Nu svarar lokala politiker på flera håll i USA med olika åtgärder. I Minneapolis, där Floyd dog, har stadsfullmäktige meddelat att polisdepartementet ska avvecklas. Nio av tretton ledamöter säger sig stödja förslaget, en majoritet som är så stor att de som inte håller med inte kan använda sitt veto.

– Vi planerar att montera ned polisarbetet som det ser ut idag i Minneapolis, och att tillsammans med medborgarna bygga upp en ny modell för allmän säkerhet som faktiskt skyddar våra medborgare, säger stadsfullmäktiges ordförande Lisa Bender till CNN.

Benders löfte är ett erkännande av att systemet som det ser ut idag inte fungerar. Nu planerar hon och hennes kollegor för hur det nya systemet ska byggas upp, någonting hon säger måste ske i samråd med allmänheten, speciellt stadens rasifierade medborgare. Hon betonar dock att ett avvecklande av polisen är ett långsiktigt mål. Bender och hennes kollegor har dock redan påbörjat arbetet genom att analysera nödsamtal och deras innehåll – hon säger till CNN att de allra flesta nödsamtalen i staden rör psykisk ohälsa, ambulansärenden och brandkår, vilket hon menar talar för att en ny struktur är möjlig.

Tredubblat på 40 år

Även utanför Minneapolis talas det nu om förändringar. Ett av protesternas främsta krav är att mindre pengar ska gå till polis runtom i landet för att i stället gå till satsningar som prioriterar bostäder, arbetsmarknaden, hälsa, utbildning och andra sociala program. Detta för att flera försök att reformera polisen inte har lett till några resultat.

Idag går 115 miljarder dollar, motsvarande drygt tusen miljarder kronor, årligen till polisen i USA. Siffran har nästan tredubblats under de senaste 40 åren, enligt en sammanställning som Bloomberg Businessweek har gjort. Men polisens budget har växt trots att behovet av polis inte verkar ha ökat – brottsligheten har stadigt minskat i USA under tiden. I samband med coronakrisen har många myndigheter och tjänster drabbats av nedskärningar, skriver Guardian, men inte polisen. Polisens budget har hållits på samma nivå eller i flera fall rentav ökats medan det skurits i annat.

Protesternas högljudda krav på minskade polisbudgetar har nu hörsammats på flera platser. I Los Angeles har borgmästare Eric Garcetti meddelat att staden ska hitta 150 miljoner dollar, närmare 1,4 miljarder kronor, som ska bort från polisens budget i staden för att i stället investeras i ”arbete, hälsa, utbildning och läkande”.

– Det är dags att vår retorik om att få till ett slut på rasismen i vår stad blir till handling, sade Garcetti under en presskonferens enligt Independent.

Även New Yorks borgmästare Bill De Blasio har lovat att staden ska skära i polisens budget. Pengarna ska gå till satsningar på ungdomar och på tjänster för rasifierade grupper.

– Det här är de första av många steg som min administration kommer att ta under de närmaste 18 månaderna för att bygga upp en mer rättvis stad och som på djupet tar itu med orättvisa och ojämlikhet, sade De Blasio enligt CNN.

Varierade reaktioner

Hur reagerar då de som protesterar på makthavarnas nya initiativ? Det varierar. När det gäller Los Angeles borgmästare Eric Garcettis förslag på minskad polisbudget påpekar många att drygt 50 procent av stadens allmänna budget fortfarande kommer att gå till polisen. Black lives matter-aktivister i staden har skrivit ett eget förslag som i stället ger polisen 5,7 procent av budgeten, enligt Guardian. I Minneapolis ses stadsfullmäktiges förslag som en vändpunkt.

– Men det borde inte ha krävts så här mycket död för att vi skulle komma hit. Vi är tryggare utan beväpnade och icke ansvarsskyldiga patruller med statligt stöd som jagar svarta människor, säger Kandace Montgomery, chef för Black visions collective enligt New York Times.