Under dagen ser Dagens ETC tiotusentals människor delta i firandet i centrala Chisinau, där både EU-länders diplomater och civila och EU-knutna organisationer har ställt upp informationsbås. Sveriges och Finlands ambassadörer delar ut nationsflaggor och spelar en match bordshockey. Tjeckiens ambassadör delar ut gratis likör. 

Sent på kvällen kliver Kalush Orchestra, de ukrainska Eurovision-vinnarna 2022, upp på stora scenen och uppträder med segerlåten ”Stefania”. De vägrar prata ryska med publiken och hälsar enbart på engelska. 

Men bortsett från schlagerkändisarna är det den liberala moldaviska presidenten Maia Sandu som lockar störst publik. I sitt tal meddelar hon att Moldavien kommer arrangera en folkomröstning i oktober – i samma veva som landet går till presidentval – kring huruvida man ska ta in en ny skrivelse i konstitutionen som öppnar upp för medlemskap i EU.

– Moldaverna vill att Europeiska unionen ska bli vårt nya hem, säger Maia Sandu och river ner applåder. 

Med sig på scenen har hon den österrikiska EU-kommissionären Johannes Hahn, som hyllar Moldaviens solidaritet med Kiev och säger att anslutningsförhandlingarna ”snart kan påbörjas”. 

EU växlar upp

När EU:s medlemsländer går till EU-val i juni är det i en väldigt annorlunda kontext jämfört med det förra valet för fem år sedan. Det ryska anfallskriget mot Ukraina och Moskvas hybridkrigföring mot flera andra länder har skapat en helt ny försvarspolitisk situation som står i centrum för unionens prioriteringar. I den här kontexten har EU även lagt in en extra växel för att utöka unionen och integrera länder som är särskilt utsatta för rysk aggression. Grannländerna Ukraina och Moldavien ansökte om EU-medlemskap efter den ryska attacken och beviljades status som kandidatländer i juni 2022. EU beslutade formellt att påbörja förhandlingarna i december förra året. I båda dessa länder har en stor del av befolkningarna länge velat gå västerut istället för att riskera att fastna i en östlig, Rysslandsinfluerad fålla. 

– Jag har varit för det här ända sedan första gången jag hörde talas om EU. Jag bodde i Italien i många år och kunde se hur människor lever där. Min önskan är att alla moldaver ska förstå att vi måste leva på ett europeiskt vis, säger sjuttiosexåriga Yekaterina Palamarciuc till Dagens ETC.

Hon besöker Europadagsfirandet i Chisinau med sina två väninnor. Alla tre håller stjärnprydda EU-flaggor i händerna. De säger att de självklart kommer rösta ja i höstens folkomröstning, eftersom det är ett ja till ett nytt Moldavien.

– Vi kommer även rösta på Maia Sandu i presidentvalet, eftersom hon är den mest ärliga president vi någonsin haft, som faktiskt vill göra någonting gott för det här landet och dess folk. Vi älskar henne, säger Yekaterina Palamarciuc.

Rysk hybridkrigföring

Men precis som i fallet med Ukraina och även Georgien, där man också ansökt om EU-medlemskap efter det ryska anfallet, är Moldavien ett postsovjetiskt och fattigt land som behöver genomföra stora förändringar innan ett inträde i unionen kan bli verklighet. EU-kommissionen har bland annat krävt stora reformer av rättsväsendet och en bekämpning av korruptionen. I likhet med både Ukraina och Georgien står delar av landets territorium dessutom under rysk ockupation, i form av separatistregionen Transnistrien. 

Ännu en utmaning är att Moldavien är ett djupt polariserat samhälle, med skiljelinjer som bygger på språk och etnicitet och folks förståelse av den postkommunistiska tiden. Det har skapat stor splittring över frågan om EU. 

Och mycket pekar på att Ryssland har använt Moldavien som ett laboratorium för sofistikerad hybridkrigföring, i syfte att kunna förstöra landet inifrån.

