är att helt avlägsna fackförbundens roll i förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare. Lobbyister har beskrivit det som att man endast gör sig av med ”sovjetiska reliker” i arbetsrätten.

Blir reformerna permanenta?

I oktober argumenterade en ekonomisk rådgivare till president Zelenskyj, i en intervju med The Guardian, även för att Ukraina uppdaterar ”50 år gamla arbetsrättsliga lagar” och närmar sig ett system ungefär som det i Danmark, för att kunna komma ikapp andra europeiska länder.

– Men jag känner till Danmark, jag vet att fackförbunden där är väldigt starka, och jag tror inte alls de försöker ge oss ett danskt system i Ukraina, säger George Sandul.

Formellt sett är nyliberala reformer som 2434 endast menade att finnas kvar under undantagstillståndet. Men det finns en oro för att reformerna kommer göras permanenta. Bland annat har det tagits fram ett utkast för Ukrainas återuppbyggnad efter kriget, där det sägs att den ukrainska staten bör ta ett steg tillbaka från att vara involverad i arbetsplatsdialoger.

Om den nya arbetsrätten blir permanent kan George Sandul inte se hur Ukraina i så fall skulle kunna bli en fullvärdig medlem i EU, eftersom det skulle strida mot både associeringsavtalet mellan EU och Ukraina, och mot EU:s hållning kring arbetsrätten.

– Det är viktigt att understryka att det här egentligen inte är regeringens policy, utan specifika lobbyistgruppers policy. Jag hoppas att de återställer arbetsrätten efter kriget.