När Israel den 1 oktober invaderade södra Libanon var det sjätte gången på 50 år. Syrien ockuperade delar av Libanon i 29 år fram till 2005. Militanta palestinska grupper har och har alltid haft en starkt närvaro. Och så Israel och Iran, de två nyckelspelarna i fråga om libanesisk säkerhet och osäkerhet. Och i skuggorna lurar USA och andra forna stormakter.

Samma dag som Israel gick in i Libanon sköt Iran iväg 200 ballistiska missiler mot Israel. Irans attack mot Israel var en sedan länge väntad hämnd. I huvudstaden Beirut finns två budskap som återkommer, slarvigt klottrade på husfasader och andra tillgängliga ytor. Det ena: ”F*CK ISRAEL”. Det andra: ”IRAN OUT”. 

Vi vill ha fred, säger libaneserna. Men sådant är sällan upp till dem. 

Netanyahus uppmaning till FN

För första gången har Israel gett sig på de fredsbevarande FN-styrkorna Unifil. Fyra gånger på fyra dagar. 

I söndags upprepade Netanyahu budskapet i en video adresserad till FN:s generalsekreterare Antonio Guterres.

– Flytta UNIFIL-styrkorna ur farozonen. Nu, omedelbart, sa Netanyahu.

Förutom de fem Unifil-soldater som redan skadats fick 15 till lindriga rökskador under söndagens angrepp. En attack mot FN kan utgöra krigsbrott, enligt Gregor Noll, som är professor i internationell rätt vid Göteborgs universitet.

– Unifils närvaro är uppbackad av bindande folkrätt, som Israel som FN-medlem är förpliktigade att rätta sig efter. Israel har inga valmöjligheter här. Om man slår mot Unifil på ett eller annat sätt, och gör det medvetet igen, då börjar bevisen tätna, säger han.

En gång vs. fyra gånger

Det vill säga bevisen för uppsåt. 

– Och då betyder det att man bryter mot sina förpliktelser under FN-stadgan. Och då har man FN och alla medlemsstater som sin motpart. Men Israel har ju i det här fallet valt att fortsätta, och säga att de behöver plats för sin krigföring, säger Gregor Noll.

Är det vanligt att ett land uppmanar FN-styrkor att flytta på sig?

– Nej, det är mycket uppseendeväckande. Israel har inte ifrågasatt FN:s närvaro på det här sättet tidigare.

Och hur ska man se det, att Israel gör det nu?

– Det följer ett mönster av incidenter det senaste året och är en del av Israels tendens att inte längre befatta sig med de internationella mekanismerna som finns, och visar att man inte längre tar FN och internationella domstolar på allvar, säger Gregor Noll.

På plats i södra Libanon

Unifil:s talesperson Andrea Tenenti kallar situationen ”mycket oroande och utmanande”.

– De senaste dagarna har det varit markintervention och strider. En del av våra positioner har attackerats. Flera fredsbevarare har skadats. Attackerna har skett efter att Unifil ombetts flytta sig från vissa positioner på den blå linjen.

FN:s flagga ska vaja i södra Libanon, fortsätter Andrea Tenenti.

– Vi svarar mot FN:s säkerhetsråd och inte enskilda stater.

Israels direkta angrepp mot FN-styrkorna är inte bara en kränkning av resolution 1701.

– Det är ett brott mot internationell humanitär lag.

Både Israel och Hizbollah fortsätter med sina attacker. Under söndagskvällen skadades nära 70 personer i norra Israel i en drönarattack signerad Hizbollah.Ingen av de stridande parterna är oskyldig. Men militären i det land vars yta nu är skådeplats för attackerna deltar fortfarande inte i striderna, över en miljon människor befinner sig på internflykt. Mer än 2 000 civila har dödats. Scenerna i delar av södra Libanon beskrevs i helgen som ”apokalyptiska”.

Oskyldiga krigsbrottslingar?

Två av hjärnorna bakom Israels krig i Gaza är premiärminister Benjamin Netanyahu och försvarsminister Yoav Gallant, båda misstänka för krigsbrott i Gaza, inklusive det grövsta av alla grova brott – folkmord.

Israel säger att kriget i Libanon är del i ett försvarskrig mot Hizbollah, att det var de som först angrep Israel den 8 oktober i fjol. Sedan dess har Israel attackerat fyra gånger fler än Hizbollah, enligt Al Jazeera som regelbundet räknat angreppen från båda sidor.

– Israel har rätt till självförsvar. Angreppen från Hizbollah har varit tillräckligt intensiva för att Israel ska utrymma de delar av landet som gränsar mot Libanon. Men med den rätten följer också begränsningar. Självförsvaret måste vara nödvändigt och principen om proportionalitet måste beaktas. Man kan inte engagera sig i rena hämndaktioner, säger Gregor Noll.

Legitimt självförsvar kan också övergå i krigsbrott. Gregor Noll liknar det vid en bok: öppnar man boken om krigets lagar och internationell humanitär rätt så får man mer ”detaljskärpa”.

– Israels statsminister och försvarsminister är under utredning av Internationella brottmålsdomstolen ICC:s åklagare. De kan ha gjort sig skyldiga till krigsbrott i Gaza.

Det är samma högt uppsatta israeliska politiker som nu är ledande i invasionen av Libanon. Påverkar det hur man kan se på krigföringen i Libanon?

– Nu måste jag vara en sådan torr jurist och svara att man är oskyldig tills man är dömd. Det kan vara så att Israel har ändrat tillvägagångssätt. Det är inte så det ser ut när man följer mediebevakningen. Men för en domstol, om det skulle bli fråga om åtal för krigsbrott i Libanon, måste man ta det från början.

Uppsåt, den springande punkten

Mycket av det som hänt i Gaza upprepas i Libanon: omfattande evakueringsorder som ges med mycket kort varsel, bombmattor, attacker mot civil infrastruktur. Men också retoriken. Israels utbildningsminister Yoav Kisch har sagt att ”Libanon, som vi känner det, kommer inte existera”. Försvarsminister Gallant har sagt att Israel kommer ”bomba Libanon tillbaka till stenåldern” om Hizbollahs attacker fortsätter.

Sådana uttalanden är ”mycket problematiska”, konstaterar Gregor Noll.

– Man får inte göra om ett land i grunden, eller hota dess existens. Gör man om Libanon och dess demografi, då har man helt klart gått över en gräns.

Det svåra är dock att bevisa uppsåt.

– Det är den springande punkten. Urskillningslösa angrepp är förbjudna enligt krigets lagar. Det krävs att man är medveten om sina handlingar och att det går att bevisa. IDF vet precis vilka regler de ska följa.

Och alla de andra då, de som är drivande i kriget i Libanon? För USA var inte heller en markoperation i Libanon en röd linje. Amerikansk militär och ett nytt vapensystem är på ingång till Israel, rapporterade Al Jazeera i söndags. EU vacklar något men sätter inte ner foten. Israeliska högerpolitiker har sagt läget nu är en chans att förändra ”världsordningen” i Mellanöstern för många år framåt.