Ett år har gått sedan George Floyd dödades på öppen gata, mitt på blanka dagen, av amerikansk polis. Polismannen Derek Chauvin som höll sitt knä mot George Floyds nacke i 9 minuter och 29 sekunder blev i april dömd på alla tre punkter som han stod åtalad inför, inklusive det allvarligaste brottet andra gradens mord. Han kan nu vänta sig ett fängelsestraff på 40 år.
Redan dagen efter mordet, den 26 maj 2020, tog sig människor ut på gatorna i Minneapolis för att protestera mot rasismen och övervåldet från polisen. Protesterna spred sig som en löpeld i landet och över världen.
Men vad har egentligen hänt sedan protesterna tog fart för ett år sedan?
Chivona Newsome är lokalpolitiker i New York och grundare av Black lives matter Greater NY:
– Det här året har vi sett ett tacksamt uppvaknande. När George Floyd mördades på film skakade det hela världen. Sedan kom en pandemi vilket till stor del också gjorde att vi har kunnat se den största civila rörelsen någonsin. För protesterna pågick inte bara i Minneapolis, utan i hela världen fanns budskap om solidaritet för svarta vilket också ledde till verklig förändring. Vår organisation tog dagen efter vi marscherade på gatorna för George Floyd fram 24 punkter för lagstiftningsändringar. Allt är meningslöst om vi inte skapar konkreta förändringar i politiken och i lagen. Fyra har gått igenom och två är på gång, vilket bland annat innebär att det ska bli lättare att lagföra poliser som begått brott. Jag vet att det är långt kvar, och allmänheten måste fortsätta hålla sig engagerade, men jag tycker att vi förtjänar applåder för det vi hittills har åstadkommit.
Väntar fortfarande på reform
Filmskaparen Lavel White, som följt protesterna från sin hemstad Louisville i Kentucky där Breonna Taylor mördades av polis i sitt hem:
– Året har varit väldigt traumatiserande för svarta i USA. Det har varit fler brutala mord och våldsamma situationer från polisen. Vi väntar fortfarande på den nationella George Floyd-reformen (Demokraternas lagförslag om polisreform, reds.anm). I Kentucky att man fått igenom en Breonna Taylor-lag som innebär förändrade husrannsakningsregler. Men vi ser inte de förändringar vi behöver se som har att göra med den sociala ojämlikheten. Det var ett gott tecken att Derek Chauvin fälldes i George Floyd-fallet, äntligen kunde vi känna lite rättvisa i domstolssystemet, men det är en anomali. Det finns fortfarande en stark spänning mellan svarta människor och polisen.
Verktyg mot rasism saknas
Aysha Jones, grundare av Black lives matter-rörelsen i Sverige:
– Året har väl betytt väldigt dubbla saker. Dels en lättnad att inte längre bli ifrågasatt på samma sätt som tidigare. Vi har fler allierade och fler tar upp kampen mot rasismen och diskriminering. Samtidigt så ser vi också fler svarta lida, med tanke på sociala medier och den digitala spridningen som har gjort det omöjligt att skydda sig från alla intryck. Om man tittar politiskt har vi i Sverige fortfarande inget bra verktyg för att mäta rasism mot svarta svenskar, Sverige får fortfarande svidande kritik från FN gällande hanteringen av afrofobiska hatbrott. I EU finns fortfarande inga strukturer och regler för att bearbeta och bekämpa rasismen som svarta möter. De sakerna går på tok för sakta. Alla som vill väl och som tror på god gemenskap och mänskliga rättigheter måste agera idag. Har man inte gjort något det senaste året är den här dagen perfekt för att göra någonting.