Journalister, politiska ledare, gröna aktivister, feminister, hbtq-grupper, kämpar för yttrandefrihet. De har en sak gemensamt. Alla hotas av fängelse för sin uppfattnings skull.
Onur Erem (läs hans kolumn här bredvid) ska dömas för att förolämpat Turkiets president och två ministrar. Han riskerar 7,5 år i fängelse.
Ayse Berktay och Müge Yamanyilmaz sitter i ledningen för oppositionspartiet HDP, men bägge hotas, liksom hela partiets parlamentsgrupp, av fängelse.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Zeynap Serinkaya arbetar i en grupp till stöd för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter, och kan åtalas för att förolämpa presidenten eller för brott mot terroristlagarna.
Yasemine Öz är advokat som arbetar för feministgrupper och sexuella minoriteter Praktiskt taget alla hennes klienter hotas av fängelsestraff.
Baris Ince är nyhetschef på tidningen BirGün. Han har en rad åtal hängande över sig – liksom alla andra på tidningen.
Barcin Yinanc arbetar som debattredaktör på en av Turkiets största tidningar Hürriyet och dess engelskspråkiga upplaga. Intervjuar hon fel person blir hon åtalad och kan dömas till fängelse.
De turkiska fängelserna riskerar att bli överfulla om myndigheterna fortsätter sin juridiska kamp med hjälp av ny lagstiftning. Praktiskt taget alla kurder som har kontakt med andra kurder kan dömas enligt de drakoniska terroristlagarna.
Allt tydligare tecknas bilden av korrumperad president som med alla medel slåss för att hålla sig kvar vid makten. Utan sin position talar allt för att Recep Tayyip Erdogan skulle drabbas av en rad åtal och långa fängelsestraff.
Journalister och aktivister drabbas hårt av lagarna. Men allra värst drabbas kurderna.
Ayse Berktay sitter i den centrala ledningen för det kurddominerade partiet HDP. När partiet i valet för ett år sedan fick 15 procent av rösterna och en stark ställning i parlamentet var detta en varningsklocka för president Erdogan och hans parti AKP.
HDP fick ett starkt stöd också av icke-kurdiska grupper, framför allt i jättestaden Istanbul. Ayse Berktay:
– Över en natt ändrade Erdogan hela sin strategi. Dessförinnan hade förhandlingar mellan den kurdiska gerillan PKK nått framsteg, men efter att valresultatet blev klart bröt Erdogan alla förhandlingar och gick till militär offensiv i turkiska Kurdistan.
– Han valde att polarisera situationen, med risk för ett fullskaligt inbördeskrig för att vända opinionen mot kurderna och få stöd av nationalistiska turkar.
PKK stärker Erdogan-strategi
Erdogans strategi verkar ha fungerat. Allt fler, även moderata nationalister, stöder hans krig mot kurderna. Att bombattentat utförs av det terroristförklarade PKK och närstående grupper underbygger motsättningarna ytterligare.
Nyligen utlöstes två bomber i centrala Istanbul under morgonrusningen. Målet var en buss med kravallpoliser, men förutom sju poliser dödades också fyra civila. Det är inte helt klarlagt vilka som ligger bakom attentatet, men de flesta utgår ifrån att PKK är inblandat.
Baris Ince, nyhetschef på den oberoende vänstertidningen BirGün, säger till Dagens ETC:
– Det finns inga andra trovärdiga alternativ. PKK har förklarat att för varje militär aktion som den turkiska militären gör i östra Turkiet ska de svara med angrepp i väst.
– Tidigare har IS utfört attentat i Istanbul, men de har varit genomförda på ett helt annat sätt. Dels så var det en avancerad teknik med fjärrutlösning som låg bakom, IS har tidigare bara använt sig av självmordsbombare, och dels var målet annorlunda. När IS tidigare slagit till har det varit riktat mot turister och civila för att sprida rädlsa och skada turistindustrin.
– PKK har alltid sökt militära och polisiära mål och försökt begränsa skadorna för civila.
Drabbas av terrorlagar
Under tiden driver den turkiska militären ett obevekligt krig mot kurderna i södra och östra delen av landet. Den största staden, Diyarbakir, med runt en miljon invånare, har varit belägrad av armén och en rad mindre samhällen har tagits över och undantagstillstånd införts.
Müge Yamanyilmaz, utrikesansvarig för HDP:
– Situationen i turkiska Kurdistan är fruktansvärd. När utegångsförbudet hävdes fick folk komma tillbaka till sina hem och se den enorma förstörelsen. När tält restes för att de skulle ha någonstans att sova och matransoner skulle delas ut gick armén in och rev tälten och beslagtog maten.
– När kurder i sina byar arrangerar fredagsböner utanför de av regimen övertagna moskéerna anklagas och grips de för terroristaktiviteter.
Just terroristlagstiftningen används framför allt mot kurder och grupper som stöder kurderna. Lagstiftningen är så vid att praktiskt taget vem som helst kan gripas, det räcker med att ha haft någon som helst kontakt med en kurd som kan ha haft kontakt med någon som talat med någon som misstänks för kontakt med PKK eller att en grupp människor samlas.
EU har i förhandlingarna med Turkiet krävt att terroristlagstiftningen ska rivas upp, men frågan är hur mycket man är villig att kompromissa för att få igenom ett avtal där Turkiet stoppar flyktingarna från Syrien, Irak och Afghanistan.
