Den 10 och 24 april 2022  går det franska presidentvalet av stapeln. Alla opinions­undersökningar pekar på att Emmanuel Macron kommer att vinna valet. De första veckorna efter att Ryssland anföll Ukraina fick han drygt 33 procent av de tänkta rösterna. Sedan dess har han halkat ned något men utan att förlora sin dominans.

De som jobbar med hans kampanj ser ut att vara hämtade direkt från de franska elit­skolorna, vilket ofta är fallet enligt deras kontakt­uppgifter. De är propert klädda, välklippta och väluppfostrade, precis som Emmanuel Macron och de flesta av hans ministrar.

Lucie presenterar sig med bara förnamnet och säger att hon är ansvarig för att ge mikrofonen till de journalister som vill ställa frågor. Hon ger oss sitt telefonnummer så att vi kan sms:a våra frågor för att ”hon ska kunna moderera bättre”.

–  Så där gör alltid Macrons folk, säger den kongolesiska journalisten Lilo Miango bredvid Dagens ETC. 

Vi är några utländska journalister som har blivit lovade ett enskilt möte efter den offentliga presentationen som riktar sig främst till fransk press. Bara de franska journalisterna kommer att få ställa frågor under den stora konferensen, menar Lilo Miango.

– De säger att de vill ha frågorna för att ­moderera men det är för att kontrollera. På så vis kan de välja ut de frågor som passar och passar det inte får du inte mikrofonen. Det är lite si och så med pressfriheten vad gäller herr President, säger han som följt Emmanuel Macron nära hela mandatperioden.

Kandiderade med öppet brev

Stora skärmar omger talarstolen med olika budskap projekterade: Med er, självständighet, samling, framsteg. Emmanuel Macron kliver upp på scenen utan fanfarer.

– Mina damer och herrar, jag kan börja med att säga att jag inte ska bli långdragen, jag kommer inte att ha tid med alla ämnen.

Det är något han sedan upprepar. Att han ska hålla sig kort. 

Sedan håller han låda i fyra timmar.

– Jag är här för att presentera vårt program för de kommande fem åren, där målet är att strukturera om Frankrike i grunden. Till det bättre, säger Emmanuel Macron.

Han utstrålar tryggheten hos någon som tar segern för givet men försöker att inte visa det.

– Ingenting är hugget i sten, jag står ödmjuk inför fransmännen, säger han.

Men ingen av hans tolv motståndare tycks ha någon chans mot honom ens i den andra valomgången dit bara två går vidare. Högerextrema Marine Le Pen är den som ligger bäst till. I skrivande stund tycks den enda möjliga skrällen vara vänsterkandidaten Jean-Luc Mélenchon som har momentum och stiger i opinionen.

Rysslands krig mot Ukraina har fått val­rörelsen att hamna i skymundan. Emmanuel Macron däremot har fått en huvudroll som medlare och president för det land som just nu håller i klubban för EU:s roterande ordförandeskap. En president som var och varannan dag samtalar länge med den ryske diktatorn Vladimir Putin. Trots att samtalen inte har stoppat kriget har det stärkt de franska väljarnas förtroende för honom.

Han anklagas för att ställa sig ovan valprocessen. Till skillnad från de andra presidentkandidaterna höll han inte presskonferens när han först presenterade sin kandidatur utan publicerade ett öppet brev ”till fransmännen”. Han tänker inte heller delta i några debatter med sina utmanare vilket gör dem rasande, från höger till vänster: ”Pas de debat, pas de mandat.” Ingen debatt, inget mandat! för­kunnade de vänsterintellektuella och kreativa i ett upprop i dagstidningen La Libération, till exempel.

– Varken De Gaulle, Mitterand, Chirac eller Sarkozy deltog i debatter som sittande presidenter. Istället är jag här med er, med er journalister vars arbete är att granska mig. Det finns inget odemokratiskt med det, det är själva grunden för demokratin, säger presidenten.