Det framträder just den här dagen i Chisinau. Europeiska rådet instiftade den 9 maj som Europadagen år 1985, men samma datum firas i den gamla sovjetsfären även som ”Segerdagen”, i och med Sovjetunionens militära seger över Nazityskland 1945. Tidigare år har de EU-vänliga krafterna i Moldavien firat sin dag ett annat datum men i år har man förlagt den till samma dag som Segerdagen. Två läger konkurrerar om gatorna och symboliken.

Några timmar innan EU-kulturfesten drar igång i Chisinaus stadskärna samlas flera tusen människor bara några hundra meter därifrån och påbörjar en lång marsch bort till en minnesplats över andra världskrigets stupade Röda armé-soldater. Deltagarna är gamla som unga och bär sovjetiska armékläder och röda fanor med hammaren och skäran på. Under hela marschen syns en stor banderoll med Josef Stalins ansikte. Men den ryska trikoloren skymtar också förbi, både på pinnar och mössor och på bilar.

– Ner med Nato! Leve Belarus! ropas det när folk går förbi Lukasjenkoregimens ambassad.

Några av deltagarna ser bortkomna ut. De har slitna kläder och instämmer knappt i några slagord, men de har fått flaggor tilldelade sig och några bär även kepsar med ryska flaggan på. Andra deltagare delar ut små papperslappar med en QR-kod på. Via den kommer man till en webbsida som påstår att ”Maia Sandus diktatur” vill förbjuda Segerdagen och dess minnesmarscher. Vilket inte alls stämmer.

Desinformationen flödar

Borta vid minnesplatsen samlas till sist upp emot 10 000 deltagare. Längst fram går två av de viktigaste organisatörerna av marschen, Vladimir Voronin från Kommunistpartiet och Igor Dodon från Socialistpartiet, som båda två tidigare varit Moldaviens president. I en liten ”fredsceremoni” släpper de ut vita duvor som flaxar iväg. 

Igor Dodon anses tidigare, inför och under sin tid som president 2016–2020, ha varit Vladimir Putins främsta man i Moldavien. Granskningar har visat hur han fått betalt för att representera den ryska regimens intressen. Sedan Dodon förlorade presidentvalet 2020 hittade Putin en mer lämplig underhuggare, men Dodon försöker inte dölja att han har kvar band till Moskva – samtidigt som han organiserar marscher i Chisinau. 

Efter duvceremonin svarar han på några frågor från medier och kritiserar regeringens beslut att försöka ”ta över” den 9 maj. Han berättar också att han ska resa till Moskva om två veckor, för att föreläsa vid ett lärosäte som Rysslands största bank Sberbank har öppnat. Både EU och USA har infört sanktioner mot Sberbank under Ukrainakriget. 

Vad ska de ryska flaggorna i den här marschen betyda?

– Det finns inga ryska flaggor här, bara moldaviska flaggor, säger Igor Dodon bestämt till Dagens ETC.

Några dagar senare träffar vi reportern Natalia Zaharescu vid dagstidningen Ziarul de Gardas redaktion i Chisinau. Det är Moldaviens främsta oberoende tidning som ofta publicerar avslöjanden om korruption, fejk news och det proryska lägret. Ziarul de Garda utsätts för omfattande attacker och smutskastning av anonyma troll och personer som påverkats av propaganda.

Desinformationen flödar nästan obehindrat genom det moldaviska samhället och har blivit ett gigantiskt problem både för demokratiska politiker, civilsamhället och oberoende medier. Mycket av den har sitt ursprung i Ryssland eller i proryska krafter, som medvetet vill så misstro gentemot både regeringen och EU.

Bussade in demonstranter

Flödet påskyndades för några år sedan när Socialistpartiet och Igor Dodon kontrollerade ett flertal tv-stationer med prorysk profil. Men efter en tid övergick kontrollen av stationerna till den person som numera anses vara Putins nya främsta man i Moldavien: den israeliskfödda oligarken Ilan Shor. 

