Det gick snabbt, och sen hade diktatorn Bashar al-Assad flytt landet. Maktskiftet i Syrien förvånade hela världen. Den 8 december 2024, samma dag som al-Assad flög till Moskva – Ryssland har länge varit nära allierade med den syriska regimen – attackerade Israel delar av Syrien. Invasionen av Syrien motiveras i Israel med att ett fredsavtal från 1974 föll samtidigt som den drygt 50-åriga diktaturen.
– Det finns en extremt stor osäkerhet om Syriens framtid, säger Asher Kaufman, amerikansk-israelisk fredsforskare och expert på Israels relationer med grannländerna.
För Israels regering var tidpunkten utmärkt. Kriget mot Hizbollah i Libanon avslutades i slutet på november, även om vapenvilan har varit bräcklig med många överträdelser. Premiärminister Netanyahu behövde ett nytt krig. Beslutet om att attackera Syrien handlar lika mycket om israelisk inrikespolitik som oron för fredsavtalet.
– Netanyahu vill att kriget fortsätter. Han måste visa att det fortfarande pågår och genom att stationera israeliska soldater i Syrien gör han det. Fortsatt krisläge är i Netanyahus intresse, säger Asher Kaufman.
Ockuperar mer mark
Sedan 1974 har det funnits en avmilitariserad buffertzon mellan Israel och Syrien. Buffertzonen ligger vid Golanhöjderna, som Israel har ockuperat sedan sexdagarskriget 1967. Enligt FN och majoriteten av det internationella samfundet tillhör Golanhöjderna Syrien. Men i samband med att Israel i december inledde sin offensiv i Syrien sa Netanyahu att området kommer tillhöra Israel ”för evigt”.
Kort därefter utökade Israel sin ockupation, och tog kontroll över den avmilitariserade buffertzonen. Snart tog man ännu mer mark. Sedan den 10 december har Israel haft kontroll över Hermonberget. Berget ligger mellan Israel, Libanon och Syrien och anses vara en strategiskt viktig punkt. Från toppen syns Damaskus.
Enligt källor till Middle East Eye hade Israel redan den 10 december tagit sig över 10 kilometer in i landet. Utrikesminister Gideon Saar sa samtidigt att operationen var ”ett begränsat och tillfälligt steg som vi tagit av säkerhetsskäl”.
– Jag har glömt exakt hur många militärbaser Israel har byggt upp inne i buffertzonen, en är även inne på syrisk mark. De här strukturerna skulle kunna rivas på några dagar, men samtidigt kan de också förbli på plats för lång tid, säger Asher Kaufman.
Israel har även genomfört omfattande luftangrepp mot flera platser i Syrien, bara de första dagarna attackerade man 400 gånger. Den senaste tiden har luftangreppen främst riktats mot Daraa och Suweida i södra Syrien, men även mot Damaskus.
Israeliska order
För en tid sedan sa Netanyahu att den nya syriska regeringen inte får ha någon militär närvaro alls i södra Syrien, framför allt i provinserna Daraa, Suweida och Quneitra. All närvaro kommer betraktas som ett hot, enligt den israeliska premiärministern. Han har också sagt att Israel kommer behålla kontrollen över Hermonberget.
Syriens övergångsregering ser inte med blida ögon på Israels agerande. Samtidigt har de inte svarat militärt.
– Vi uppmanar det internationella samfundet att upprätthålla sina juridiska och moraliska skyldigheter och stå bakom Syriens rättigheter genom att sätta press på Israel att dra sig ur södra Syrien omedelbart, sa Syriens president Ahmad al-Shara i Kairo i måndags.
Irritation och osäkerhet
Asher Kaufman hoppas att Israels mål inte är att destabilisera Syrien. Andra argumenterar för det rakt motsatta: att Israel faktiskt vill göra just det för sin egen vinnings skull.
– Jag vill tänka att ett stabilt Syrien är ett intresse för Israel. Ahmad al-Shara, Syriens nya ledare, har sagt rätt saker hittills. Men det är inte klart ännu vad för politik regeringen kommer att föra, säger Asher Kaufman.
Ett regionalt krig är inte sannolikt, men irritationen kan växa, fortsätter han.
– Fortsatt ockupationen av buffertzonen i Golanhöjderna skulle kunna leda till fortsatt irritation och instabilitet, vilket kan göra det svårt för den nya syriska regeringen att stabilisera situationen i Syrien.
