Pär Holmgren är europaparlamentariker för Miljöpartiet och sitter bland annat som suppleant i AGRI, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling. Han ser allvarligt på uppgifterna om utvecklingen i östra och centrala Europa.
– Om vi får ett alltför centralstyrt lantbruk som drivs för att skapa vinster åt några redan rika, då går ju det flödet åt fel håll jämfört med om vi har en verklig mångfald i lantbruket där de som vill gå före i omställningen för ett hållbart lantbruk ges möjlighet att vara med och driva på den utvecklingen, säger han och fortsätter:
– Där måste vi som parlamentariker verkligen ifrågasätta och driva på. Jätteviktigt att vi ifrågasätter det här, som är rena felaktigheter.
”Handlar om klimaträttvisa”
Han menar att Europaparlamentet måste följa upp vart pengarna tar vägen och ställa högre krav på mottagaren. Pengarna behövs där de är tänka att stärka annars kommer vi att se ökade orättvisor som på sikt kan få stora konsekvenser för hela samhället.
– Det handlar om klimaträttvisa. Om den goda maten, alltså den goda både ekologiskt, hållbart, rent smakmässigt men också näringsmässigt, blir för dyr så blir det en lyxprodukt som bara delar av samhället har råd att äta, säger han.
Europaparlamentarikern Fredrik Federley, C, är även han kritisk mot utvecklingen:
– Det ska vara de som gör jobbet som först och främst ska få betalt och inte de som enkom bara äger mark, säger han.
Lagförslag avvisades
För fyra år sedan, 2015, lades ett förslag om att skärpa reglerna kring jordbruksstödet för att skydda lantbrukare från markrofferi i Öst- och Centraleuropa. Europaparlamentet avvisade lagförslaget som annars skulle förbjudit politiker att dra nytta av de subventioner de själva administrerar. Därmed kan pengar som är tänkta att främja en levande landsbygd, gå till att stödja antidemokratiska krafter som verkar mot en levande landsbygd – samtidigt som lantbrukarna blir allt mer utsatta.
– Det här är något som vi sett i andra delar av världen också, vi vet att det här förekommer. Därför är det här en fråga där EU verkligen måste stå upp för människorna som drabbas och skydda dem, säger Pär Holmgren.
I Europas budget går i år 614 miljarder kronor i år till jordbruk, fiske, miljöarbete och landsbygdsutveckling. Det är 39 procent av EU:s totala budget och därmed en av de största posterna.
Pär Holmgren säger att grundtanken med stödpengarna är bra och att det även i framtiden behöver satsas lika stora summor, men han menar att det behövs en riktning inom politiken som prioriterar de jordbrukare som satsar på hållbart, ekologiskt och giftfritt jordbruk, biologisk mångfald och utveckling av landsbygden ska prioriteras.
– Vi skulle vilja se att en större andel av jordbruksstödet var öronmärkta för de jordbrukarna. Då kommer pengarna att gå till lantbrukare som arbetar för miljönytta istället och risken för att det som sker nu skulle minska.
De stödpengar som en gång var en del av att lägga grunden för Europeiska unionen idag finansierar uppbyggnad av ett slags modern feodalism där mindre jordbruk hamnar i skuggan av politiskt understödda landbaroner.
EU:s 614 miljarder till jordbruk, fiske, miljöarbete och landsbygdsutveckling bygger på att människor får betalt baserat på hur mycket mark de odlar. Det är ett av de största stödprogrammen i världen.
Stödet är ämnat att hjälpa jordbrukare och stabilisera Europas livsmedelsförsäljning men i flera länder i Öst- och Centraleuropa där regeringen tidigare har ägt mycket jordbruksmark, har politiska ledare auktionerat ut mark till politiskt allierade och familjemedlemmar. Stödpengarna följer marken.
Pengar till Orbáns familj i Ungern
Ungerns premiärminister Viktor Orbán har privatiserat och auktionerat ut nästan 200 000 hektar jordbruksmark. Mycket av marken har sålts till Orbáns politiskt allierade, familjemedlemmar och vänner. Utredningen från New York Times visar att han använt stödpengar från EU till att bygga upp ett system som beskyddar honom och hans allierade. Samtidigt gör det honom, hans familj och vänner rikare, skyddar hans politiska intressen och straffar de som går emot honom. En av de som blivit rika på systemet är Orbáns barndomsvän Lornic Mészáros som tillsammans med sina familjemedlemmar köpte 1 500 hektar av den tidigare statsmarken. Han är idag miljardär.
Tillsammans får de som kontrollerar den utauktionerade marken flera miljoner i stöd från EU. Samtidigt kommer vittnesmål från jordbrukare som kritiserar Orbáns system av landsägande herrar, som uppger att de till följd av sin kritik nekas bidrag och utsätts för sofistikerade försök att skrämmas i form av överraskningsrevisioner och ovanliga miljöinspektioner.
Det jordbrukssystem som växer fram i Ungern beskrivs som en modern feodalism, där små jordbrukare nu lever i skuggan av stora, politiskt starka intressen till följd av fördelningen av europeiska stödmedel. De som fick ut mest pengar för jordbruk förra året i Ungern var företag kontrollerade av två män – Orbáns barndomsvän Lornic Mészáros och den inflytelserika affärsmannen Sandor Csanyi. Csanyi är ordförande i OTP Bank, en av landets viktigaste finansiella institutioner. Tillsammans fick deras företag ut totalt 270 miljoner kronor.
Stora företag får stödpengar i Tjeckien
Regeringen i Tjeckien har under de senaste åren infört nya regler som underlättar för stora företag att få stödpengar. Det största företaget inom jordbruk i landet ägs av premiärministern Andrej Babis.
Hans företag fick sammanlagt över 400 000 000 kronor i jorbruksstöd förra året från EU.
Jordbrukselit i Bulgarien
Enligt den Bulgariska vetenskapsakademien hamnar 75 procent av jordbruksstödet hos 100 mottagare. På så vis har stödet blivit en välfärd för jordbrukseliten.
Under våren i år genomfördes flera tillslag av myndigheterna över hela landet för att komma åt korruption mellan regeringsombud och jordbruksföretagare. En av de största mjölproducenterna i landet anklagades för bedrägeri i samband med jordbruksstöd och väntar nu på rättegång.
”Jordbruksmaffia” i Slovakien
Lantbrukare har rapporterat om att de utsatts för våld och utpressning över mark som är värdefull för det jorkbruksstöd de får och landets högsta åklagare har tillkännagivit att det finns en ”jordbruksmaffia”.
En journalist, Jan Kuciak, mördades i februari 2018 när han undersökte hur italienska gangsters/mobsters byggt relationer med inflytelserika politiker och infiltrerat jordbruksindustrin för att tjäna pengar på jordbruksstöd.
