Inte heller Demokraternas primärval har präglats av stor konkurrens, något som fått röster att höjas kring det demokratiska partiets oförmåga att få fram fler politiska alternativ. 

Statsvetaren och USA-experten Merrick Tabor menar att problemet inte handlar om att det saknas alternativa kandidater utan att en rad andra bedömningar spelar in. 

– Det finns exempelvis en tradition av att låta den sittande presidenten välja om han vill fortsätta eller inte. En annan aspekt är själva utformningen av primärvalen, där kandidater inom samma parti ger sig på varandra. Det är ganska riskabelt och riskerar att försvaga huvudkandidaten inför det slutgiltiga valet, säger Merrick Tabor. 

Harris är inget alternativ

Om Joe Biden avböjt att ställa upp på nytt hade den nuvarande vice presidenten Kamala Harris framstått som ett huvudalternativ, något Merrick Tabor tror att det demokratiska partiet velat undvika. 

– Hon är inte så populär bland väljarna och det hade förmodligen skapat problem för partiet längre fram. 

Supertisdagens resultat innebär att huvudkandidaterna i princip är klara, men officiellt utsedda blir de först på respektive partis konvent, som äger rum under sommaren. 

Enligt Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, är det ovanligt att inte veta vilken kandidat som kommer ha majoritet innan konventet. 

– Ur den aspekten är konventen inte så spännande. Det har funnits val när det inte varit klart på förhand, men det var länge sedan, säger Dag Blanck. 

Vem blir vicepresident?

Däremot tror Dag Blanck att Donald Trump kan komma att utse sin vicepresidentkandidat under det republikanska konventet. 

Som möjliga kandidater till posten nämns bland andra Tim Scott, senator från South Carolina, och Kristi Noem, guvernör från South Dakota. Valet av vicepresident är ofta högst strategiskt och ett tillfälle att exempelvis locka väljare från en viss del av landet eller från minoritetsgrupper. 

– I Trumps fall tror jag att obrottslig lojalitet kommer att vara det absolut viktigaste när det gäller vicepresident, säger Dag Blanck. 

Dag Blanck påpekar att Trump bröt med sin tidigare vicepresident Mike Pence eftersom han ansåg att denne svek honom genom att vägra stoppa certifieringen av valresultatet 2020. 

– Det gjorde Mike Pence till en förrädare i Trumps ögon. 

Trump hävdar immunitet

Under föregående vecka kom även ett uppmärksammat domstolsbeslut i USA, då Högsta domstolen rev upp delstaten Colorados beslut att stryka Trump från valsedeln. Därmed satte Högsta domstolen också stopp för alla delstaters försök att gå på samma linje. 

Ett utslag som snabbt hyllades som ”en stor seger för Amerika” av Trump själv på plattformen Truth Social. 

Men måndagens domstolsbeslut innebär inte slutet för Trumps juridiska problem. 

– Ett datum att hålla kolla på är 22 april, då tar Högsta domstolen upp frågan om huruvida Trump är immun mot åtal kopplat till stormningen av Kapitoleum som ägde rum 2021. Trump menar att han har immunitet, att man inte kan åtala en person som var president, säger Dag Blanck. 

Brutit mot alla regler

I den amerikanska konstitutionen finns bara två grundkrav för att kunna bli president: man måste vara född i USA och åtminstone 35 år gammal. Även om han döms för något av de brott han står åtalad för skulle Trump  potentiellt sett alltså fortfarande kunna bli president. 

– Skulle Trump bli dömd och ändå vinna, då uppstår en speciell och oklar situation. Vad som händer då är inte lätt att veta, menar Dag Blanck. 

Det skulle oavsett inte vara första gången som Donald Trumps agerande ger upphov till nya juridiska och moraliska frågeställningar. 

– Han har brutit mot i stort sett alla informella regler som finns. Tidigare vore det ju otänkbart att en person som står åtalad för brott ens skulle vara presidentkandidat, säger Dag Blanck.