– Äntligen har det lossnat. Om jag lyckas med detta efter att så många misslyckats är det en verklig seger, säger Ylva Johansson.

Hon talar om det nya, EU-gemensamma migrationssystemet som tidigare ständigt blockerats i Ministerrådet – framför allt av länder som Polen och Ungern. Rysslands anfallskrig mot Ukraina och de många flyktingar som kom som en följd av det gjorde att det snabbt gick att aktivera det så kallade Massflyktsdirektivet. 

”Viktigt av humana skäl”

Det är inte klart men till våren 2024 är det meningen att medlemsländerna ska vara överens. I mars samlades EU-parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter till extra­möte och röstade ja till några av de tyngsta bitarna i pakten som Ylva Johansson lade fram i september 2020. 

– Det innebär att vi kommer överens om bättre omfördelning av asylsökande, effektiviserar asylhanteringen så de som verkligen har asylskäl snabbare ska kunna få besked och de som inte har det ska kunna avvisas, vilket är viktigt av humana skäl.

Hon menar att det är viktigt att få bukt med ”irreguljär migration” och att EU nu tar viktiga steg för det.

Kan bryta dödläget

En annan entusiastiskt svensk är Tomas Tobé (M). Han var parlamentets huvudförhandlare för en viktig del av migrations­pakten som, när Dagens ETC möter honom, precis röstats igenom i utskottet.

– Det är historiskt! Det politiska dödläget vi har haft under lång tid ser ut att brytas!

Han ansvarar bland annat för delen som möjliggör ”flexibla och frivilliga åtaganden”. Medlemsländer ska kunna ställa upp för varandra genom att omfördela nyanlända men också anses delaktiga om de hjälper till med personal eller utrustning istället.

Tomas Tobé menar att ­överenskommelsen är ­oumbärligt för att komma ur dödläget. Varje medlemsland har sitt eget perspektiv där länder vid de yttre gränserna lägger fokus på annat än till exempel länder som Sverige dit flyktingar kommer efter att först ha vistats i andra EU-­länder. 

Tomas Tobé har fokuserat mycket på den så kallade ”rabatten” där länder som historiskt tagit emot många kan ta emot färre flyktingar. Men det innebär inte att Sverige ska ta emot noll flyktingar eller till och med minus – det vill säga återvandring som den svenska regeringens stödparti SD vill se. Han uttrycker sig överlag snäppet mer positivt om invandring till Sverige än det egna partiet på hemmaplan.

– Det är ingen motsättning, inom EU måste man förhandla. Den svenska regeringen förstår vikten av att komma överens, att de som har asylskäl faktiskt ska få skydd medan de som inte har det, de ekonomiska migranterna, avvisas, säger Tomas Tobé.

Läger vid EU:s gränser

Ingen som Dagens ETC talar med i Bryssel hävdar att EU:s hantering av migrationen är perfekt. De flesta menar dock att kompromisser är oundvikliga. Tomas Tobé är för de mest kritiserade delarna som att fortsatt betala Turkiet och Libyen, där demokratin är svag eller fallen, för migranthantering. Han menar att det tyvärr är så verkligheten ser ut i och med att migranter kommer via dessa länder. EU:s närvaro och inflytande är då snarare positivt menar han. Ylva Johansson har inte heller något att invända, tvärtom.

Men den gröna och framför allt vänstergruppen i EU-parlamentet är starkt kritiska. Vänsterpartiets Malin Björk menar att migrationspakten innebär en cementering av det sämsta i EU:s hantering av frågan. Som det stärkta användandet av ­läger i länder vid de yttre ­gränserna för asylhantering.

”Ingen som tror att detta är en bra idé kan ha varit i lägren på de grekiska öarna”, skriver hon på Twitter.

”Stort förtroende för Frontex”

En annan känslig fråga är Frontex, EU:s gränsmyndighet som skakats av en människorättsvidrig skandal. Efter en utredning i EU:s byrå för bedrägeribekämpning avgick generaldirektör Fabrice Leggeri förra året. Flera rapporter avslöjade olagliga så kallade ”pushbacks”, tillbakafösanden över gränsen av migrerande människor som därmed nekas sin asylrätt och i vissa fall skadas eller dör. Man kom fram till att organisationen systematiskt dolt detta för allmänheten. Nu har Fabrice Leggeri ersatts av nederländska Hans Leijten som lovar mer insyn.

Tomas Tobé var med under utfrågningen av Hans Leijten som enligt honom presenterade en övertygande plan för ökad transparens.

– Det kommer aldrig gå hundra procent rätt till men nu finns ett system för ökad insyn och ansvarstagande, jag har stort förtroende för det nya ledarskapet, sade han.

Larmade inte om sjunkande båt 

EU-kommissionen är den enda EU-institution med plats i Frontex styrelse. Många menar att de kommit lindrigt undan i och med Fabrice Leggeris avgång.

Dagens ETC frågar Ylva Johansson om hon har för­troende för Frontex nu. Och det har hon:

– Det här har lett till ökad transparens och en procedur som innebär att ansvariga kan ställas till svars om det går fel till. 

Men hon lägger till en ­brasklapp:

– Det finns inga garantier att allt, alltid går rätt till men nu har vi verktygen att reglera och åtgärda problem som uppstår, säger Ylva Johansson.

Hon menar att hon nu har stort förtroende för myndigheten och att de sköter uppdragen om både gränskontroll och SAR (sök och räddning) professionellt 

Det nya ledarskapet är på plats sedan en dryg månad, strax efter att ännu ett ”missförstånd” lett till katastrof. En båt sjönk utanför italienska Cantabrien. Italien hävdade att Frontex inte uppmärksammat dem på att båten var i fara. Frontex svarade att det inte låg inom deras rättsliga behörighet. Minst 84 personer dog, varav ett 20-tal barn.