Detta är en del av förändringen menar forskaren Hans Kundnani från tankesmedjan Chatham House som just publicerat boken Eurowhiteness:

”Det har skett en positionsförändring i många europeiska länder, nu har extremhögerns idéer om identitet, invandring-kriminalitet och islam normaliserats. Gränserna mellan den traditionella högerpartierna och extremhögern har i hög grad suddats ut”, slår han fast i sin bok.

Polen undantaget

En del av anledningen till att de högerextrema partierna accepterats av stora delar av det politiska etablissemanget och av väljarna är att de valt att tona ned sin EU-kritik. Istället för att kräva utträde ur EU försöker de nu förändra organisationen inifrån.

I Italien har partiet Italiens Bröder med tydliga rötter från fascismen nått stora framgångar och dess partiledare Giorgia Meloni är efter de senaste valen premiärminister i landet.

Partier från den yttersta högern har inte bara tagit makten i Italien utan också förlängt sitt maktinnehav i Ungern, gått in i en regeringskoalition i Finland, blivit de facto regeringspartners i Sverige, blivit invalda i Greklands parlament, fått stort väljarstöd i Slovakien och haft stora framgångar i regionalvalen i Österrike och Tyskland.

Även i Spanien fick det extrema högerpartiet Vox starkt stöd, men lyckades inte erövra regeringsmakten från en koalition ledd av socialistpartiet. Även i Portugal har de högerextrema fått ett ökat stöd.

Undantaget är Polen, där det tidigare styrande högerextrema partiet Lag och Rättvisa förlorade makten till en koalition med Medborgarplattformen i spetsen. Lag och Rättvisa är dock fortfarande mycket starkt, framför allt på landsbygden.

Extremism okej för högern

För EU har de högerextremas framgångar varit en utmaning. Flera av dem har drivit krav på att lämna unionen, Nexit har till exempel tidigare varit ett av den holländske valsegraren Geert Wilders krav. I den senaste valkampanjen har han och partiet dock tonat ned planerna att lämna EU.

Även det nyfascistiska Italiens Bröder och partiledaren Giorgia Meloni har tidigare drivit att Italien ska lämna EU, men sedan hon blivit vald har hon lämnat det kravet. Istället har hon slagit fast att hon inte kommer att driva en prorysk politik eller bryta med eurozonen.

”Detta tyder på att övriga högerpartier inte har några problem med extremhögern, utan att de varit mest rädda för kraven att de ska lämna EU”, skriver Kundnani i sin egenomgång av fenomenet Eurowhiteness.

Han menar att detta är ytterligare ett exempel på möjligheter till samarbeten mellan mitten-högerpartier och extremhögern, där Sverige är ett exempel.

”EU måste dö”

Delar av extremhögern är dock fortfarande mycket EU-skeptiska. En av ledarna för tyska AfD, Alternativ för Tyskland, Björn Höcke slår i en intervju med den tyska TV-kanalen ZDF fast att Tyskland måste lämna EU:

– Dagens EU måste dö för att det sanna Europa ska kunna leva, sade han inför EU-valen.

I regionalvalen har i Bayern och Hessen AfD fick cirka 20 procent av rösterna och blev betydligt större än både Socialdemokraterna och De Gröna.