EU-länder sätter upp fler hinder mot flyktingarna och de som vill hjälpa

Det var i helgen som Turkiets president Recep Tayyip Erdogan meddelade att han inte längre tänkte hålla Turkiets gränser mot EU stängda för de människor på flykt som befinner sig i Turkiet. Den omedelbara reaktionen från EU-länderna var att gränser skulle hållas, att den europeiska gränsbevakningen Frontex skulle få extra stöd för att hålla människor ute. Grekland, som delar en gräns med Turkiet, meddelade att de under en månad inte skulle acceptera några nya asylansökningar, med hänvisning till en punkt i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (TFEU). FN:s flyktingorgan UNHC skriver dock i ett uttalande att TFEU inte kan användas för att upphäva den internationellt erkända rätten att söka asyl, någonting som också betonas i EU-lag.

”Oproportionerligt våld”

UNHCR menar också att Grekland inte heller har rätt att bestraffa de som tar sig in i landet på oregelbundet sätt om de snabbt anmäler sig till korrekt myndighet för att söka asyl.

– Situationen vi ser är oroväckande. UNHCR är medvetna om rapporter om att människor trycks tillbaka och att det används oproportionerligt våld vid gränserna. Stater har rätt att kontrollera sina gränser, men inte med överdrivet våld och inte med metoder som kan öka lidandet för sårbara människor. Det är även viktigt att asylsökare respekterar lagen och inte skapar hotfulla situationer. Vi vädjar till alla om lugn, säger Elisabeth Arnsdorf Haslund, UNHCR:s talesperson i Norden.

Hon säger även att situationen i Turkiet är ansträngd.

– Turkiet har det största antalet flyktingar i världen, nästan 4,1 miljoner människor. Den här situationen understryker behovet för ett bättre och mer rättvist mottagande, där alla länder globalt delar på ansvaret att ta emot och skydda flyktingar. Inga länder längs EU:s yttre gräns bör heller lämnas att ensamma hantera situationen nu. Fortsatt EU-stöd i form av resurser, kapacitet och solidaritet är nödvändigt för att stödja Grekland.

”Utsätts för större risk”

De senaste åren har flera EU-länder förutom sina stängda gränser även börjat använda sig av diverse anti-smugglingslagar och terrorlagstiftning för att komma åt de som hjälper flyktingar, asylsökare och migranter, enligt en ny Amnesty-rapport. Rapporten ”Punishing compassion: solidarity on trial in Fortress Europe” tar upp flera fall i olika delar av Europa mellan 2017 och 2019.

– Många europeiska stater har misslyckats med att möta flyktingar och emigranters grundläggande behov. Det innebär att det ofta blir vanliga människor som får tillhandahålla nödvändigt stöd och nödvändiga tjänster. Genom att bestraffa de människor som ställer upp så utsätter europeiska regeringar människor på flykt för ännu större risk, säger Elisa De Pieri.

Människorättsorganisationen är nu orolig för att den sortens fall som tas upp i den nya rapporten ska bli allt vanligare när fler kommer in i Europa.

Amnesty-rapporten undersöker ett antal olika fall i Europa de senaste åren, bland annat den franska bergsguiden Pierre Mumber som åtalades för att ha ”underlättat oregelbunden gränskorsning” in i Frankrike. Anledningen var att han hade erbjudit varmt te och kläder till fyra västafrikanska asylsökare.

Smutskastning

Mest påtagliga har kanske kampanjerna mot frivilligorganisationerna som i skepp har hjälpt människor i sjönöd i Medelhavet, enligt Amnestys rapport. I Italien har de utsatts för smutskastningskampanjer och brottsutredningar, de har tvingats följa regler som kan försena räddningsaktioner och lämnats vind efter våg utan någonstans att gå i hamn och släppa av människorna de räddat. Sedan augusti 2017 har också italienska myndigheter beslagtagit frivilligorganisationers skepp, någonting som har inneburit att färre skepp har kunnat hjälpa människor i nöd även när dödssiffrorna ökade 2018 och 2019.

Även spanska myndigheter har missbrukat administrativa lagar för att begränsa räddningsskeppens aktiviteter och hotat med böter på så mycket som nio miljoner kronor enligt Amnesty.