”En oberoende nation”

Blir Emmanuel Macron omvald lovar han att arbeta för ett ”mer självständigt, oberoende Frankrike i ett starkare Europa”. 

– Vikten av vårt oberoende blev tydligt under pandemin och ännu mer så efter att kriget bröt ut. Det första faktorn för att göra en oberoende nation av Frankrike är att förbereda oss för kriser.

Under den senaste mandatperioden har Frankrike – liksom resten världen – genomgått flera omvälvande kriser. Innan pandemin blev höjda bränslepriser gnistan som tände protest­rörelsen de Gula västarna år 2018, mandatperiodens andra år. Det var en spretig rörelse som enades i sin syn Emmanuel Macron som ”de rikas president”, där bland annat de höjda bränslepriserna uppfattades som att boende på landsbygden med skral ekonomi var de som skulle finansiera den gröna omställningen. De gula västarna fortsatte fram till att pandemin fick rörelsen och hela samhället att slockna och precis när det såg ut som att den krisen var över blev det krig i Europa. 

Dessa kriser, menar Emmanuel Macron, innebär att Frankrike måste stärka sitt oberoende gentemot andra nationer. Men de är också hans ursäkt för att inte ha drivit igenom alla de reformer han lovade inför valet 2017. 

Han presenterar stora satsningar på det franska försvaret, jordbruket, företagen samt franska energikällor – såväl fler kärnkraftverk som mer förnybart. Kärnkraften är ett exempel på hur han har ändrat inställning, han var tidigare emot den och ville enbart satsa på förnybart. Nu menar han att verkligheten har visat att den behövs. 

Nu gäller arbetslinjen

Arbetslösheten slår sig Emmanuel Macron för bröstet för: Frankrike har idag betydligt lägre arbetslöshet jämfört med 2017: 7,2 procent. Nu vill ha få ner den till noll fram till 2027 och det ska han göra genom klassisk högerpolitik, menar kritikerna. Till och med det traditionella högerpartiet Republikanernas presidentkandidat anser att han har kopierat delar av hennes program.  

Efter talet och frågestunderna får Dagens ETC och en liten grupp utländska journalister tala med Emmanuel Macron. Dagens ETC frågar honom om han kan fördjupa sig lite i vad ordet solidaritet innebär i hans Frankrike.

Att de kallar mig höger struntar jag kungligen i

Är solidaritet att arbeta längre?

– Solidaritet är att dra sitt strå till stacken. När medborgare arbetar bidrar de till samhället, det är min fasta övertygelse, men det ska också löna sig att arbeta, säger han.

Solidaritet innebär, enligt Emmanuel Macron, att pensionsåldern ska höjas från 62 till 65 års ålder men också att en minimi­pension på 1 100 euro, cirka 11 000 svenska kronor införs. Den tidsbegränsade arbetslöshetskassan ska konjunkturanpassas, i goda tider ska den bli högre och i sämre tider lägre, och de som är beroende av försörjningsstöd på lite drygt 5 000 svenska kronor i månaden ska få det på villkor att de är ”aktiva” 15 till 20 timmar i veckan.

Det är inte helt klart vad detta kommer att innebära, men någon form av utbildning eller arbete.

Menar du att de som får försörjningsstöd inte anstränger sig tillräckligt idag?

– Vad vi menar är att samhället behöver stötta människor att komma i arbete igen.

Så den som inte aktiverar sig får inte sina pengar?

– Nej, målet måste alltid vara att komma i arbete igen och det är landets uppgift att stödja medborgaren i det men också medborgarens eget ansvar. 

Vad tänker du om att bli kallad de rikas president eller högerpresident?

– Det är inget jag lägger någon vikt vid. Min ambition är att vara alla medborgares president, även de rikas. Jag tar inspiration från höger och vänster och tror att det är anledningen till att franska väljare har valt mig. Att de kallar mig höger struntar jag kungligen i, säger han och ler. 

