Förra mandatperioden var det enbart 19 ledamöter som var icke-vita av 705 medlemmar. En siffra som troligtvis kommer bli mindre. 

En av dem som är orolig över det är Alice Bah Kuhnke (MP), som stannar kvar i EU för en ny mandatperiod. 

–Det allvarliga är det faktum att den absoluta majoriteten av de som stiftar lagar för 500 miljoner människor saknar kompetenser som behövs för att till fullo kunna göra det bästa för EU:s medborgare. Det är ett underbetyg till oss etablerade politiker och våra partier att vi inte lyckats rekrytera fler med andra erfarenheter och kunskaper, säger Alice Bah Kuhnke.

”En rättvisefråga”

Personer med funktionsnedsättning är också i få fall representerade. Men en av de som är kvar är tyska gröna Katrin Langesiepen.

– Jag är väldigt glad över att kunna fortsätta kämpa för ett socialt och inkluderande Europa”, sa Langesiepen till Euobserver som också skriver att det numera inte finns någon romsk politiker i EU trots att sex miljoner européer är romer.

Enligt Josefina Erikson, lektor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, är det viktigt att det finns politiker som representerar olika grupper av människor. 

–Dels kan man se det som en rättvisefråga, om vissa grupper är tydligt och systematiskt underrepresenterade tyder det på att det finns makthierarkier i samhället som skapar hinder för dessa grupper och gör det svårare för dem att ta sig in i politiken. Det kan till exempel handla om diskriminering i de politiska partierna.

Dessutom är det viktigt att olika grupper representeras för att deras erfarenheter och perspektiv ska komma till uttryck och vägas in politiken, tillägger Josefina Erikson. 

– Det är också symboliskt viktigt, om enbart vissa grupper syns i politiken sänder det en signal till befolkningen om vilka som hör hemma i politiken. 

Lena Wängnerud, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, har forskat på representation sedan 90-talet. Främst har hon forskat på kvinnors representation i politiken. 

– Jag har kunnat se att kvinnor mer än män lyfter frågor som berör kvinnor som till exempel sexuella trakasserier, kvinnors vardag och konflikten mellan yrkesliv och familjeliv.

Påverkas av samhällsgrupp och ideologi

Det finns alltså tecken på att grupper tar upp frågor som gäller dem, men lösningar varierar beroende på ideologisk härkomst, enligt Lena Wängnerud.

–I min forskning kunde jag se att lösningarna som presenteras avgjordes av vilket parti de representerade och vilka strukturer som fanns i de länder de kom ifrån. Till exempel om man vill införa sex timmars arbetsdag eller bygga ut förskolan för att lösa konflikten mellan yrkes- och familjeliv.

Lena Wängnerud har även tagit del av forskning som gäller minoritetsgrupper som är inne på liknande spår. Vad som är gemensamt för dem i samhället, brukar bli gemensamt för dem i politiken. Samtidigt behöver det inte vara så att politiker driver dessa frågor bara för att de tillhör en viss minoritetsgrupp, tillägger Lena Wängnerud.

–Något annat som jag kunnat se är att representation kan påverka minoritetsgruppers vilja att engagera sig politiskt. Finns det bara en person som representerar en minoritetsgrupp kan det göra stor skillnad, visar forskningen. 

”Besitter inte kompetensen”

Färre minoriteter och fler högerextrema politiker förväntas alltså ta plats i EU, något som Alice Bah Kuhnke tror kommer påverka den politik som förs. 

– Jag är tyvärr övertygad om att det kommer påverka innehållet i de lagar vi stiftar. Det är mer regel än undantag att vi miljöpartister får ägna mycket kraft och tid åt att argumentera för vikten av att vi i lagar och riktlinjer ska ta hänsyn till människor med funktionsnedsättningar, hbtq-personer, människor som utsätts för rasism och diskriminering med mera, säger hon och fortsätter: 

– Det problemet lär bli större när det är ännu fler som inte själva besitter den kompetensen och därtill inte är intresserade av att riva de hinder som står i vägen för människor att leva fria liv.