Förnybar byggnadssektor

– Sättet EU svarar på den lågkonjunktur, orsakad av det nya coronaviruset kommer att definiera de kommande fem åren eller årtionden, sade EU:s energikommissionär Kadri Simson under en paneldebatt online tidigare i maj.

Hon flaggade för en kommande EU-stimulerad, energieffektiv bostadsrenoveringsboom som ska påskynda den gröna omställningen samt skapa jobb genom att stimulera byggsektorn. I ett första steg gäller det renovering av sjukhus, skolor och mindre och mellanstora företag vars byggnader tätas samt förses med solpaneler. Sedan kommer privatbostäderna.

– Vi måste frigöra hustakens potential för förnybar energi, solen är vägen till framtiden, sade energikommissionären.

Vätgas är en vattendelare

EU-kommissionens förslag lägger också stor vikt på att stimulera utvecklingen av vätgas och energikällor som havsbaserad vindkraft. De stora prioriteringarna av grön vätgas har väckt en del miljöorganisationers kritik. Bland andra Greenpeace menar att det är en omväg att använda sol- och vindenergi för att framställa vätgas i stället för att använda de förnybara energikällorna direkt, vilket indirekt också kan gynna producenter av fossilgas.

EU-kommissionen menar tvärtom att en parallell satsning på förnybara energikällor och vätgas är nödvändig för en fossilfri framtid, och att det avgörande är att vätgasen framställs på ett hållbart sätt – med hjälp av sol och vind. En betydande del av stödpaketet väntas gå till just utvecklingen av grön vätgas. Stödet till forskning och innovation inom området ska fördubblas till långt över en miljard och 100 miljoner kronor läggas på att minska riskerna med projekten över en tioårsperiod.

Mer tåg, elbilar och cyklar – mindre fossildrivet

Flygbranschen har förlorat stort på covid-19-krisen och även om den omfattas av paketet prioriteras andra transportsätt som aldrig förr. Paketet innehåller stora satsningar på utveckling, utbyggnad och digitalisering av EU:s tågnät. Företag ska få stöd att använda järnvägen till fraktmedel och de tågsträckor som energisätts fossilt få hjälp till omställning. Med hjälp av upprustade andrahandsvagnar hoppas man dessutom få igång nattågen över kontinenten igen.

Vad gäller städerna satsas det på att boosta cykling genom stöd till infrastruktur via EU-fonder, särskilt i länder i Europa där cykling är ovanlig. I kombination med kollektivtrafik hoppas man kunna göra cykeln till ett transportmedel snarare än ett idrottsredskap. Därtill ska det sättas upp två miljoner nya laddningsstationer för el och vätgas så att det blir lättare att köra elbil. Det låter ambitiöst, men även på de här punkterna är organisationer som Greenpeace kritiska och menar att EU måste går tuffare fram mot fossilindustrin för att det inte bara ska vara fina ord. Exempelvis genom att stöd till biltillverkare borde komma med krav att sluta tillverka fossildrivna fordon senast år 2028.

Medlemsländerna måste ge grönt ljus

Än så länge har bara ett utkast av återhämtningspaketet presenterats utöver de läckta dokumenten. Ändringar kan ha gjorts och paketet måste dessutom godkännas av EU:s medlemsländer – precis som när den så kallade gröna given skulle godkännas 2019. Klimatplanen som inte ska rubbas på, krisen till trots, enligt EU-kommissionen.

– Genom att använda den europeiska gröna given som kompass kan vi vända den här pandemikrisen till ett tillfälle att återuppbygga våra ekonomier annorlunda och göra dem mer motståndskraftiga, sade kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i slutet av april.

Kolberoende medlemsländer som Polen, Ungern och Tjeckien har tidigare satt käppar i hjulen för klimatmålen som därför har anpassats något till deras fördel. Alla medlemsstater, regioner och sektorer måste göra sin del men hur stor utmaningen är varierar. Därför får vissa regioner extra stöd ur EU-fonder för att klara kraven. Redan innan coronakrisen skrev EU-kommissionen:

“Omställningarna som ligger framför oss är utan motstycke. Och det fungerar bara om det sker rättvist – och om det fungerar för alla. Vi kommer att stödja de individer och de regioner som måste göra större ansträngningar vid denna omställning och se till att ingen hamnar på efterkälken”

Nu har en kris utan motstycke lagts på en annan: coronakrisen på klimatkrisen. I morgon den 27 maj presenterar EU-kommissionen sin plan hur de ska tacklas parallellt.