– Det som händer i Brasilien just nu är kopplat till nyliberalismens avancemang i världen. Idén om att individen är en del av marknaden och inte får någon hjälp från staten skapar osäkerhet, utsatthet och otrygghet. Det är en av förklaringarna till att högerextremismen växer, även i Brasilien, säger Paola Sartoretto.
Hon tror dock inte att Brasilien är på väg tillbaka mot den sortens militärdiktatur som rådde i landet mellan 1964-1985.
– Vi befinner oss i en helt annat läge idag när det gäller ekonomi, informationsflöden och politik än på 60-talet. Jag skulle snarare säga att Brasilien håller på att omvandlas till en illiberal demokrati, det vill säga att att regeringen är vald av folket men de institutioner som har som uppgift att se till att regeringen sköter sitt jobb är helt satta ur spel.
Lula hindrades ställa upp i valet
Ett tydligt exempel på det, menar hon, är avslöjanden om att Brasiliens justitieminister och åklagare uppges ha samarbetat för att döma den förre presidenten Lula da Silva för att hindra honom för att ställa upp i valet 2018.
– Det får absolut inte ske i ett demokratiskt rättsväsende.
Paola Sartoretto menar att Bolsonaro på många sätt personifierar nyfascismen med sin intoleranta diskurs.
– I Brasilien, som är ett kapitalistiskt land i periferin, har extremt auktoritära figurer som Bolsonaro som föreslår ”enkla” lösningar på komplexa problem: lättare att få stöd av folket. Vad ska vi göra för att få stopp på våldet? Vi ger människor vapen! Hur ska vi få bättre ekonomi? Vi avverkar och säljer ut Amazonas!
Kvinnohat och minskat stöd till gravida
Redan innan Bolsonaro blev vald som president var han känd för sina sexistiska uttalanden. Till exempel insinuerade han att han inte skulle våldta den dåvarande minister för Mänskliga Rättigheter Maria do Rosário från partiet PT ”för hon är för ful för att våldtas”, och har sagt att han önskade att Brasiliens före detta president Dilma Rousseff fick cancer eller hjärtinfarkt så hon skulle försvinna för alltid från presidentposten.
Dottern var ”ett misslyckande”
Under sitt halvår som president har han fortsatt att oavbrutet visat prov på kvinnoförakt, bland annat genom att säga att hans dotter var ”ett misslyckande” (efter att ha fått fem söner), och att intyga att han inte kommer förändra löneskillnaderna mellan kvinnor och män med argumentet att ”kvinnor borde tjäna mindre eftersom de blir gravida”.
Minska mammapenningen
Just nu diskuteras ett förslag som Bolsonaros regering lagt fram där man vill ta bort det särskilda stödet som finns för gravida kvinnor och minska mammapenningen. Redan idag blir 48 procent av alla kvinnor som varit föräldralediga avskedade inom 12 månader från det att de kommer tillbaka till arbetet.
När Bolsonaro nyligen i en intervju med en argentinsk tidning fick frågan vad han själv tänker om att bli kallad misogyn svarade han
”När jag först blev anklagad för att vara misogyn visste jag inte vad ordet betydde, så jag fick googla det. Det betyder tydligen en man som inte gillar kvinnor. Så folk tror alltså att jag är gay?”
Homofobi, rasism och (o)mänskliga rättigheter
Fattiga, arbetare, urfolk, svarta, kvinnor och hbtqi-personer är utsatta grupper i det brasilianska samhället som sedan Bolsonaro tillträdde har fått det ännu svårare. Efter uttalanden som ”Jag skulle hellre se min son död än homosexuell”, ”ingen av mina söner har en svart flickvän eftersom jag har uppfostrat dem bra”, ”om jag såg två bögar kyssas på öppen gata skulle jag slå dem” och ”svarta som bor i quilombola-samhällen duger inte till något, inte ens till att göra barn” har han profilerat sig som en öppet homofobisk och rasistisk president.
– Bolsonaro har genom sina uttalanden legitimerat sexism, homofobi och rasism, och bidragit till att det blir mer kulturellt och socialt accepterat. Folk tänker ”om landets president säger att homosexuella förtjänar stryk så måste det väl vara ok att jag också öppet uttrycker såna åsikter”, säger Paola Sartoretto på Latinamerikainstitutet vid Stockholms Universitet.
Starkt stöd från frikyrkor
Bolsonaro har också stort stöd från landets frikyrkliga rörelser som med sin starka representation i kongressen och religiösa konservatism präglar synen på mänskliga rättigheter i Bolsonaros regering. Ett exempel på det är att den före detta pastorn Damares Alves har utsätts till minister för mänskliga rättigheter.
Ett drygt år efter det brutala mordet på den brasilianska vänsterpolitikern och människorrättsaktivisten Marielle Franco har den som beställde mordet är fortfarande inte gripits. En av de två män som sitter häktade, misstänkta för att ha utfört mordet på Marielle Franco, är kopplad till Rios paramilitära milis och bodde tidigare granne med Bolsonaro i ett lyxigt gated community-område i Rio de Janeiro.
