Ingen behörighet
På pappret har leveranserna gått till Saudiarabien, Jordanien, Förenade Arabemiraten och Turkiet. Men uppladdade videor och bilder på sociala medier visar att vapnen används av väststödda Fria syriska armén, Ansar al-Sham, Jabhat al-Nusra, Islamiska staten, av grupper som strider för Bashar-al-Assad och av sunnistyrkor i Jemen.
Misstanken ligger nära till hands att exporten innebär ett tydligt regelbrott mot EU:s så kallade “gemensamma ståndpunkt”, som säger att medlemsstater inte ska “utfärda exportlicens om det föreligger uppenbar risk att den militära teknik eller den krigsmateriel som ska exporteras kan komma att användas vid allvarliga kränkningar av internationell humanitär rätt”.
– Det praktiska problemet är att EU-domstolen inte getts någon behörighet att pröva sådana frågor inom området för utrikes- och säkerhetspolitik och, gissar jag, att regeringarna själva drar sig för att använda EU-rätten mot varandra, säger Carl Fredrik Bergström.
Oidentifierad last
Genom att granska exportdata, flygrutter, FN-rapporter och vapenkontrakt har The Guardians undersökande reportrar kunnat konstatera att vapnen kommer Bosnien, Bulgarien, Kroatien, Tjeckien, Montenegro, Slovakien, Serbien och Rumänien. Länder som alla har godkänts som vapenexportörer av EU, trots att både experter och regeringar tidigare varnat för att vapnen kunde falla i fel händer.
Bland annat visar flygstatistik från EU att flygplan från Bulgarien och Slovakien har levererat tusentals ton oidentifierad last sedan sommaren 2014 till samma militärbaser i Saudiarabien och Förenade Arabemiraten.
– Common position, alltså EU:s gemensamma ståndpunkt, är bindande, men länder tolkar den på olika sätt, och eftersom frågan inte rör den inre handeln måste en domstolsprocess föras nationellt. Tillämpningen av common position lämnar tyvärr många luckor, säger Bodil Valero (MP), EU-parlamentariker och parlamentets föredragande i vapenexportkontrollfrågor.
Vill införa striktare regler
Enligt Bodil Valero pågår ett intensivt arbete bakom kulisserna för att förändra synen på EU:s gemensamma ståndpunkter.
– Vi i EU-parlamentet arbetar för att införa ett striktare regelverk. Förhoppningsvis kan vi sedan förändra reglerna inom EU så att till exempel EU-domstolen skulle kunna agera hårdare, säger hon.
Med andra ord verkar det i nuläget inte finnas några direkta vägar att gå för att få stopp på den vapenhandel från Östeuropa som mer eller mindre direkt eldar på konflikten i Syrien med mördande, flyktingströmmar och mänskligt lidande som följd.
– Eventuellt skulle EU-kommissionen kunna skicka en så kallad erinran till de länder som exporterar vapen för att få dem att ändra sina nationella regler. Om de inte gör det kan de sedan tvingas betala böter för att man inte lever upp till regelverket, men EU-domstolen har ingen möjlighet att döma efter vad som redan hänt, säger Bodil Valero.
Det uppskattas att det finns omkring 875 miljoner lätta vapen i världen och att omkring 33 miljoner nya kulor och granater produceras varje dag.
En del av de vapen som används i konflikten i Syrien är kvarlevor från 1980-talet, men det har också konstaterats via serienummer att en betydande del av den ammunition som används är tillverkad så sent som 2015.
Flygstatistik från EU visar att flygplan från Bulgarien och Slovakien har levererat tusentals ton oidentifierad last sedan sommaren 2014 till samma militärbaser i Saudiarabien och Förenade Arabemiraten.
Enligt Förenta nationerna befinner sig omkring 2,8 miljoner människor på flykt från Jemen och den humanitära katastrofen i konfliktens kölvatten rankas av samma organisation som den tredje värsta just nu, efter Irak och Syrien.
I Storbritannien pågår en rättsprocess där organisationen Campaign against arms trade (CAAT) anklagar regeringen för att ha sålt vapen till Saudiarabien som använts till att döda civila, bland annat genom 119 flygattacker som enligt en FN-rapport brutit mot internationella överenskommelser.
