– Vårt huvudbudskap är att man inte kan hålla på och trycka pengar hur länge som helst utan att man får en hyperinflation och en förtroendekris för valutan och finanssystemet, säger Torbjörn Becker, medförfattare till rapporten och chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm. 

Rapporten verkar ha mottagits på ett bra sätt i Ukraina. 

– Deras centralbankschef skrev faktiskt en op-ed i Financial Times (debattartikel) där han i princip rakt upp och ned skriver samma sak som vi skrivit i vår rapport. Inklusive att man kommer behöva höja skatter och ha en starkare prioritering mellan olika utgiftsområden. 

Platt skatt

Efter invasionen från Ryssland i februari i år har Ukraina genomfört en mängd akuta ekonomiska åtgärder medan utländska regeringar hjälpt landet att finansiera kriget. Men nu är det dags att sluta med nödåtgärderna och anta ett mer strategiskt tillvägagångssätt, anser ekonomerna.

Ett område som experterna gärna vill se åtgärder emot är korruptionen, enligt The Guardian. Mängden kontanter som läcker ut ur ekonomin måste begränsas för att hjälpa regeringen att klara kostnaderna för ett långt krig.

Ett annat problemområde enligt ekonomerna är att regeringen förlitar sig på att centralbanken ska trycka mer pengar. De ekonomiska experterna ser hellre att regeringen börjar beskatta rika ukrainare och sälja krigsobligationer till vanliga medborgare, skriver The Guardian. 

Inkomstskatten i Ukraina är platt, den ligger på 18 procent enligt tidningen, med en extra militäravgift som infördes 2015 blir det 19,5 procent. Att öka skattetrycket under krigstider är något som regeringar alltid gjort, påpekar experterna. 

”Politisk process”

Kriget har skadat infrastrukturen, utbildningssystemet, hälsosektorn och ökat fattigdomen. Andelen människor i fattigdom har ökat från två till 21 procent i landet, skriver The Guardian. 

Det behövs ett socialt skyddsnät, menar Torbjörn Becker – men stödet måste vara riktat.

– När man tittar på statsbudgeten så måste de lägga det de behöver på militära utgifter, det går det inte att kompromissa med. Om skattetrycket dessutom har minskat så måste man göra hårda prioriteringar. Man har inte råd att ge alla subventionerad mat eller el utan det gäller att man är noggrann med hur man utformar stödet. 

Ett annat förslag för att förbättra landets ekonomiska situation är att ekonomerna vill se marknadskrafterna ta större plats i Ukrainas reglerade ekonomi, rapporterar The Guardian. De menar att regeringens akilleshäl är ihållande korruption och en dold, obeskattad affärssektor som skulle vara svår att reformera med hjälp av befintliga institutioner. De vill se en avreglering av marknaden, att priskontroller ska undvikas och underlätta en omfördelning av resurserna. 

Det är alltid är lättare att trycka mer pengar och det är lite mer plågsamt att höja skatter och dra ned bidrag. 

Åtgärdsförslagen är många och stora, är rimligt att det kommer att genomföras inom en snart framtid?

 – Det blir ju alltid en politisk diskussion. Det är alltid är lättare att trycka mer pengar och det är lite mer plågsamt att höja skatter och dra ned bidrag. Så det är en politisk process även i krigets skugga, säger Torbjörn Becker.