Bolsonaro har inte vid ett enda tillfälle visat avsky eller sitt medlidande när det gäller mordet på Marielle, trots att hennes fall uppmärksammades internationellt. Däremot har han i flera Twitterinlägg uttryckt sitt medlidande över MC Reaças öde - den vita, manliga artist som skrev flera rasistiska och sexistiska låtar till Bolsonaros valkampanj och som begick självmord efter att ha misshandlat sin gravida älskarinna svårt.
Utbildningsstopp och vetenskapsskepsism
Bolsonaro vill på sikt militarisera grundskolorna i Brasilien, framförallt i utsatta områden, och tycker att landets universitet måste rensas från det han kallar ”vänsterorienterad undervisning, genusideologi och onödiga ämnen som inte leder till riktiga jobb”.
Filosofi och sociologi är några av de humanistiska
ämnen som han tycker bör läggas ner och vill att universitetslärare som uppmanar studenter att tänka samhällskritiskt ska avskedas eller omplaceras.
Stora protester
Bolsonaros senaste förslag - att minska utbildningsbudgeten med 30 procent, har redan mött massiv kritik och ledde till att miljontals människor protesterade på gatorna både den 15 och 30 maj. Presidenten kallade dem ”nyttiga idioter” och fortsätter med sin nedmonteringsplan. I praktiken betyder detta att flera universitet, särskilt på landsbygden, kan tvingas stänga ner när den nya terminen börjar i augusti och att flera forskningsprojekt avbryts. Bolsonaros långsiktiga plan är att privatisera den offentliga utbildningsektorn.
Paola Sartoretto på Latinamerikainstitutet vid Stockholms Universitet menar att Bolsonaros diskurs präglas av religiösa föreställningar och en vetenskapskepsism som allvarligt hotar den brasilianska universitets- och forskarvärlden.
– Det finns ett förakt mot oberoende, akademisk kunskap som är mycket oroande och gör det svårt för forskare att fortsätta vara verksamma i Brasilien.
Mer makt åt militär och polis
Under 2017 mördades 63 880 personer i Brasilien, vilket gör det till ett av världens farligaste länder. Ex-militären Bolsonaro är övertygad om att fler vapen är lösningen på Brasiliens höga mordstatistik och i maj skrev han därför under en ny vapenlag som ger yrkesgrupper som lastbilschaufförer, politiker, advokater, kriminalreportrar, socialarbetare som avgör vårdnadstvister, åklagare, domare, nämndemän och trafikpoliser rätt att bära vapen. Lagen innebär också att antalet patroner som en person med vapenlicens får köpa per år har utökats från 50 till 5 000.
”Demokratin och friheten existerar endast när militärmakten vill att de ska göra det”, sa Bolsonaro vid ett arrangemang för den brasilianska flottan i Rio de Janeiro tidigare i år.
Gillade militärdiktaturen
Han har beskrivit Brasiliens militärdiktatur mellan 1964 och 1985 som en ”fantastisk period” och har gett både militär och polis utökade befogenheter sedan han blev president.
Slakten av Amazonas – och klimatförnekelse
Två fotbollsplaner i minuten. Så mycket av Amazonas regnskog skövlas just nu i Brasilien. Bara under maj månad ska 739 kvadratkilometer skog ha försvunnit, vilket är ett nytt månadsrekord sedan övervakningen från den brasilianska regeringens satellitövervakningsbyrå inleddes. På grund av handelskriget mellan Kina och USA har efterfrågan på brasiliansk soja ökat och i ett värsta tänkbart scenario skulle det behövas 12,9 miljoner hektar extra jordbruksmark för att tillgodose Kinas efterfrågan på sojabönor idag – en yta ungefär lika stor som Grekland. Förutom avskogning orsakar också sojabönsodlingarna allvarliga föroreningar av land och vatten från bekämpningsmedel.
Uttalad klimatförnekare
Bolsonaro, som har kallats för ”Tropikernas Trump”, är en uttalad klimatförnekare och en av de första sakerna han gjorde som ny president var att byta ut cheferna på det brasilianska naturskyddsverket Ibama, vars uppgift att är att övervaka regnskogen och bötfälla de jordbrukare som avverkar mer skog än vad som är lagligt. Sedan Bolsonaro, som själv tidigare tvingats betala böter till Ibama efter att ha fiskat i ett naturskyddat område, tillträdde som president har anslagen mot olaglig skövling minskat med 70 procent och myndigheten har fått mindre inflytande.
Vill lägga ned Miljöministeriet
Brasiliens miljöminister Ricardo Salles dömdes för miljöbrott 2016, under sin tid som miljösekreterare i delstaten São Paulo, för att på ett olagligt sätt ha underlättat för ett gruvbolag att få miljölicens. Miljöministern vill att ett privat forskningsinstitut i framtiden ska sköta statistiken över avverknings-statistiken av Amazonas istället för det statliga forskningsinstitutet INPE, och vill tillsammans med Bolsonaro minska internationella organisationer och andra länders initiativ till att skydda och bevaka Amazonas. Bolsonaros senaste förslag är att lägga ner Miljöministeriet och istället skapa ett miljösekretariat under Jordbruksministeriet – som bland annat företräder de mäktiga jordägare som är delaktiga i skövlingen av regnskogen. Detta möttes dock av så kraftiga protester att det för tillfället har stoppats, men många miljöorganisationer menar att det ändå kan komma att genomföras längre fram.
