”Ett solklart fall av etniskt rensning”

I provinshuvudstaden Sittwe hålls över 100 000 rohingya inlåsta i enorma läger. De bevakas och tillåts inte lämna lägren som patrulleras av polis och militär.

– Vi får ingen mat, ingen hjälp med något och hela tiden omringas vi av tungt beväpnade polis- och militärpatruller som bara väntar på att få order om att skjuta oss, säger Brights Islam, själv rohingya.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– Mitt hjärta brinner när jag hör om alla våra barn som slaktats, våra kvinnor som våldtagits, våra byar som bränts ned och alla som tvingats fly.

3 000 har dödats

Alla hjälporganisationer har också tvingats stoppa sina verksamheter, det finns ingen i lägren som kan rapportera eller stoppa övergrepp. Situationen i hela Rakhine-delstaten i nordvästra Burma är katastrofal. Enligt uppskattningar från diplomater och FN-personal har sedan den 25 augusti cirka 3 000 rohingya dödats och över 300 000 har flytt över gränsen till Bangladesh för att inte skjutas av militären.

Den burmesiska armén uppges ha minerat delar av gränsområdet till Bangladesh, dels för att stoppa massflykten, men också för att förhindra att rohingya tar sig tillbaka till Burma.

”Grymma operationer”

FNs ytterst ansvarige för Mänskliga rättigheter, Zeid Ra’ad al-Hussein, fördömer de brutala militäroperationerna:

– Detta är ett solklart fall av etniskt rensning, som tagen ur en lärobok i ämnet. Vi kräver att Burmas regering omedelbart upphör med de grymma militäroperationerna och tar på sig ansvar för vad som hänt. Övergreppen och diskrimineringen av rohingya måste upphöra.

Bangladesh utrikesminister Abul Hassan Mahmud Ali går ännu längre:

– Det som pågår i Rakhine just nu är ett folkmord riktat mot rohingya. Vi kommer att föra saken vidare till internationell domstol. Världen kan inte tillåta att ett folk slaktas utan att någon ingriper.

Rohingya har under en lång tid diskriminerats och utsatts för brutala attacker av militären och buddistiska militanter. Detta kulminerade efter den 25 augusti då en gerillagrupp bestående av rohingya slog till i en koordinerad attack mot ett 20-tal olika militärposteringar i Rakhine.

Som svar på det utlöste den burmesiska armén omfattande operationer i hela delstaten riktade mot rohingya. Många bedömare menade att det handlade om en kalkylerad hämnd för att en gång för alla slå till mot folkgruppen.

Dagarna innan hade en av FN stödd medlingsgrupp under ledning av FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan presenterat ett åtgärdsprogram som syftade till att ge rohingya medborgerliga rättigheter i Burma.

Suu Kyi: ”Fake news”

Även om programmet fick stöd av regeringschefen Aung San Suu Kyi så förkastades det av den burmesiska militärledningen. Arméchefen general Min Aung Hlaing hävdade att rapporten innehöll sakfel och att den inte vara opartisk.

Den ledande politikern i landet, Aung San Suu Kyi, har kritiserats hårt för att hon inte givit något stöd till rohingyas. Tvärtom har hon spelat ned vad som hänt och sagt att det handlar om ”fake news” och att media skapat situationen.

Aung San Suu Kyi har i praktiken inte makten i Burma. Militären har kontroll över de tre viktigaste ministerierna – försvar, inrikes och gränskontroll – samt är garanterad 25 procent av parlamentsplatserna.