Ovanstående är exempel på israeliska kränkningar av folkrätten, genomförda med teknologi som utvecklats av israeliska företag och institutioner. Och EU har dragit sitt strå till stacken genom att finansiera forskningsprojekt med samma företag och institutioner – forskning som direkt kan knytas till brotten mot folkrätten.
Men trots att kritiken varit hård mot EU:s indirekta inblandning i folkrättsbrott fortsätter samma företag och institutioner att vara aktuella för nya samarbeten inom ramen för nya forskningsprogrammet Horizon Europe för åren 2021 till 2027. Det framgår av EU-kommissionens databas över möjliga samarbetspartners, där alla de bolag och organisationer återfinns som tidigare bidragit till den israeliska ockupationsmaktens folkrättsbrott.
– Ja, alla valbara poster i databasen är potentiellt tillgängliga för framtida samarbeten, oavsett om de för närvarande är aktiva inom forskningsprogrammet, säger Marietta Grammenou, presschef för avdelningen Digital ekonomi, forskning och innovation hos EU-kommissionen.
Tusentals döda
En samarbetspartner, Elbit Systems, Israels ledande tillverkare av vapen och militär teknologi, spelade en huvudroll i det sju veckor långa Gazakriget sommaren 2014.
Med hjälp av vapentillverkarens fjärrstyrda, beväpnade drönare i Hermesserien utförde israelisk militär flygattacker som bidrog till krigets 1 473 civila dödsoffer, 501 av dem barn, på den palestinska sidan, att jämföra med fyra på den israeliska, samt en död thailändsk gästarbetare.
Kopplingen till EU hittas i forskningsprojektet AF3 under forskningsprogrammet FP7. Projektet pågick mellan 2014 och 2017 och finansierades med totalt 129 miljoner kronor. Israel var enskilt största finansiären med sitt bidrag på nästan 26 miljoner kronor. Syftet var till synes okontroversiellt: att utveckla optiska system för civilt flyg som möjliggör navigering i dåligt väder.
Men enligt israeliska forskaren och journalisten Shir Hever har Hermesdrönarna utvecklats av Elbits optiska gren som de etablerat i Technionuniversitet i Haifa, enligt honom samma institution där optiska system utvecklas för samma drönare och missiler som militären återkommande använder mot palestinier.
– Det handlar om samma teknologi. Pengar från EU:s forskningsbudget går till Elbits bankkonto och används för att hyra in forskare, genomföra experiment, erbjuda stipendier till studenter som sedan arbetar med förbättringar av de optiska systemen – och som därför i praktiken hjälper till att göra den israeliska militärens vapen mer dödliga, säger han till Dagens ETC.
Shir Hever är noga med att påpeka att han inte vill stoppa samarbeten med Israel så länge de är helt civila.
– Problemet är att finansieringsmekanismerna för dessa projekt exploateras av berörda företag för att tillverka drönare och missiler, vilket är strikt förbjudet enligt regelverket för Horizon 2020, säger han.
Medger sammanblandning
Listan på projekt och samarbeten som kan misstänkas ha bidragit till folkrättsbrott är lång. Förutom Elbit Systems och Technionuniversitetet, som varit inblandat i totalt sju projekt mellan 2010 och 2021, finns också Aeronautics Defense Systems (ADS), Israel Aerospace Industries (IAI), Motorola Solutions och Mekorot.
Alla har återkommande kritiserats av FN och av människorättsorganisationer. Technion bland annat för att ha utvecklat obemannade fordon som används av israeliska militären när de river palestinska hus inför nya bosättningar. Motorola Solutions för att ha levererat radarsystem för övervakning av bosättningar och muren mot Gaza, men som dessutom hindrar palestinier att röra sig fritt på palestinskt område runt bosättningarna. Nationella vattenmyndigheten Mekorot för att de står bakom avledningen av färskvatten på Västbanken till olagliga bosättningar, med ständig vattenbrist för den palestinska befolkningen som resultat.
Inget av detta är något som Israel förnekat.
– Vi är ett litet land, så om du bygger upp ett litet satellitsystem, låt säga av IAI, så kommer det att användas både militärt och kommersiellt, sade Isaac Ben-Israel, ordförande för israeliska rymdstyrelsen ISA, till spacenews.com i oktober 2015.
Malin Björk, EU-parlamentariker för Vänsterpartiet, är mycket kritisk till att EU fortsätter samarbeta med bolag som bidrar till att kränka de mänskliga rättigheterna.
– Det är inte acceptabelt. Jag skulle vilja se att EU istället använde sig av de mänskliga rättigheter-klausuler som finns för att pausa samarbetet och sätta press på Israel att respektera folkrätten, säger hon.
Tandlöst regelverk
Här pekar hon på regelverkets artikel 16 om etiska principer. Där står det att ”verksamhet för forskning och innovation som genomförs inom ramen för Horisont 2020 ska vara inriktad på civila tillämpningar”. I praktiken är skrivningen tämligen tandlös. För att medverka i EU:s forskningsprogram räcker det nämligen med att fylla i en så kallad ”self-assessment” – det är alltså den sökande själv som ska avgöra om den egna verksamheten följer ”etiska principer”.
– Vänsterpartiet vill se skarpare skrivna regler i olika avtalstexter, både vad gäller mänskliga rättigheter och frågor om skydd av miljö och sociala rättigheter. Men det som främst saknas är den politiska viljan. Det blir alldeles uppenbart i fallet med Israel, men det gäller också till exempel Marocko, där EU vill ha ett fortsatt nära samarbete trots ockupationen av Västsahara.
Dagens ETC har också sökt EU-parlamentarikerna Evin Incir (S), Charlie Weimers (SD), Tomas Tobé (M) och Jakop Dalunde (MP).
