Klimatgruppen presenterade sina rekommendationer för en dryg vecka sedan och när Joe Biden några dagar senare lade fram sin nya klimatplan var det tydligt att han lyssnat. Någon Green new deal blir det inte med Biden vid spakarna – termen lyser med sin frånvaro i Bidens program – men visst har ambitionsnivån höjts.
Bidens tidigare plan var 1 700 miljarder dollar i klimatinvesteringar på tio år. Nu blir det istället 2 000 miljarder på fyra år. 40 procent av dessa ska öronmärkas för utsatta områden. 1,5 miljoner nya miljömärkta bostäder ska byggas och nya byggnader ska vara utsläppsneutrala år 2030.
Minskade koldioxidutsläpp
En av de mest slående förändringarna är att 2035 är det nya årtal då energisektorn ska vara fri från koldioxidutsläpp. En hyvling med 15 år från det tidigare 2050.
– Det var stort. Och det måste jag ge AOC och Varshini en eloge för. De drev på hårt i den frågan, jag drev på hårt runt klimaträttvisa, säger Catherine Coleman Flowers, grundare av Center for Rural Enterprise and Environmental Justice.
Hon pratar om kongressledamoten Alexandria Ocasio-Cortez och Sunrise Movements ledare Varshini Prakash, två av de tre i arbetsgruppen som utsetts av Bernie Sanders. Den tredje var Catherine Coleman Flowers själv, vars fokus är just klimaträttvisa, en allt viktigare term inom miljörörelsen. Grundtanken är att vi måste medge att fattigare områden drabbas hårdare av klimatförändringarna, inte minst hälsomässigt.
– Vi måste stoppa föroreningarna så att folk kan leva hälsosammare liv. Det vi sett under coronakrisen är att de samhällen där folk lider av astma, cancer och annat också är mer sårbara för covid, säger Catherine Coleman Flowers som själv ägnat mycket tid åt att studera hur orenat avloppsvatten påverkat delar av USA.
Hon är nöjd med arbetsgruppens resultat.
– Vi lyckades till slut få igenom en hel del krav. Vi fick inte allt men vi fick det mesta vi ville ha. Jag tycker att det är en väldigt progressiv klimatplan och min erfarenhet är att vi inte stod så långt ifrån varandra i allt.
Kan du peka på något som ni inte fick igenom?
– Helst inte, jag fokuserar hellre på segrarna, haha.
Vilken var den största segern?
– Från mitt perspektiv så var det att klimaträttvisa blev en slags mittpunkt i allt vi gjorde.
Billy Fleming är chef för McHarg Center på University of Pennsylvania och föreläser bland annat på temat Green new deal och design.
– Det är med stor marginal den mest ambitiösa klimatplan som någonsin lagts fram av en kandidat från ett av de stora partierna. Den här planen är till exempel mer ambitiös än Bernie Sanders i primärvalet 2016. Trots det så är det långt ifrån det som forskningen ser som nödvändigt för att svara mot hotet från klimatförändringarna, är hans analys av Bidens plan.
Planen gör teknokrater nöjda tror han, men inte aktivister.
– Det är en plan utformad för att göra teknokrater överlyckliga och en del av klimatrörelsen som inte betraktar sig själva som teknokrater mindre lyckliga. Och det är inte i linje med de hårdare krav som ställts av klimatrörelsen om att ta sig an fossilenergiindustrin.
Elektrifiering i fokus
Bidens plan tar heller inte upp förbud mot fracking eller nedgången inom fossilindustrisektorn, påpekar Fleming.
Bidens plan har stort fokus på elektrifiering. 500 000 laddstationer ska byggas, 500 miljoner solpaneler sättas upp och 60 000 vindturbiner (byggda i USA) ska placeras ut. Målet är en miljon nya arbetstillfällen för att bygga elfordon.
– Bidens särskilda fokus på elektricitet är smart, riktigt och ganska uppenbart. Men han har utelämnat annat. Han vill till exempel fortfarande se hundratals miljarder dollar investeras i motorvägar, säger Billy Fleming.
Fleming poängterar att han inte kritiserar arbetsgrupperna.
– Jag var inte med på mötena och man vet aldrig hur mycket kritik man kan lägga fram innan man ombeds lämna rummet. Det verkar som de gjort ett bra jobb att knuffa Biden åt vänster. Jag lastar absolut inte arbetsgrupperna för att planen inte är på den nivå den behöver vara. Det är en fråga för Biden och hans inre cirkel, vilken åtminstone på klimatsidan har en del ganska tveksamma namn.
Kan du nämna några namn?
– Ett uppenbart är Heather Zichal som jobbade för Obama men även för Cheniere Energy, en gigantisk naturgasproducent.
Green new deal nämns inte i Bidens plan, vad innebär det?
– Det har skett en break inom klimatrörelsen, sedan Biden nominerades, bort från Green new deal-relaterat språk bland de mer teknokratiska, mot uttryck som ren, smart, standard och infrastruktur. Det påminner om Clinton-åren i retorik och policy-design.
Green new deal hånades alltid på Fox News till exempel. Kan inte termen vara en belastning?
– Green new deal fortsätter vara ett favoritämne för Sean Hannity och Donald Trump men fortsätter ändå ha bred popularitet. I undersökningar har nästan varje del i planen stöd av 55 procent eller fler.
Billy Fleming tror att de flesta klimatintresserade nu kommer att sluta upp bakom Joe Biden. Det betyder inte att klimatrörelsen ska sluta driva på. Deras existens kommer att bli betydligt mer kännbart för Biden nu än när han var vicepresident, tror han.
– Vi hade inte samma styrka eller kontaktnät eller mobiliserade då. Klimatrörelsen kommer att ständigt ligga på under implementerandet av den här planen.
Catherine Coleman Flowers håller med:
– Vi kan nog aldrig slappna av. Starka intressen kommer att försöka påverka, oavsett vem som styr. Vi måste alltid fortsätta vara vaksamma. Jag vill se Joe Biden i Vita huset men vi måste fortsätta driva på oavsett vem som är där.