– Vi märkte efter en tid att stationerna närmade sig Shor istället. De började även sända olika tv-program från Ryssland. När kriget började i Ukraina så stängde våra myndigheter ner ett dussin av de här stationerna eftersom de inte rapporterade ett enda ord om kriget. Men programmen sänds fortfarande över nätet och i somliga fall har de flyttat över till andra, regionala tv-stationer. De kontrolleras fortfarande av Shor, berättar Natalia Zaharescu.

I juni 2023 lät de moldaviska myndigheterna även stänga ner det proryska oppositionsparti som Ilan Shor hade skapat, som var namngivet efter honom själv. Det skedde efter att Shor-partiet bland annat hade organiserat en rad uppmärksammade protester på hösten 2022 mot Maia Sandus regering. 

Natalia Zaharescu och hennes kollegor lyckades infiltrera dessa protester. De upptäckte att merparten av deltagarna var väldigt fattiga moldaver som bussades in från landsbygden och som saknade politiskt intresse för de frågor de till synes tog ställning för. Demonstranterna fick mellan 200 och 400 moldaviska lei i betalning för att delta, motsvarande 120 eller 140 svenska kronor.

– Där fanns kvinnor med listor som organiserade allt, och som sa att folk måste ropa ner med regeringen, ner med presidenten. Vi lämnade våra telefonnummer och några dagar senare fick vi komma och få betalt.

Seger mot EU?

Senare reste Shor-partiet även ett tältläger med demonstranter framför parlamentsbyggnaden, vars deltagare även de fick betalt för att låtsas vara missnöjda medborgare. 

Besluten att stänga ner både tv-kanaler och partiet som kontrollerats av Shor har av många tolkats som riktiga, för att hindra rysk påverkanspolitik och propaganda. Andra har talat om övergrepp mot både pressfriheten och demokratiska grundfunktioner, däribland Europarådets Venedigkommission.

– Men Shor har gott om resurser. Han hade redan haft flera reservpartier som blivit efterföljare, säger Natalia Zaharescu.

Avslöjandet om att de arga demonstranterna i själva verket varit avlönade har skapat oro för att Shor också har använt metoden i fler och mer avancerade sammanhang. I slutet av april utropade han det nya politiska blocket Pobeda, ”Seger”, som motsätter sig ett närmande till EU. Blocket offentliggjordes vid en presskonferens i Moskva där Shor var omgiven av ett hundratal påstådda sympatisörer. När dessa kort senare återvände till Moldavien, visade det sig att alla bar på närmare tio tusen euro i fickorna. 

– Pengarna blev konfiskerade på flygplatsen. Jag tycker det här verkligen visar varför våra myndigheter noggrant måste analysera vart vi är på väg.

”Pekar på att han bor i Moskva”

På en annan adress i Chisinau träffar Dagens ETC statsvetaren Andrei Curararu som är medgrundare av organisationen Watchdog. Precis som namnet antyder granskar han och kollegorna regeringens policys och respekt för lagar och regler. Men nu för tiden ägnas också mycket kraft åt att bekämpa de försök till sabotage och desinformationsspridning som Ilan Shor och hans växande proryska läger ligger bakom. 

– Det är omöjligt att arrangera ett politiskt event med 100 deltagare i Moskva utan att säkerhetstjänsten där har godkänt det. Det visar hur nära de står myndigheterna i Ryssland och varifrån pengarna kommer, säger Andrei Curararu.

Ilan Shor påverkar Moldavien, men han har inte varit där sedan 2019. Det året flydde han landet efter att ha suttit en tid i husarrest på grund av inblandning i förskingringen av en miljard dollar från en bank. 

– Han bodde i Israel en längre tid eftersom han har ett pass därifrån, det var därför vi inte kunde få tillbaka honom därifrån. Han har påstått att han är politiskt förföljd. Men nu pekar allt på att han bor i Moskva, hans fru bor där och han har synts i många sammanhang.