Det är en ordagrann upprepning av en replik han drog under presentationen. 

– Det är deras problem, inte mitt, fortsätter han. Vi lovar stora ekonomiska satsningar för att ge alla fransmän möjligheter men för att få ta del av satsningarna ställs det krav, säger han.

Inte alla lärarlöner 

Som exempel tar Emmanuel Macron löftet om att höja lärarlönerna – vilket han menar är fundamentalt för en fungerande skola. Det gäller inte alla lärare. Om en lärare jobbar hårt, kanske i ett utsatt område där andra helst inte vill jobb, då ska denne kompenseras för detta. 

– Men den lärare som inte anser att det hör till arbetsuppgifterna att ge det där lilla extra kommer inte heller att omfattas av lönehöjningarna. Det handlar återigen om ansvar, inte bara rättigheter. 

Vad gäller invandringspolitiken försöker han sig på en balansakt mellan en progressiv, inkluderande integrationssatsning med stöd till hemspråksundervisning till exempel, samtidigt som det ska ställas högre krav även på nyanlända. Det kommer att införas språktest och sysselsättningskrav om han blir omvald. Dessutom ska alla som fått avslag på sin asylansökan utvisas med omedelbar verkan. 

 Pandemin gjorde det svårt att komma åt utsatta kvinnor

Problemet med att vissa länder inte vill ta emot de individer som har lämnat hemlandet vill han lösa genom att i så fall neka alla medborgare inresevisum till Frankrike.

–  Det handlar om att skydda våra gränser och vårt land. Vi är ett välkomnande land men den som inte har asylskäl eller begår brott kan inte ta andras plats, svarar Emmanuel Macron på kongolesen Lilo Miangos fråga.

Din huvudfråga inför nuvarande mandat­period var jämlikhet mellan män och kvinnor. Hur gick det?

– Vi har gjort stora framsteg, det har blivit olagligt med sexuella trakasserier på gatan, vi har satsat stort på att motverka våld i nära relationer och mot kvinnor särskilt samt satsat på kvinnosjukdomar som endometrios. Men pandemin gjorde det svårt att komma åt utsatta kvinnor. Jag anser att det viktigaste de kommande fem åren är att satsa på hälsa och utbildning.

Kommer Emmanuel Macron denna gång ha lättare att hitta kvinnor till tunga positioner som premiär-, inrikes- och finansminister?

– I Frankrike utses inte ministrar efter kön, vi har flera kompetenta kvinnor i regeringen som försvarsminister Florence Parly och utbildningsminister Roselyne Bachelot.

Men inte till de poster jag nämnde?

– Det är en fråga du får ställa efter valet.

Organisationer som Freedomhouse menar att medborgerliga friheter i Frankrike har sjunkit under din mandatperiod. Bland annat nämns polisrepression och diskriminering mot minoriteter – särskilt muslimska kvinnors rätt att klä sig hur de vill. 

– Det är extremt viktigt och vi lovar nu ännu större satsningar på polisen som behöver mer omfattande utbildning bland annat. Vad gäller muslimska kvinnors kläder är det en vanlig missuppfattning om Frankrike, särskilt utomlands. I franska skolor är alla religiösa, stora symboler förbjudna, inte bara muslimers. Vi har samma rättigheter och skyldigheter.

Under presskonferensen sa Emmanuel Macron att han hade rätt när han kallade Nato en hjärndöd allians 2019 men att den nu väckts till liv av Ryssland ”som av en elektrisk chock”.

Kan du förklara din hållning till Nato lite djupare? Du vill inte lämna men…

– Jag har aldrig velat lämna Nato, bara velat stärka försvarssamarbetet inom EU. Det är ingen motsättning och nu står det klart vilken roll Nato spelar i världen men också vikten av att stärka EU. Det gäller alldeles särskilt för länder som Sverige och Finland, säger Emmanuel Macron