Under tisdagen 30 november firades den nya republiken pampigt i huvudstaden Bridgetown med fyrverkerier, gevärssaluter och uppträdanden av bland annat Barbados egna stjärna Rihanna.
Men för att verkligen förstå betydelsen av drottning Elizabeth II får kicken (hon är dock fortfarande statsöverhuvud i 15 länder) så behöver man titta tillbaka på den mörka historien.
Symbol för kolonialismen
Över 600 000 människor togs från Afrika till Barbados som slavar under en tvåhundra år lång period fram till 1833 när Storbritannien förbjöd slaveriet. Människor tvingades arbeta, ofta in i döden, på sockerplantagen och med varorna och naturtillgångarna från den välmående karibiska ön har städer kunnat byggas upp i Europa.
Samtidigt är Barbados idag ett av världens mest skuldsatta länderna efter att ha tvingats komma ikapp med att bygga upp infrastruktur, skolor och sjukhus efter självständigheten. Och kanske är den främsta symbolen för det koloniala förtryck et den brittiska drottningen.
Barbados började diskutera en övergång från monarki till republik redan på 70talet. 2008 kom ett förslag om att hålla en folkomröstning om frågan. Men datumet för en sådan sköts fram på obestämd framtid.
Men så plötsligt var det bestämt, utan någon folk omröstning men med ett upplevt folkligt stöd. Premiär ministern Mia Mottley utnämn de för en månad sedan Sandra Mason, en 72årig jurist och domare, född i arbetarklassen till landets första president.
– Det här är det ultimata ut trycket för självständighet och för vad vi är kapabla att uppnå, sa hon i ett uttalande i samband med utnämningen.
En väg för Sverige
Då till den stora frågan – kan Sverige göra samma sak?
Dagens ETC ringer upp Republikanska föreningens general sekreterare Magnus Simonsson.
Barbados har ju nyligen blivit en republik.
– Ja, visst är det roligt? Grattis till dem.
Har ni följt utvecklingen där?
– Ja, vi har ett samarbete med våra syskonorganisationer i Europa. Vi hade ganska nyligen en konferens i Nederländerna och britterna föreslog då att vi skulle åka över till Barbados för Prins Charles och nya presidenten Sandra att fira. Men det är lite svårt för att det är pandemi. Det lär bli en dominoeffekt så vi kanske får åka och fira i Jamaica istället. I väntan på det republikanska Sverige.
Vad skulle krävas för att ett land som Sverige ska kunna bli en republik?
– Det är egentligen bara en tidsfråga. Det normala tillståndet är att monarkier tar slut förr eller senare. Så jag hoppas det händer så snart som möjligt för stås. Enligt opinionsmätningar finns i dagsläget ett knappt stöd för att behålla monarkin i Sverige. Det är lite över hälften och har alltså sjunkit kraftigt från nästan 80 procent som det tidigare har legat på. Sedan har väl inte stödet för att bli en republik växt tillräckligt mycket. Under de åren vi kampanjat sedan 90-talet har det gått från 10 till 20 procent ungefär. Men det är många som inte tagit ställning i frågan och därför är det viktigt att få folk att tänka till. Människor kan väl inte tycka att det är korrekt att barn ska födas in i en förutbestämd roll med ett offentligt uppdrag från att de är nyfödda.
Mest uppmärksamhet får frågan om att avskaffa monarkin när kungligheterna är inblandade i skandaler.
– Som när boken ”Den motvillige monarken” kom ut. Men det gäller också vid kungliga bröllop, födelsedagar, dop och begravningar. När Estelle Bernadotte föddes fick vi 1 000 nya medlemmar på en dag, säger Magnus Simonsson.
Så fler kungabarn skulle kunna vara en strategi för att fler ska vilja avskaffa monarkin?
– Ja precis, när kungahuset lyfts fram i media är det fler som tänker till och tycker att det här inte är demokratiskt.
Många monarkier har fallit i samband med kriser och konflikter. Italien, Albanien, Bulgarien, Ungern, Rumänien och Kroatien gav exempelvis samtliga upp sina kungadömen efter andra världskriget. Men ibland har det också skett fredligt. Monarkin har vid ett flertal fall avskaffats genom folkomröstningar, bland annat i Grekland 1974, i Sydafrika 1960 och i Gambia 1970.
Även om en folkomröstning är det mest demokratiska och det som förespråkarna i republikanska föreningen eftersträvar, så går det också rent praktiskt att göra som på Barbados, det vill säga ta ett parlamentariskt beslut och avskaffa monarkin.
– Det krävs inte mer än ett riksdagsbeslut med två val emellan för att ändra grundlagen. Upplever man att det finns ett folkligt stöd kan man ju lägga ett sådant förslag utan folkomröstning. Men frågan behöver drivas mer bland politiker. Tidigare fanns en majoritet i riksdagen för att bli en republik bland liberaler, socialdemokrater, vänsterpartister och centerpartister och även bland en del moderater, säger Magnus Simonsson.
En annan utväg för att skapa en republik i Sverige enligt Magnus Simonsson skulle vara om monarkin själv skulle ge upp.
– Det finns de som tror att Victoria Bernadotte kanske själv inser att det här inte är förenligt med demokrati och inte lämpligt för hennes barn sett utifrån barnkonventionen och att hon därmed skulle abdikera. Men nuvarande kungen lär sitta på sin stol tills han dör, han har ju ganska konservativa vanor.
