Sedan Hamas terrorattack den 7 oktober har kulor och bomber utväxlats mellan Israel och Hizbollah längs Libanons södra gräns. Men konflikten har varit koncentrerad till gränsområdet, där både civila och journalister har dödats och skadats. Sedan 1978 har FN en fredsbevarande styrka i södra Libanon, UNIFIL. Den så kallade blå linjen patrulleras av FN-personal. 

– Nästan dagligen har vi haft anställda som gått ner i skyddsrummen på grund av bombningar eller skottutväxlingar. Vid omkring två dussin tillfällen har FN-byggnader träffats. Riskerna har ökat för personalen, säger Kandice Ardiel, talesperson för UNIFIL på plats i södra Libanon, till Dagens ETC. 

Telefonen gick varm

UNIFIL:s uppdrag är att bevara lugnet och agera medlare mellan Israel och Libanon, som båda har ett stort antal militärer på respektive sida av gränsen. 

– Nu handlar det om att återfå det relativa lugnet, säger hon.

Men nu är i stället risken för att det eskalerar ytterligare överhängande. Den andra januari flyttade konflikten norrut, till huvudstaden Beirut. Då dödades den högt uppsatta Hamasledaren Saleh al-Arouri och sex personer till i en drönarattack i förorten Dahiyeh. Israel har fortfarande inte tagit på sig ansvaret för attacken. Sedan dess har trafiken i Beirut varit långsam, människor har hållit sig hemma, berättar Abdel Hassan Husseini. 

Direkt efter attacken, när nyheten kom, gick hans telefon varm. 

– Personligen fick jag tio, kanske 20, samtal från vänner och släktingar både i Beirut och i södra Libanon. Alla frågade samma sak: vad kommer hända nu? 

Alla är fattiga

Abdel Hassan Husseini är idag pensionerad på deltid, men är fortfarande aktiv som professor på Libanesiska Universitetet. Få andra länder – om ens något annat – har gjort en så snabb, omvänd klassresa som Libanon har gjort. Inte för att landet någonsin har varit ett skolboksexempel på ett välfungerande samhälle, soporna har exempelvis vuxit på hög ända sedan slutet på inbördeskriget år 1990. Men under några decennium samexisterade sopbergen med tjusiga restauranger, barer och märkesbutiker. 

Abdel Hassan Husseini menar att det är en av de största skillnaderna från det förra kriget mot Israel år 2006. 

– 2006 hade vi el, pengar, mat, vatten – vi hade allt man behöver. Men nu har människor varken, el, pengar, mat eller vatten. Alla är fattiga.

Själv är han ett exempel på hur krisen i Libanon har utrotat den blomstrande medelklassen. 

– Vi brukade ha höga löner i Libanon, man kunde leva gott. Min lön på universitetet motsvarade 8000 dollar i månaden, nu är det 300 dollar. 

Andra som avgör

År 2024 är det Hizbollah som ansvarar för säkerheten i Libanon, och också en eventuell upptrappning av konflikten med Israel. Den libanesiska regeringen och militären är i det här läget maktlösa. Hizbollah har nära band med både Hamas och Iran. I Libanon är stödet för Hizbollah delat: medan många ser Hizbollah som en garant för landets säkerhet, är det andra som tycker att Hizbollah är ansvariga för det nu upptrappade läget.

Klart är i alla fall detta: Libanons öde vilar inte i Libanons händer. 

– Vad kommer länderna som har inflytande att bestämma sig för? Iran, USA, Israel, Frankrike och Gulfländerna. Och hur kommer Hizbollah att svara, säger en orolig Abdel Hassan Husseini från sitt hem i ett ovanligt stillsamt Beirut. 

Ingen aptit på krig

Och det är mycket riktigt en fråga om hur, inte om, Hizbollah kommer att svara. Det säger Asher Kaufman, professor i historia och fredsstudier vid Kroc Institute for International Peace Studies i Indiana, USA. Han har skrivit flera böcker, bland annat om Israels ockupation av södra Libanon som inleddes 1985 och upphörde år 2000. När Dagens ETC pratar med honom är han i sin födelsestad Jerusalem. 

– Attacken i Beirut har ökat risken för ett fullskaligt regionalt krig. Vi är inte där än, men möjligheten har kommit närmare än för några dagar sedan, säger Asher Kaufman.

Detta oavsett vad gemene libanes önskar.

– Befolkningens aptit på krig är liten, säger Asher Kaufman.

Hamastoppen Saleh al-Arouri dödades ett stenkast från Hizbollah-ledaren Hassan Nasrallahs hem. 

– Han måste svara på det, säger Asher Kaufman. 

Samtidigt vet Nasrallah att stödet för ett krig med Israel inte är självklart för den breda massan, oavsett situationen i Gaza. I flera decennium har Libanon tydligt stöttat den palestinska saken, men samtidigt varit noga med att det inte ska ske på bekostnad av det libanesiska folket. 

– Den politiska splittringen i Libanon är djup. Det vet Nasrallah, men han är också dedikerad till den väpnade kampen och motståndet mot Israel, säger Asher Kaufman. 

Varningar till Israel

Libanons premiärminister Najib Mikati, vars regering är svag och splittrad, var snabb med att kalla drönarattacken för ”ett nytt israeliskt brott”, enligt AP. Hans uttalande väger dock inte i närheten lika tungt som det tal som Hassan Nasrallah höll under onsdagen. När Nasrallah, en erkänt god retoriker, håller sina direktsända tal bänkar sig hela Libanon. De som inte tittar nås ändå av budskapet, oavsett om de vill det eller inte.  

– Nasrallah var fortfarande försiktig men också tydlig: om Israel fortsätter så kommer det bli krig, säger Asher Kaufman.

Han tror att tonläget kommer att fortsätta skruvas upp.

– Nasrallah kommer att fortsätta varna Israel, utan att specificera. Men han vet att både Israel och libaneserna lyssnar på det han säger. 

Irans viktigaste tillgång

Dagens ETC ber Asher Kaufman om en kvalificerad gissning på vad som kommer att hända härnäst. 

– Om det blir krig kommer Israel att förstöra Dahiyeh. Kanske också andra delar av Beirut. Israel skulle vara skoningslösa, Hizbollah också. Det skulle inte finnas några regler. Netanyahu och regeringen i Israel har dock ett intresse av att kriget fortsätter: den dagen det tar slut vet Netanyahu att han blir av med makten.

Kommer Iran att öka sitt stöd för Hizbollah om det blir krig mot Israel?

– Jag tror inte att de kan få mer stöd från Iran. Iran är Hizbollahs livlina. Men den stora frågan är om Iran vill att Hizbollah ska strida mot Israel just nu. Hizbollah är Irans viktigaste tillgång i Mellanöstern, och ett krig med Israel skulle kunna bli förödande för Hizbollah. Då vore är en stor risk för Iran, säger Asher Kaufman.

På den israeliska sidan kan ett krig innebära ”någonting Israel aldrig har varit med om tidigare”.

– Delar av Israel kommer att se ut som Gaza nu. Hizbollahs raketer kommer riktas mot flygplatsen, storstäder och all viktig infrastruktur. I Libanon finns det inte lika mycket viktig infrastruktur kvar, i och med krisen.