Sammanlagt anställde franska armén runt 800 personer på plats i Afghanistan. Frankrike deltog i kriget inom två olika internationella militära operationer: FN:s internationella säkerhetsstyrka International aecurity assistance force, Isaf, där Sverige också deltog, samt Operation enduring freedom, OEF, under amerikanskt kommando. De afghanska medarbetarna jobbade på den franska militärbasen Warehouse i Kabul mellan 2001 och 2012.

60-80 personer har likt Abdul Basir vid flera tillfällen ansökt om franskt visum eller skydd men antingen mötts med tystnad eller inte ansetts ha kunnat bevisa hotbilden mot dem.

Fruktar för sitt liv

Talibanerna har nu intagit alla viktiga städer. De afghaner som har arbetat för västerländska styrkor har anledning att frukta för sitt och sina familjers liv. Det är inte bara Frankrike och Sverige som lämnat medarbetare efter sig.

EU – som inte är en stat och därmed inte kan erbjuda afghan­er asyl – ber nu medlemsstater att ta emot alla som samarbetat med dem, rapporterar den ­spanska dagstidningen El País

De senaste månaderna har afghaner som samarbetat med utländska styrkor anordnat demonstrationer i Kabul och andra städer och krävt att bli evakuerade ur landet.

– Italien kommer inte att glömma dem, kommenterar den ­italienska försvarsministern Lorenzo Guerini.

Det italienska försvars­departementet lanserade operation Aquila, för att evakuera 270 afghanska medarbetare och deras familjer. Ytterligare 400 personer utreds för evakuering inom ramen för operationen.

”Avskyvärt misslyckande”

Det är dock inte bara de afghaner som har samarbetat med utländska styrkor som har anledning att frukta för sina liv när talibanerna tar över landet. I början av augusti nådde tusentals afghaner om dagen den turkiska gränsen, efter att ha korsat Iran, och de flesta vill ta sig vidare till EU, enligt ­organisationer på plats.

I Turkiet uppskattas redan mellan 200 000 och 600 000 afghaner redan befinna sig. Till skillnad från syriska flyktingar har de där ingen som helst skyddsrätt eller tillgång till sociala tjänster.

EU tänker dock inte öppna upp. Det avtalet som EU sedan 2016 har med Turkiet om att Turkiet håller flyktingar utanför EU mot ekonomisk kompensation, ska förnyas med ytterligare fem år. Eva Geddie, Amnesty internationals EU-direktör, kallar samma avtal ”ett avskyvärt misslyckande” som inte erbjuder flyktingar varken rättigheter eller basal trygghet.