Läs också: Det hände i Sverige 2015

Terrorattackerna i Paris

Under året har den franska huvudstaden drabbats av flera mycket uppmärksammade terrorattentat. Den 7 januari angreps Charlie Hebdo-redaktionen av beväpnade gärningsmän, och i en judisk matbutik togs 16 personer som gisslan, varav flera sköts till döds. Dåden efterföljdes av manifestationer och stöddemonstrationer runt om i världen.

På fredagskvällen den 13 november hamnade Parisborna återigen i skottlinjen för terrorister, på konserthuset Bataclan och flera andra ställen runt om i staden. Över hundra personer avled i attentaten. Terrorattacken ledde även till att Frankrike beslutade att engagera sig militärt i kampen mot Islamiska staten/Daesh.

Glädje och sorg efter klimatmötet

Mellan den 30 november och 12 december hölls FN:s stora klimatmöte COP21 i Paris, i skuggan av terrordåden som drabbat den franska huvudstaden några veckor tidigare. Det höjda säkerhetsläget ledde till att stora massdemonstrationer fick ställas in, till miljörörelsens stora besvikelse. När avtalet presenterades gladdes dock många åt att de 190 deltagande länderna slagit fast att den globala temperaturökningen ska hållas väl under tvågradersmålet, och att man ska sträva efter att begränsa den till 1,5 grader. Men överenskommelsen har också mött skarp kritik för att sakna tvingande verktyg för att minska utsläppen.

Labour totalfloppade i valet

Den 7 maj gick Storbritannien till val. Opinionsmätningarna hade på förhand spått att det skulle bli mycket jämnt mellan socialdemokratiska Labour och konservativa Tories. Utfallet blev dock något helt annat – Tories vann egen majoritet i parlamentet och David Cameron fick fortsätta som premiärminister.

Som en konsekvens av det stora valnederlaget avgick Labourledaren Ed Miliband, och i september valdes freds- och miljöaktivisten Jeremy Corbyn till ny ledare för partiet. Detta till förtret för Labours högerfalang, där bland annat den tidigare partiledaren och premiärministern Tony Blair alarmistiskt varnat för att socialisten Corbyn kommer att bli Labours död.

Flyktingkrisen som engagerade en hel kontinent

Få saker har nog engagerat så mycket som flyktingkrisen i Europa den gångna hösten. Med jämna mellanrum har rapporter om sjunkande båtar i Medelhavet dykt upp i medierna. Men det var i början av september, när bilden på den drunknade treåringen Alan Kurdi täckte världspressens löpsedlar, som en bred folkrörelse verkligen vaknade till liv för att hjälpa flyktingarna.

På många håll runt om på kontinenten har enskilda och organisationer jobbat dag och natt för att bistå de som flyr från kriget i Syrien eller andra konflikter och förtryck. Europa har sett en historisk flyktingström – enligt UNHCR hade över 911 000 migranter nått kontinentens kust i början av december. Men efter att Dublinförordningen havererat valde många regeringar att strama upp flyktingpolitiken. Så även Sverige.

Fortsatt oro i Burundi

I våras beslutade sig Burundis president Pierre Nkurunziza för att söka en tredje presidentperiod, trots att landets konstitution förbjuder detta. Efter ett val som mötte skarp kritik för att vara uppgjort behöll han makten, och militären har slagit ner hårt på oppositionen i Burundi. Flera rapporter om avrättningar har dykt upp, men eftersom fria medier inte existerar i landet är informationen om vad som pågår svårtillgänglig. Sedan mitten av december uppmanar Utrikesdepartementet alla svenskar att lämna landet, som nu balanserar på randen till ännu ett inbördeskrig.

Ytterligheter i amerikanska primärvalet

I USA har den republikanska presidentkandidaten Donald Trump orsakat rubrik efter rubrik på grund av sina bisarra utspel med rasistiska och sexistiska inslag. Bland annat har den sedan tidigare världskända affärsmogulen sagt att han vill bygga en mur mellan USA och Mexiko, kallat journalisten Arianna Huffington för ful och hävdat att han vill utvisa alla papperslösa invandrare i USA.

På andra änden av skalan har kandidaten för det demokratiska partiet, Bernie Sanders, beskrivit sig som socialist och sagt sig inspireras av de skandinaviska ländernas socialdemokrati. Han har uppmärksammats bland annat för att länge ha varit kritisk mot USA:s utrikespolitiska agerande och massövervakningen i landet. Hillary Clinton leder fortfarande loppet enligt opinionsundersökningarna, men vem som slutligen blir det demo-kratiska partiets kandidat inför presidentvalet i november 2016 återstår att se.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 1231480870

Läs också: Det hände i Sverige 2015

Några ljusglimtar i mörkret: Podemos starkt framåt i spanska valet

Även Spanien gick till parlamentsval vid årets slut, med vänsterpartiet Podemos som uppstickare. Men det blev ett ovisst resultat efter att rösterna från den 20 december räknats. Flest röster fick det konservativa regeringspartiet Partido Popular, med ledaren och premiärministern Mariano Rajoy i spetsen, men man kammade inte hem mandat nog för att bilda en egen regering. Det näst största partiet, socialdemokratiska PSOE, har sagt sig vara ointresserade av en koalition.

Det relativt nybildade vänsterpartiet Podemos, som uppstått ur proteströrelsen mot åtstramningar, gick som väntat starkt framåt och drog hem drygt 20 procent av rösterna. Ledaren, Pablo Iglesias, deklarerade att ”ett nytt Spanien fötts” efter att valresultatet offentliggjorts. Men hur makten i landet, som i decennier regerats under ett tvåpartisystem, nu ska komma att formeras är ännu oklart.

Turerna kring Syriza och Alexis Tsipras

I det grekiska valet den 25 januari fick vänsterpartiet Syriza överlägset flest röster, och bildade därefter regering tillsammans med det högerpopulistiska partiet Oberoende greker. En folkomröstning om långivarnas åtstramningskrav hölls i juli, där grekerna tydligt sa nej.

Men en dryg vecka senare kom regeringen ändå överens om ett paket innehållande många hårda krav, något som ledde till en förtroendekris inom partiet för ledaren Alexis Tsipras. Som en följd av detta avgick han som premiärminister i augusti, utlyste nyval i september – och valdes då återigen till premiärminister som representant för Syriza.

Valseger för Aung San Suu Kyi

Nobelpristagaren Aung San Suu Kyis parti NLD vann en jordskredsseger i det burmesiska valet den 8 november. Såväl militären som dess stödparti i parlamentet har lovat att räcka över makten, efter decennier av militärt styre. Exakt hur det ska komma att se ut är inte helt klart ännu, men samtal har inletts. Aung San Suu Kyi kan enligt konstitutionen inte bli president själv.

Aung San Suu Kyi och hennes parti har kritiserats för att man inte engagerar sig mot förtrycket av den muslimska minoriteten Rohingyas i Burma. Partiet saknade helt parlamentskandidater med muslimsk bakgrund inför valet, trots att dessa utgör tio procent av befolkningen.