I veckan framträdde Ylva Johansson därför inför utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter för att där svara på frågor om hur lagförslaget utvecklats och hur eventuell påverkan från lobbyister eller externa intressen sett ut under processen. 

Men enligt kritiker duckade Ylva Johansson från de viktigaste frågorna.

– Kommersiella intressen ska aldrig styra beslutsfattandet, särskilt när det handlar om så känslig lagstiftning. Vi har fortfarande inte fått några tydliga svar på anklagelserna om tung lobbying, sade den belgiska EU-parlamentarikerna Saskia Bricmont under utfrågningen. 

Själv upprepade Ylva Johansson att det inte finns några konstigheter med att hämta synpunkter från olika intressenter vid utformningen av en lagstiftning. 

– Vi har fått många svar från företag, privatpersoner, intresseorganisationer, myndigheter och forskningsinstitut. Vi har fått mycket stöd men också mycket kritik, sade hon inför utskottet.

Granskning avslöjar kontakter

Anklagelserna mot Ylva Johansson kommer efter en granskning gjord av den franska tidningen Le Monde. Där kartlades de personer som Ylva Johansson och hennes medarbetare haft kontakt med under tiden då lagförslaget utformades.

Bland dessa finns det amerikanska företaget Thorn som säljer samma typ AI-skanning som EU-kommissionen vill ska användas på bred front i enlighet med lagförslaget. För tillfället finns inga bevis för att lagbrott ska ha begåtts och Ylva Johanssons framtid som kommissionär är än så länge okommenterad.

Själv avvisade hon under utfrågningen alla påståenden om oegentligheter och understryker att inget specifikt företag favoriserats i hennes lagförslag och att det avgörande är resultatet. 

– Det är viktigt att komma ihåg vad det handlar om. Att skydda barn från sexuellt våld. Och frågan är om förslaget är effektivt. Mitt svar är ja.

Efter många om och men har EU-parlamentet i veckan kommit fram till en överenskommelse som gör den så kallade Chat Control-tekniken mer integritetsvänlig.