Andrei Curararu beskriver Ilan Shors främsta och farligaste förmåga, som att han är väldigt bra på att förvandla Moldaviens socio-ekonomiska problem till vapen mot den egna befolkningen. Outbildade människor som inte är tillräckligt bra på källkritik luras med propaganda. Fattiga människor betalas för att bråka. Förvisso har Ukrainakriget luckrat upp tidigare sanningar, så att långt färre rysktalande moldaver numera vill stötta Ryssland eller proryska partier. Nära på samtliga opinionsundersökningar visar också att cirka 60 procent av befolkningen är för ett EU-inträde.

Plan för att försvaga regeringen

Men problem och hot hopar sig ändå. Sedan ungefär ett halvår tillbaka ser Andrei Curararu att Ilan Shor och de intressen han representerar är på god väg att göra verklighet av planer som CNN tidigare rapporterat om. I mars 2023 uppgav den amerikanska tv-kanalen att man hade sett en hemlig tioårsplan framtagen av den ryska säkerhetstjänsten FSB, som går ut på att försvaga centralregeringen i Moldavien. 

– Scenariot går ut på att skapa så mycket regionalt missnöje som möjligt, att sprida en bild av att regeringen är så dålig att Moldavien faktiskt är en diktatur, och att få fler regioner att haka på detta. Sedan tar man över parlamentet genom att utnyttja detta missnöje och genom att muta och mobilisera väljare som är missnöjda med den socioekonomiska situationen.

Platsen där mycket pekar på att Ryssland i detta nu genomför denna plan, är något som heter Gagauzien. Det är en autonom region i södra Moldavien som traditionellt bebos av ett kristet, ortodoxt men turkisk- och rysktalande folk vid namn gagauzier. 

Vid tiden för Moldaviens frigörelse från Sovjetunionen utbröt ett inbördeskrig mellan Chisinau och rysktalande invånare i regionen Transnistrien, som fruktade att det nya landet skulle inlemmas i Rumänien. Konflikten blev frusen 1992 och sedan dess är Transnistrien en separatistisk ryskstödd region. 

Gagauzien var nära att gå samma väg. Men där lyckades man i sista stund undvika sammandrabbningar och regionen har stannat kvar i Moldavien med autonomi under en egen guvernör och ett regionalt parlament, sedan 1995. Det här har funkat si så där under årens gång, men i juli 2023 valdes Yevgenia Gutsul till ny guvernör och installerades i centralorten Comrat. Hon var totalt okänd i politiken innan dess, och som offentlig person över huvud taget, men omfamnades av både medier och de pengastinna krafter som står Ilan Shor nära.

Sedan dess har Yevgenia Gutsul varit en flitig gäst hos Vladimir Putin i Moskva. Hon har anslutit Gagauzien till det ryska betalningssystemet MIR och kapat alla kommunikationskanaler med centralregeringen i Chisinau.

– Politiker har alltid sina intressen. Det är de som bråkar. Men vi vanliga människor vill inte vara osams med någon, vi ser inte någon fiende i Ryssland men inte i Ukraina heller. Vi vill bara ha fred och att alla människor ska kunna samexistera. 

Så inleder jordgubbsförsäljerskan Nadezhda sitt diplomatiska resonemang om de växande spänningarna mellan hennes region och den moldaviska regeringen, när Dagens ETC frågar henne. Nadezhda står i ett litet stånd på torget framför parlamentsbyggnaden i Comrat tillsammans med sin väninna Elena. Framför dem står Vladimir Lenin fortfarande staty och på byggnaden sitter ännu ett sovjetinspirerat stadsvapen med den klassiska kransen och stjärnor.

”Inga lagar fungerar här”

I Gagauzien finns många inslag från den gamla sovjetiska tiden kvar, som har hunnit försvinna från resten av det centralt kontrollerade Moldavien. Skälen sägs vara både nostalgi och att både språkfrågan och isolering gör att det är den minst moderniserade delen av landet.

