– De har dragit nytta av pandemin för att stärka sin position och skapa en bild av sig själva som välgörare för fattiga människor, säger Ioan Grillo, brittisk journalist och författare i Mexico City med fokus på Mexikos narkotikakarteller. När han nyligen besökte byn La Loma de Concepcíon nordväst om Mexico City hade de flesta familjer fått livsmedelspåsar med lappar med texten ”stöd från La Familia Michoacana”, den drogkartell som dominerar i området.

– De som bor i de här byarna är ofta fattiga jordbruksarbetare och det här är något de kommer minnas och är tacksamma för, säger Ioan Grillo.

– Den tacksamheten kan kartellerna dra nytta av senare, om de behöver hjälp med att gömma droger eller vapen, eller vill rekrytera folk. Kartellerna filmar också hjälpinsatserna och delar dem i sociala medier, så det fungerar som pr för dem, säger Ioan Grillo.

Mer ångestdämpande

Att många städer i USA, de mexikanska drogkartellernas främsta exportmarknad, stängt ner barer och annat nattliv under pandemin har inneburit att efterfrågan på festdroger som kokain minskat. Däremot har konsumtionen av ångestdämpande lugnande droger som heroin och fentanyl ökat, något som vården förklarat med den isolering och den skyhöga arbetslöshet som pandemin utlöst.

I USA pågår i skymundan av coronapandemin en opioidkris som dödat omkring 400 000 amerikaner av heroin och smärtstillande läkemedel. I maj ökade överdoserna i USA med 42 procent.

Merparten av drogsmugglingen från Mexiko till USA sker i dolda utrymmen i bilar som kör över gränsen. Sedan mars tillåter USA endast inträde i landet för mexikaner som har jobb som ses som nödvändiga, vilket ställt till problem för kartellerna men inte helt satt stopp för smugglingen.

– Det har varit svårare att ta sig in i USA, men när det gäller drogbeslag är fortfarande bara möjligt för gränsbevakningen att söka igenom en liten del av de bilar som tar sig över gränsen, säger Ioan Grillo.