De fröna hade inte klarat femprocentsspärren i delstatsvalet i Brandenburg – och sparkades därför ut ur Brandenburgs regering. ”Vi behöver en nystart”, sa de tidigare ledarna när de avgick den 25 september. Men nu är stämningen inom partiet hoppfull igen. Och kanske markerar den nya duon ett skifte.
Fokus på välfärden
Partiet vill lägga ett starkare fokus på den ekonomiska politiken. Tidigare satt den nyvalde partiordföranden Felix Banaszak i det ekonomiska utskottet. I sitt valtal på partiets kongress meddelade han att han skulle fokusera mer på människors rädsla. Banaszak är en av de ideologiskt vänsterorienterade medlemmarna i de gröna. 35-åringen har varit ledamot av förbundsdagen sedan 2021 och var delstatsledare för de gröna i Nordrhein-Westfalen i fyra år. Han vill inte acceptera fattigdom bland barn och pensionärer eller ”att vissa blir rikare och andra skuldsätter sig tidigare och tidigare varje månad”.
Franziska Brantner anses vara en nära förtrogen till ekonomiminister Robert Habeck och är för närvarande statssekreterare i parlamentet. Hon har varit ledamot av förbundsdagen sedan 2013.
– Vi kommer inte att anklagas för att vara de rikas parti, sa 45-åringen efter att hon valts till ordförande.
Hon vill att hennes parti ska fokusera på sin kärnfråga, klimatskyddet.
– Det handlar om att göra energin inte bara ren, utan också prisvärd och hållbar, sa hon i en intervju med ZDF.
Gjort ett kraftigt tapp
Det var dock inte bara nya ordföranden som valdes på partikonferensen, utan även kanslerkandidaten. År 2019 fick Robert Habeck ge vika för Annalena Baerbock, nu blir han de grönas ansikte utåt i valrörelsen – även om han på senare tid har tappat i popularitet.
Så kan de nya utnämningarna och den etablerade kanslerkandidaten stärka de gröna, som på senare tid har tappat röster i både delstatsval och EU-val?
För första gången är de gröna det starkaste partiet enligt opinionsundersökningarna, rapporterade Deutschlandfunk i juni 2019. Vid den tidpunkten låg de strax före CDU/CSU i opinionsmätningarna med 26 procent. Efter den federala partikonferensen i mitten av november 2024 har de gröna nu nått 14 procent enligt Infratest Dimap-undersökningen, två procentenheter högre än i början av november, enligt Westdeutscher Rundfunk. Det är fortfarande mindre än under tidigare år.
Rusning av nya medlemmar
Det som ger de gröna hopp är detta: Efter att koalitionen mellan SPD, FDP och de gröna som styrde Tyskland föll sönder strax efter valet i USA och de respektive partierna återvände till sina kärnfrågor – klimatskydd i de grönas fall – har de sett en ökning av antalet partimedlemmar.
Fler personer gick med i de gröna än i något annat parti under samma period. Mellan koalitionens slut den 6 november och den 21 november inkom över 15 000 nya medlemsansökningar, rapporterade Der Spiegel.
En annan öppen fråga: Vem kan de gröna samarbeta med efter valet i början av nästa år? Den bayerske CSU-ledaren Markus Söder kom med ett hårt avståndstagande:
– Två nya partiledare som ingen känner igen och som inte har något inflytande på verkligheten må vara nya. Men Baerbock och Habeck är alla samma ansikten, sa han.
FDP:s generalsekreterare Bijan Djir-Sarai riktade också skarp kritik mot de grönas nyvalda förbundskanslerkandidat.
– Robert Habeck står för en missriktad ekonomisk politik, sa han till nyhetsbyrån Reuters. Hans vänstergröna ideologi är ett gift för Tyskland som affärsplats.
Måste vinna unga väljare
– Det har blivit en populär sport att säga att de gröna är skyldiga till allt”, s den nyvalda ordföranden för de gröna, Franziska Brandtner, i en intervju med tv-kanalen ZDF som svar på kritiken från andra partier.
Grön ungdom, vars nya talesperson är Jette Nietzard, är dock ännu inte övertygad om att förändringen och det önskade valresultatet kan uppnås med de två nya ordförandena. Hon kritiserar Franziska Brantner och Felix Bansazak för att tidigare ha stött och förespråkat en politik ”som vi inte tycker om”, sa hon i en intervju med ZDF.
Av detta framgår att de gröna förmodligen kommer att behöva vinna över framför allt unga väljare under de kommande månaderna. I det senaste EU-valet röstade endast 16 procent av tyskarna i åldern 24 år och yngre på de gröna – fem år tidigare var siffran 23 procentenheter högre.
