I snitt sade lärarna att deras elever har tappat tre månaders lärande jämfört med hur det skulle se ut om skolorna hade varit öppna som vanligt, men skillnaderna är stora. Hälften av eleverna i de fattigaste områdena har tappat minst fyra månader, jämfört med 15 procent i rikare områden. Av de rikare eleverna har en procent tappat mer än ett halvår, motsvarande siffra i fattiga områden är mer än tio gånger så hög.

Sämre för pojkar än flickor

Sammantaget uppskattar NFER att klyftan mellan rika och fattiga elever i juli 2020 var 46 procent större än den var i juli 2019, någonting som de samtidigt menar kan vara i underkant om skillnaderna mellan skolor räknas in. Pojkar ligger i genomsnitt sämre till än flickor.

Angela Donkin, forskare på NFER, säger till The Guardian att det fortfarande finns många hinder i vägen för att mindre priviligierade elever ska komma ifatt läroplanerna.

– Det måste ses som en pågående process för de allra flesta elever. Det är också tydligt att skolor i fattigare områden behöver extra stöd.

Nu ifrågasätts huruvida regeringens plan för att hjälpa skolorna genom extralärare är tillräcklig.

– Från it-infrastruktur till extraarbete för att komma ikapp, nya behov för prov och för barnens psykiska hälsa, skalan på det som behövs är enorm. Skolorna kommer att behöva betydande ekonomiskt stöd för att möta de här problemen, säger Jules White, lärare och grundare till kampanjgruppen Worth Less?, som jobbar för ökad skolfinansiering, till The Guardian.