– Det här är en milstolpe i Israels demokratiska nedmontering. I praktiken innebär det här lagförslaget att regeringen kan utnämna lojala personer till viktiga poster, som ministrar eller generaldirektörer för olika myndigheter, utan att Högsta domstolen kan påverka det, säger Anders Persson till Dagens ETC.
I våras sköts omröstningen om de olika lagförslagen upp efter omfattande protester. Efter måndagens omröstning lät nya protester inte vänta på sig. Vad som händer nu återstår att se – protesterna kan få effekt, men det beror på hur skickligt man lyckas slå split inom själva regeringen, enligt Anders Persson.
– Demokratiforskningen visar tydligt att om demokratirörelser ska fungera så måste de splittra regeringen. Men igår röstade varenda parlamentariker för förslaget. Regeringen är intakt, säger han.
Netanyahu i en rävsax
Men Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och Ben-Gurion universitetet i Negev i Israel, menar att proteströrelsen hittills varit framgångsrik: lagförslaget man röstade om är det mildaste av de föreslagna. Det mest allvarliga förslaget menar hon är det som tillåter att en enda parlamentariker ska kunna upphäva Högsta domstolens beslut.
Men hon ser ändå med stor oro på utvecklingen.
– Redan igår lämnade många organisationer in skrivelser till Högsta domstolen. Så nu är den omedelbara frågan om Högsta domstolen ska pröva om lagen är förenlig med liberala demokratiska principer. Det är oerhört allvarligt om de skulle hamna i konflikt med regeringen.
Isabell Schierenbeck säger också att Israel alltid har varit splittrat, men att sprickan mellan olika grupper i det israeliska samhället är djupare än någonsin tidigare. Hon menar att Israels premiärminister Benjamin Netanyahu nu sitter i en rävsax. Han har förbrukat folkets förtroende och gjort sig omöjlig att samarbeta med: de enda som vill ha med honom att göra är den högernationalistiska koalition han nu sitter i regering med. Och de trycker på för reformer.
– De religiösa sionistiska partier som han sitter i regering med kommer inte kunna driva igenom sin politik med en Högsta domstol som följer liberala demokratiska värderingar som exempelvis minoritetsrättigheter, säger Isabell Schierenbeck.
Konservativa vindar
Att stegvis förändra och minska Högsta domstolens möjligheter att påverka kommer att ha konsekvenser på flera områden. Bland annat för hbtq-personers rättigheter – något Netanyahus ultrakonservativa följeslagare kommer se till. Samtidigt påpekar Isabell Schierenbeck att reformer länge har diskuterats i flera olika åsiktsläger i Israel.
– Högsta domstolen har mycket makt. Israel har inte en konstitution. Många av de som protesterar är inte emot reformer utan de är emot just de här reformerna – man vill se förändringar som bygger på mer inkluderande och bredare uppgörelse och konsensus. Men de vänder sig emot den här typen av extrema förändringar, säger hon.
Anders Persson, som noga följer konflikten mellan Israel och Palestina, menar att också palestinierna kan komma att påverkas negativt av den boll som nu har satts i rullning.
– Situationen för palestinier kommer att förvärras när Högsta domstolens inflytande minskar, säger han.
Isabell Schierenbeck tar frågan om Israels annekteringar som exempel.
– Gällande annekteringar till exempel så ser man ofta att det är Högsta domstolen som säger nej. Det konservativa och religiösa judiska inslaget i Israel kommer bli starkare på bekostnad av demokratin, säger Isabell Schierenbeck.
Destabilisera regionen
För Benjamin Natanyahu är den enda möjligheten att vara kvar vid makten att göra sina samarbetspartier till viljes. Men priset kan komma att bli dyrt, menar Isabell Schierenbeck. I förra veckan rapporterade flera medier om att över 10 000 reservister och frivilliga i armén hotade att avsluta sina kontrakt. Israels starka armé har länge varit anledningen till landets goda självförtroende och starka ställning i regionen. Också läkarnas fackförening har protesterat högljutt och flaggat om strejk, enligt The Guardian.
– Reservisterna och de frivilliga utgör en ”folkets armé” som har varit väldigt viktig för uppbyggnaden av Israels försvar. Mycket hänger på om de gör allvar av hoten om att säga upp de här i stor utsträckning frivilliga kontrakten.
Relationen till USA och ekonomin är en annan ingrediens i den här soppan, enligt Anders Persson.
– Det är många olika lösa trådar i det här. Biden-administrationen har varit kritisk till den här utvecklingen. Hur kommer relationen till USA påverkas? Vilka ekonomiska konsekvenser får det för Israel?
