Vid sidan av sorgen väcktes sedan frågan i Tyskland: Hur skulle sådana dåd kunna förhindras? En vecka senare deporterade den tyska regeringen 28 afghanska brottslingar. Det var första gången som Tyskland utvisade asylsökande till Afghanistan sedan talibanerna tog makten i landet.


Förskjutning till internet

Men är detta tillräckligt för att minska risken för ytterligare terrorattacker i Tyskland? Professor Hans-Jakob Schindler, Senior Director för det internationella forskningsinstitutet Counter Extremism Project och tidigare samordnare för FN:s säkerhetsråds övervakningsgrupp för ISIL, al-Qaida och talibanerna, varnar för att förbise problem som är avgörande för en hållbar kamp mot terrorism.

Det verkar som om den misstänkte Solingen-attentatsmannen har radikaliserats i Tyskland. Hur har radikaliseringen förändrats under de senaste åren?

– Det har skett en förskjutning från offline till online. Innehållet i det extremislamistiska området är mycket professionellt. Innehållet förmedlas i korta videor på två eller tre minuter.

Hur sker radikalisering på nätet?

– Av nyfikenhet tittar någon på vad IS har publicerat. Först hittar de banala narrativ. Om vad man får äta, om man får röka. IS, liksom andra extremistiska ideologier, verkar ha ett svar på allt. Det finns inget både och, bara rätt eller fel.

Hur går man från intresserad till radikal?

– Plattformar för sociala medier är kommersiella. Detta spelar islamisterna i händerna. De producerar innehåll som röstas upp av algoritmer. Vid någon tidpunkt vänjer sig användaren vid innehållet, reagerar inte längre på det och scrollar vidare. Då kommer algoritmen att spola in mer radikalt material i flödet för att hålla kvar användaren på plattformen. Du leds genom radikalisering steg för steg.

Hur väl förberett är Tyskland för detta?

– Inte särskilt väl. En kollega nämnde att islamister på sociala medier bildligt talat har atombomben. Jag svarade att säkerhetsmyndigheterna tyvärr bara har en metaforisk flugsmälla. Extremister är ensamma på internet.

Finns det andra orsaker till att de islamistiska attackerna har ökat?

– Tysklands försvarsmakt Bundeswehr och de andra internationella trupperna drog sig tillbaka från Afghanistan 2021 och från Västafrika 2023. Kampen mot terrorismen i IS kärnområden minskades militärt. Islamisterna där – inklusive i Irak och Syrien – har nu större kapacitet att radikaliseras.  

Hur ser ni på risken för attacker i andra europeiska länder, som Sverige?

– I Skandinavien rådde under lång tid uppfattningen att det knappast fanns några problem med islamister. Sedan inträffade en attack med en lastbil i Stockholm 2017. Det har förekommit riktade extremislamistiska desinformationskampanjer där det påstods att svenska myndigheter tog barn från muslimska föräldrar. Liksom Tyskland har Sverige ett stort antal migranter. Sverige har dock nyligen ställts inför ytterligare en utmaning: koranbränningarna. Detta har gjort att landet hamnat mer i centrum för islamisternas uppmärksamhet.

I detta sammanhang mördades två svenska turister i Belgien i oktober 2023.

– Två månader senare dömdes två bröder i Tyskland för att ha planerat attacker mot kyrkor i Sverige. I mars 2023 greps två afghaner i Tyskland anklagade för att ha planerat en attack mot den svenska riksdagen. Sverige har bra säkerhetsmyndigheter. Jag satt länge i FN:s säkerhetsråd som terrorismrådgivare och har pratat med alla säkerhetstjänster.

Hur går islamistiska attentatsmän tillväga?

– Det finns tre angreppstaktiker. Attacken i Moskva i april 2024 var en klassisk al-Qaida-taktik. IS-krigare rekryterades utomlands, tränades och reste till Ryssland via ett tredje land. I den andra angreppstaktiken, till exempel den grupp tadzjiker som dömdes i Tyskland 2022, radikaliserades islamisterna i Tyskland. De hade kontakt med IS-personer i Irak, Syrien och Afghanistan. De vägleddes i planeringen av attackerna.

Vid attacken i Solingen var IS tvungna att kontrollera om angriparens bekännelsevideo var äkta.

– Nackdelen med taktik ett och två ur terroristernas synvinkel är risken för upptäckt på grund av den regelbundna kommunikationen mellan gärningsmännen och IS. En tredje taktik ser vi nu allt oftare – som i Solingen. Budskapet från IS från 2017 och framåt var: ”Kämpa för kalifatet i ditt grannskap, med bilar eller knivar.” IS har gjort brutala videos och visat hur man genomför en knivattack.

Hur ser ni på rädslan för ytterligare attacker i Tyskland?

– Rädsla är förståeligt. Men polariseringen i västvärlden är precis vad terroristerna vill ha.

Destabilisering är en del av taktiken.

– IS vill splittra Europa, och det spelar dem i händerna när tyskar ser snett på sina muslimska landsmän. Ur strategisk synvinkel är det just detta som är målet med attacken. Genom ständig terrorism försöker islamisterna försvaga västvärlden ekonomiskt, politiskt och socialt. Tillbakadragandet från Afghanistan 2021 förstärker denna berättelse om seger. De tror att de har oss nu. Och försöker organisera fler och fler attacker här.

Är dessa gärningsmän verkligen intresserade av religion?

– När det gäller de enskilda gärningsmännen är det svårt att säga. Klart är att IS-ideologin är ett ganska perverst sätt att tolka Koranen. Kritiska passager i Koranen kan också tolkas exegetiskt. IS-ideologin gör inte det, utan tolkar dem på ett extremistiskt sätt och missbrukar därmed religionen för sina maktfantasier. Den religiösa terminologi som IS använder sig av gör dock IS-ideologin mer tillgänglig för vissa individer.

Vad borde det talas mer om?

– Asyldebatten är viktig. Att säga att vårt största problem med terrorism är bristen på utvisningar är att missa poängen. För internet kommer inte att sluta fungera för att vi utvisar människor.