Men det är en viktig signal. Det säger Jan Hallenberg, professor emeritus i statsvetenskap associerad vid Utrikespolitiska institutet och expert på USA:s säkerhets- och utrikespolitik. 

– USA är inte med på alla attacker som Israel nu gör i Gaza. De är för långtgående, tycker amerikanerna. Detsamma gäller attackerna i Libanon. Men om andra länder och intressen verkligen slår till mot Israel är USA beredda att försvara dem. THAAD-systemet är ett exempel på det.

Amnesty USA sa i ett uttalande i somras att USA genom sina fortsatta vapenleveranser till Israel blir ”medskyldiga” till de brott som det finns ”starka bevis” för att Israel begår i Gaza. Men Israels krigföring har hittills inte spelat någon roll. USA står kvar. För nu har – som Jan Hallenberg formulerar det – andra länder och intressen verkligen slagit till mot Israel. Hamas attack i fjol, Hizbollah raketbeskjutningar – men framför allt Iran. Den 1 oktober skickade Iran 200 ballistiska missiler mot Israel. Det var andra gången någonsin som Iran slog till direkt mot Israel, första gången var i april.

Kopplingen till Israel är den starkaste enskilda och säkerhetsmässiga koppling USA har till en annan stat, fortsätter Jan Hallenberg. Så har det varit sedan staten Israels grundande.

– Jag brukar alltid säga att så länge USA är en militär supermakt så finns det ett Israel.

Öga för öga

Enligt den hämndlystna spiral som snurrat i över ett år nu har omvärlden i flera veckor väntat på att Israel ska slå tillbaka mot Iran. Särskilt efter Hizbollahs attack mot Netanyahus semesterhus i Caesarea förra helgen fanns det skäl att tro att svaret skulle bli omfattande, enligt en analys i Haaretz. Under natten mot lördag kom sedan Israels väntade angrepp mot Iran, och det var ett relativt återhållsamt sådant.

Nu är det återigen upp till motparten:

– Det kan bli fler attacker från Iran. Om Israel slår till och om iranierna tycker att det är för kraftfullt så kommer Iran att slå tillbaka och då är amerikanarna redo att skjuta ner de missiler och drönare som kommer från Iran. Men det är ändå en gräns, det är hundra soldater och det är inte meningen att de ska strida på marken, säger Jan Hallenberg.

Men nu är soldaterna där. Och konflikten fortsätter att eskalera. Vad innebär det att det finns amerikanska soldater på plats?

– Det som ligger i din fråga är ju om amerikanerna riskerar att dras in, eftersom de är på plats. Vad händer om en missil eller en del av en missil ramlar ner på den amerikanska basen och det är två amerikanska soldater som dör. Då är risken att USA dras in ytterligare. Det här är ett väldigt farligt spel. USA vet att risken för storkrig ökar. Men det är priset de betalar för att kunna stödja Israel.

Medlare med militärbas

Vissa bedömare har spekulerat i att Israel kan komma att slå mot antingen Irans kärnvapenprogram eller oljeproduktion. Paradoxalt var en av de huvudsakliga anledningarna till den starka amerikanska närvaron i gulfen och Mellanöstern från början just att skydda oljeproduktionen och indirekt världsekonomin. Idag finns det minst 40 000 soldater på olika baser i regionen, varav den största är flygbasen al-Udeid i Qatar.

– Det är svårt, men flera länder – inte minst Qatar – försöker bidra till att det inte blir värre. Att se till att det finnas diplomatiska vägar för att förhindra de allra värsta utgångarna.

Påverkar det inte trovärdigheten som medlare att ha en stor amerikansk bas på sin mark?

– Ja, i någon mån. Men de vill förhindra krig i regionen och tar den risken. 

Om USA dras in, skulle Qatar på något sätt kunna förhindra att baserna där används?

– Nej, det kan de inte. 

Oljan kommer fredas

Jan Hallenberg tror dock inte att Israel kommer slå till mot vare sig oljan eller kärnenergin. 

– Jag tror att de kommer slå mot iranska militärbaser, att man kommit fram till att det inte blir mot oljeintressen för då kan oljepriset gå upp och det är inte bra för amerikansk inrikespolitik när presidentvalet kommer. Kärnenergiprogrammet är för politiskt känsligt. Så det blir sannolikt mot militära intressen. Men frågan är: hur kraftfull blir attacken? 

Hur stor roll spelar det amerikanska valet i hur USA agerar just nu?

– Det spelar alltid in. Det gör nog president Biden betydligt försiktigare i att trycka på mot Israel även om han vill ha förändring, vilket han i vissa avseenden vill. Det skulle kosta för mycket inrikespolitiskt att vara hård mot Israel. Republikanerna står 100 procent bakom Israel. Det skulle bli mycket uppståndelse i USA om USA inte uppfattades stötta Israel. 

Harris pressas 

Däremot skulle Kamala Harris – om hon vinner valet – möjligen kunna bli lite hårdare mot Israel, enligt Jan Hallenberg. 

– Men även hon måste vara väldigt försiktig.

I ett uttalande som Middle East Eye har tagit del av sågar 50 amerikanska svarta och muslimska ledare – allt från imamer till akademiker till politiker – Kamala Harris, som man menar är alldeles för undfallande. ”Som muslimer är det vår plikt att upprätthålla rättvisa och som svarta amerikaner vars förfäder upplevde de allra värsta tänkbara brotten, måste folkmord vara vår röda linje”, skriver de. De skriver också att de inte kan stötta Kamala Harris bara för att ”Donald Trump antagligen kommer att vara ännu värre i frågor som den om Gaza”. 

Jan Hallenberg menar att Trump kommer ”slå till hårdare” om han vinner. 

– Han kommer inte minska hjälpen till Israel. Tvärtom, han kommer inte ställa några villkor. Det blir förmodligen ännu mer vapen.

Trump är den kandidat som den israeliska regeringen skulle föredra enligt Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och expert på israelisk inrikespolitik.

– Men det är oklart exakt vad Trump skulle göra och säga. Han är en mycket nyckfull politiker. 

Låst läge 

Hon menar att läget kommer att vara låst fram till valet i USA.

– Med tanke på det amerikanska valet kommer vi inte se några jättestora förändringar i den amerikanska inställningen. Och inte heller internt i Israel.

Isabell Schierenbeck tror att Israel lyssnar på USA i vissa frågor. 

– Som när det kommer till humanitär hjälp. Det har de gjort några gånger innan, i viss utsträckning. Men i fråga om andra typer av röda linjer – som att inte gå in i Rafah, till exempel – så har det blivit uppenbart att även om de hör vad amerikanarna säger och är i dialog med dem så är det inte USA som dikterar vad Israel ska göra. Netanyahu och regeringen har flera gånger gått över det som USA definierat som röd linje.

Eftersom USA tidigare har dragit gränser som de sedan inte hållit fast vid, har det gett Israel ett slags självförtroende – att de vet att det inte blir några konsekvenser?

 – Ja, så kan man se på det. Men det handlar nog snarare om att den israeliska regeringen driver sin linje oavsett vad USA tycker.