Terroristanklagelser har drabbat HDP mycket hårt. För en tid sedan upphävde Erdogan och det turkiska parlamentet den rättsliga immuniteten för parlamentsledamöter vilket betyder att av 58 av 61 riksdagsmän för HDP nu står inför åtal. Rekordet har en riksdagsman som har 77 åtal vilande över sig.
Zeynep Serinkaya arbetar med Freedom of Expression, en organisation som stöder de som åtalas för att uttryckt sin mening och registrerar alla fall som kommer till domstol.
Första måndagen varje månad går sympatisörer till organisationen till fem olika åklagarmyndigheter i Turkiet och anmäler sig själva. Hos åklagaren erkänner de ett brott, oftast mot terroristlagstiftningen, som är exakt likadant som något den åklagare de uppsöker tidigare väckt åtal för. Zeynep Serinkaya:
– Oftast försöker åklagaren att få oss att ta tillbaka erkännandet. När jag i början av juni erkände ett brott mot terroristlagen så försökte åklagaren att på alla sätt hitta vägar för att slippa åtala mig.
– Men vi vägrar alltid att backa från våra erkännanden. Troligen kommer de att försöka ”tappa bort” mitt erkännande bland alla andra papper, säger han.
Försvarade klient – dömdes själv
Freedom of Expression är en gammal organisation, den bildades redan 1995 då en känd författare skrev en artikel till stöd för kurderna och åtalades för att artikeln var ”oturkisk”.
– Vår organisation är politiskt obunden, vi står upp för yttrandefriheten i alla lägen. Vi har till och med agerat till stöd för president Erdogan som i mitten på 90-talet fängslades för att läst en dikt med kritik av den dåvarande regimen, säger Zeynep Serinkaya.
– I dag är minst 38 journalister fängslade för artiklar de skrivit, vi försöker följa alla och ge dem stöd. Men det här gäller alla, inte bara journalister. I ett fall ropade till exempel en man att Erdogan var en tjuv när presidenten var på besök. Hans vakter misshandlade honom grovt och en advokat skrev en anmälan mot dem för övervåld.
– Domstolen friade dock vakterna och åtalade i stället advokaten som i sin anmälan beskrivit händelseförloppet. Där skrev han att hans klient kallat presidenten för en tjuv och det räckte för att han, advokaten, skulle åtalas och sedemera dömas för att ha förolämpat presidenten.
Zeynep Serinkayas organisation publicerar också en databas där alla man kunnat finna som åtalats för yttrandefrihetsbrott finns sökbara.
Advokaten Yasemin Öz är specialiserad på mänskliga rättigheter för hbtq-grupper.
– Vi är inne i den värsta perioden någonsin i Turkiet, både för feminister och hbtq-personer. Homofobin grasserar, ofta med religiösa förtecken, våra demonstrationer beläggs med förbud och på Gay Pride attackerades vi med tårgas.
– Inte heller i år kommer Gay Pride att tillåtas av, som de säger, säkerhetsskäl. För två år sedan hade vi över 70 000 i demonstrationen. I år kommer vi antagligen att kalla alla intresserade till en ”öppen presskonferens”, detta är inte förbjudet och kräver inga tillstånd. Men vi är säkra på att tårgas och kravallpolis kommer att sättas in mot oss.
Det är terroristlagarna som används för att förbjuda gayparaderna. I Turkiet finns inga lagar mot homosexualitet. Yasemin Öz:
– Turkiet har valt att inte låtsas om homosexualitet, officiellt finns den inte, men genom att islam fått en allt viktigare roll här har homofobin ökat kraftigt. Den enda lagliga begränsning för gaysamhället är att homo- och bisexuella män inte tillåts göra lumpen.
– Vi kräver att diskriminering av hbtq-människor förbjuds och att lagar mot hatbrott införs.
Yasemin Öz menar att regimens och president Erdogans nya offensiv mot kvinnorna och hbtq-grupperna är ett tecken på att han är villig att göra allt för att få ett ökat stöd:
– Erdogan räknar med att vinna männen och de religiösas stöd genom sina attacker på oss.
”Laglös situation”
Även stora mediegrupper som inte stöder regimen drabbas av Erdogans och hans parti AKP:s hårda lagar mot förolämpningar och det vida användandet av terroristlagarna.
Barcin Yinanc är politisk redaktör på Turkiets största tidning Hürriyet och dess engelskspråkiga upplaga Daily News. Tidningarna ägs av det stora energikonglomeratet Dogan-gruppen som är politiska motståndare till Erdogan.
– Vi måste vara oerhört försiktiga med hur vi uttrycker oss, vilka ord vi använder och vilka personer vi ger utrymme till. Det är inte bara terrorlagarna och förolämpningslagarna som används mot oss. Den som kritiserar Erdogan måste räkna med att få skattemål mot sig, våra ägare blev till exempel upptaxerade så att de tvingades sälja flera medier.
– Det är en laglös situation för journalister i Turkiet i dag. Rättssystemet är kontrollerat av regeringen och arbetar i enlighet med politiken och inte lagen. En rad journalister har avskedats och många tidningar har tagits över av storföretag med nära förbindelser med presidenten. l
