Premiärminister Recep Tayyip Erdogan från det liberala muslimska rättvise- och utvecklingspartiet (AKP) tog hem segern i helgens presidentval i Turkiet. Med cirka 52 procent av rösterna vann han redan den första valomgången i landets första folkvalda presidentval. Men innebär vinsten en ny era för de konservativa krafterna?
Turkisk politik präglas av oenighet gällande huruvida landet ska vara sekulärt eller om religionen ska ha en större roll i politiken. Starka statliga institutioner, som till exempel domstolen, vill fortsätta det sekulära arvet från landsfadern Kemal Atatürk. Sedan 2002 har AKP med Erdogan i spetsen haft störst uppslutning, ett parti som vill utsöka presidentens maktbefogenheter och som trots flera korruptionsanklagelser gav Erdogan titeln president efter valet förra söndagen. En strategi för att förlänga sin tid vid makten, menar statsvetaren Helena Hermansson.
– Enligt Erdogans egen partipolicy får man inte sitta som premiärminister i mer än tre mandatperioder, vilket Erdogan snart har gjort. Genom att inta presidentposten förlänger han sin tid vid makten.
Sekulära missnöjda
Flera sekulära är emot Erdogans vilja att ge religionen ökat utrymme i politiken. Partiet bedriver en konservativ politik där frågor som rör jämställdhet och jämlikhet mer eller mindre lyser med sin frånvaro. Det är bland annat Erdogans allt mer auktoritära ledarstil som har gjort delar av befolkningen missnöjda. Under juni förra året pågick massprotester i nästan en månads tid i stora delar av landet. Protesterna var en reaktion från folket mot reformer som Erdogans parti ville genomföra. Men situationen är mer komplex än så och den demokratiska modellen i Turkiet kan diskuteras, menar Helena Hermansson.
– Turkiet har ett demokratiskt styrelseskick, men Erdogan verkar se demokrati som något som sker på valdagen. Har han fått majoriteten att rösta på honom tolererar han heller ingen kritik eller motstånd mot honom, för då har folket talat.
Samtidigt menar Helena Hermansson att det är missvisande att säga att befolkningen i Turkiet är rakt igenom missnöjda med den nye presidenten. Erdogan vann presidentvalet med en majoritet, även om vinsten inte blev så stor som han och partiet hade förväntat sig. Till exempel hade AKP ett betydligt större medieutrymme än båda de andra kandidaterna. Vid varje val sedan 2002 har AKP kommit ut som vinnare, och partiet har genomfört en hel del ändringar som ger befolkningen incitament att rösta på partiet.
– Under Erdogans tid har ekonomin förbättrats och BNP fyrdubblats. Militären har separerats från staten, förbättringar inom hälsovård och infrastruktur har genomförts och medelinkomsten i landet har ökat markant.
Vilket alternativ finns till AKP?
– Det är det som är problemet för de som vill se ett maktskifte – just nu finns det egentligen ingen trovärdig opposition som har någon politisk vision för landet framöver. Det var förmodligen därför som många röstade på Erdogan.
Riksdagsval i juni
I juni nästa år är det riksdagsval i Turkiet. Redan den 27 augusti måste Erdogan och hans parti utse vem som ska ta hans tidigare premiärministerpost. För Erdogan är det viktigt med en person som kan mobilisera partiet, menar Helena Hermansson.
– Det finns flera motsättningar i partiet, det är inte en enad front längre. Kanske får vi också se Erdogan fortsätta arbetet med den något avstannade fredsprocessen mellan kurder och turkar för att vinna fler röster. Det kan också vara så att han kommer att försöka tidigarelägga valet för att minska oppositionens möjligheter att mobilisera sig.
Tror inte på jämställdhet
Men att försöka locka kvinnliga röster verkar inte vara hans främsta prioritering. Erdogan har tidigare kritiserats för uttalanden om kvinnor som enbart barnaföderskor, och har öppet sagt att han inte tror på jämställdhet mellan könen.
– Det här är ett konservativt parti med en traditionell och patriarkal syn. Den prokurdiska kandidaten, Selahattin Demirtas, som ställde upp i presidentvalet å andra sidan gick till val med att säga att han skulle kämpa för jämställdhet mellan könen och jämlikhet bland landets minoriteter, det kan man inte säga om Erdogan. Han har många utmaningar framför sig trots att han vann presidentvalet i första omgången.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg, som du kan beställa i pappersformat här. Tidningen finns också i vår Androidapp och Ipad/Iphoneapp.
Vill du prenumerera för under 12 kronor numret? Skicka ett mejl till kundtjanst@etc.se.
