Enkät: Varför lyckas inte EU lösa krisen?

– En stor majoritet i parlamentet, från vänstern till stora delar av moderaterna, röstade för att vi ska ta ett gemensamt ansvar för flyktingar som kommer till Europa. Men allt hänger på vad Rådet, där medlemsländernas regeringar sitter, bestämmer sig för att göra. Jag var den enda socialdemokratiska ledamoten som röstade mot Lissabonfördraget 2007 eftersom jag tyckte att vi lämnade ifrån oss för mycket makt på det utrikes- och försvarspolitiska området. Men när fördraget väl gick igenom måste vi respektera fakum och följa reglerna, det gör inte medlemsländerna. EU:s regeringschefer samlades för sju toppmöten från april till december, till vilken nytta? Man kunde inte ens komma överens om att omfördela flyktingarna som redan var i EU. Det är bedrövligt.

– Alla måste ta sitt ansvar, eller vara redo att betala en ersättning till länderna som ställer upp istället.

Bodil Valero (MP), Europaparlamentet

– Under 2015 fick EU äntligen fått upp ögonen för att migration hänger ihop med utrikes- och biståndspolitiken. Om vi menar att vi inte kan ta emot så många, så måste vi lösa pågående konflikter och kämpa mot fattigdom så att folk slipper lämna sina hem. Men samtidigt vill EU gå åt hårdare mot dem som tidigare kunnat jobba några månader om året i Europa, men som nu ska slängas ut för att ge plats till syrier. Det kommer leda till ökad fattigdom istället för tvärtom. Remitteringarna är viktigare än det internationella biståndet för att minska fattigdomen i världen.

– Parlamentet är medbeslutande i allt som är lagstiftning men den nya kommissionen har sagt att vi inte ska lagstifta så mycket utan tillämpa gällande lagar istället. Den enda lagstiftningen på gång just nu är viseringsförordningen, som jag ansvarar för å gröna gruppens vägnar. Jag hoppas att vi ska kunna skapa möjlighet för människor att komma legalt så att de slipper gå via människosmugglare, och ge möjlighet till arbete i EU även för dem som saknar utbildning.

Malin Björk (V), Europaparlamentet

– Under några månader lyckades människor på flykt bända upp en öppning av fästning Europa. Och de möttes av en stor solidaritetsrörelse, och fick sätta färg på den politiska området. Jag besökte Balkan i november och träffade många barnfamiljer, ibland tre generationer som flydde tillsammans utan att behöva splittras. Under trycket öppnade ett antal länder upp sina gränser, ordnade med transporter, mat och vatten; de svarade upp mot den solidaritet som medborgare visade. Vi såg att det går att skapa säkra flyktvägar. Men två veckor efter mitt besök stängde Macedonien sina gränser för andra än afganer, eritreaner och syrier.

– Jean-Claude Juncker säger att faller Schengen, så faller euron. Jag är kritisk till hur Schengens överlevnad ställs mot människor på flykt, hur gränskontrollerna i Öresund villkoras mot att EU täpper till sina gränser. Nu bygger vi upp fästing Europa ytterligare, sedan kan vi pusta ut för Schengen har räddats.