Men det räcker med att ställa en fråga om huruvida det var lämpligt för guvernören Gutsul att fira Segerdagen 9 maj i Moskva, i dessa tider, för att Nadezhda och Elena ska brusa upp.

– Vad är det för fel med det? Maia Sandu har bara ljugit för oss ända sedan hon kom till makten. Hon lovade oss 4000 lei i pension, men vad har hänt? Inga lagar fungerar här. Det har kommit hit så mycket pengar från Europa så att man hade kunnat bygga ett paradis, ett nytt Dubai, men vart har de tagit vägen? Istället har folket bara blivit fattigare, frustar Nadezhda.

Elena fortsätter förklara, att sedan Maia Sandu vann så styr hennes regering med egen majoritet. Det finns ingen riktig opposition längre. Det här är en fångad stat, det är en diktatur, förklarar hon.

– Det är USA som splittrar oss, som vill göra oss små och svaga. Vad har Ryssland någonsin gjort annat än att befria Europa från fascismen? Ryssland har aldrig attackerat någon själv! Och medan USA försöker stoppa en pluralism av åsikter, försöker Putin kämpa för en värld med många poler. 

Pravda, pravda, sant, sant, nickar en man som heter Sergei, som har anslutit och står och lyssnar på oss. 

– Om resten av Moldavien går in i EU så kommer det bli krig här i Gagauzien. Och Putin kommer vilja beskydda oss, säger Sergei.

Dagens ETC lyckas inte prata med någon annan från det proryska lägret i Gagauzien. Borgmästaren i Comrat vill inte ta emot oss. Inte heller den regionala tv-kanalen, som tagit över sändningarna av Ilan Shors ryska program.

”Vi är helt isolerade”

Men tillbaka i Chisinau träffar vi en av regionens få oberoende oppositionspolitiker som försökt hindra den här eskaleringen. Vi har egentligen stämt träff med Alexander Tarnavschi i Comrat, men han har i största hast rest till huvudstaden för att ha möte med OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Bara två dagar tidigare har han sparkats från posten som vicepresident i parlamentet. 

Det måste betyda att OSSE tar agerandet på största allvar?

– Ja, det gör de. Men jag inte kan berätta vad vi pratade om på mötet.

Alexander Tarnavschi har sysslat med politik i 20 år och sett att hans hemregion Gagauzien alltid velat dra åt ett mer autonomt håll, medan Chisinau velat centralisera. Det är en naturlig situation, menar han. 

– Men det nya nu är att vi sedan förra året har den nya guvernören Gutsul som kommit till makten med hjälp av Ilan Shor. Han utnyttjar Gagauzien i sin konflikt med Chisinau, och det är otroligt farligt. Vi har inte längre någon dialog med resten av Moldavien, inga representanter besöker oss längre och vi är helt isolerade. 

Alexander Tarnavschi har förespråkat en brytning mellan guvernören och Ilan Shor och hans proryska läger, men det har alltså nu kostat honom hans position i parlamentet. 

– De har rensat bort mig, bara för att jag förespråkat dialog. De kallade mig en ”agent för det härskande partiet”, men jag är inte med i något parti och har aldrig ens träffat Maia Sandu.

I mitten av 1990-talet blev Gagauzien ett exempel på hur man relativt smärtfritt och framför allt fredligt kunde lösa en konflikt som riskerade att bli väpnad. Men nu, 30 år senare, riskerar det här snabbt att falla samman. Och mycket pekar alltså på att det är precis det här Ryssland vill och ligger bakom, som en kraft bakom oligarken Shor, för att destabilisera ett postsovjetiskt land som vågat närma sig EU.

– Gagauzien har aldrig varit för en integration med Europa, inte heller före Ilan Shor, säger Alexander Tarnavschi. Men det betyder inte att det finns någon grund för konflikt mellan Gagauzien och resten av Moldavien. Problemet om det inte längre finns några samtal mellan oss är att radikaliseringen riskerar växa, och det är då det blir riktigt farligt.