Dominerade boxningsringen – nu leder Vitalij Klytjko försvaret av Kiev

– Jag kommer att kämpa. Jag har inget annat val, jag måste göra det.

Många utslitna – och utfattiga – boxare kommer tillbaka från pensioneringen, lunkandes fram mot ringen, och varje osäkert steg ökar exponentiellt avståndet mellan kämpen och dennes glansdagar. De kommer att slåss. De har inget annat val, de måste göra det.

Men orden ovan, uttalade av den tidigare tungviktsmästaren Vitalij Klytjko, är inte orden från en legend som motvilligt återvänder till sporten för en sista avlöning. Faktum är att omständigheterna inte kunde vara mer olika.

Den 50-årige Klytjko, borgmästare i Kiev, slåss för sin stad. En del har skojat om att den stoiske Klytjko är exakt den sortens människa man skulle vilja ha i sin ringhörna om man måste gå i krig, men det är att underminera allvaret i en situation som har lett en politiker till att riskera sitt liv för att tjäna de medborgare som valt honom.

***

För det är det Klytjko är: en politiker. Han är inte längre ”Doktor Järnnäve”, mannen som fick ihop ett proffsfacit på 45–2 (han säkrade 41 av segrarna på knockout) och 2013 drog sig tillbaka med boxningsförbundet WBC:s världsmästartitel i tungvikt.

När Klytjko hängde upp handskarna var han redan 41 år, men hade inte smakat på nederlag på tio år. Han hade den sortens boxarkarriär som få hade skapat före honom och än färre har skapat efter honom. Anmärkningsvärt är att till den lilla skara boxare som nått samma nivå av framgång som Klytjko, hör även hans yngre bror, Volodymyr – även han tidigare tungviktsmästare som förra månaden, vid 45 års ålder, tog värvning i Ukrainas reservarmé. Han sade att kärleken till sitt land drev honom att försvara det.

Det är en märklig ödets nyck att bröderna dras in i ett krig mot Ryssland, med tanke på deras far Vladimirs tjänstgöring som stolt sovjetare. Han steg i graderna till högre officer, samtidigt som han och deras mor, Nadezhda, uppfostrade Vitalij och Volodymyr. Hans ställning innebar att sönerna kunde få högklassig utbildning och hjälpte till att ingjuta en disciplin som bidrog till den effektivitet i brödernas boxningsträning som ledde till deras dynastiska framgång i ringen.

***

Fadern tjänstgjorde som militär befälhavare vid en sovjetisk flygbas och var en av de första på plats efter katastrofen på kärnkraftverket i det närliggande Tjernobyl den 26 april 1986. Vladimir gav sig upprepade gånger in i zonen kring explosionen för att hjälpa till att organisera uppröjningsoperationen, med liten förståelse för farorna.

– När det första meddelandet kom fram stod det bara att något dåligt hade hänt. Larmet hade gått, berättade han senare för filmmakarna bakom ”Klytjko”, en dokumentär om hans söners liv.

– Jag var ledare för ett flygvapenförband som omedelbart omflyttades till olycksplatsen.

– Från allra första början försökte regeringen dölja sanningen och tona ned situationen. Vi fick intrycket att det inte var särskilt allvarligt. De som kunde lämna Kiev tog möjligheten att göra det, men om man är soldat måste man fullgöra sina plikter.

2011 dog Vladimir av lymfkörtelcancer vid 64 års ålder och läkarna trodde att hans sjukdom kunde kopplas till att han utsattes för radioaktiv strålning vid Tjernobyl.

– Vår far tillbringade en hel del tid vid Tjernobyl, och Tjernobyl tog honom också till slut. Läkarna sade: ”Det är resultatet av Tjernobyl. Cancer”, sa Vitalij i dokumentären.

Över ett årtionde efter faderns död sipprar nu det starka militära inflytande som genomsyrade deras barndom, tillbaka in i deras liv. Volodymyr sa 2011:

– När jag var tolv sköt jag AK-47:or, hanterade handgranater, sprang genom underjordiska tunnlar, gjorde skjutövningar och studerade hur man klarar stridsvagnsattacker.

***

2005 meddelade Vitalij att han skulle dra sig tillbaka från boxningen för att blicka mot framtiden – inte bara sin, utan även sitt lands. Han utnämndes till rådgivare åt den ukrainske presidenten Viktor Jusjtjenko och kandiderade snart till posten som Kievs borgmästare. Efter två misslyckade kampanjer återvände den tidigare mästaren till proffsboxningen och vann tillbaka WBC-titeln 2008. Han fortsatte det som skulle bli ett segertåg med 13 raka segrar, och som kulminerade i hans andra pensionering 2013, då han än en gång avstod från titeln.

Ett år senare vann Vitalij till slut borgmästarvalet i Kiev som representant för Ukrainska demokratiska alliansen för reform (Udar). Han närmar sig nu nio år i borgmästarrollen.

Av alla matcher han utkämpat i ringen kan dock ingen jämföras med den kamp Vitalij Klytjko nu befinner sig i. Han kämpar för sitt land, sin stad och sin familj – däribland sina tre barn och sin ryska fru Natalia Egorova, tidigare professionell tennisspelare. Ukrainas militära och frivilliga styrkor har förberett sig för en fullskalig attack mot Kiev, och Vitalij har de senaste dagarna sagt att omkring två miljoner människor, eller hälften av huvudstadsområdets invånare, har flytt, och att ”varje gata, varje byggnad, har befästs”.

Vitalij är tydlig med vad de kämpar för.

– Vi ser vår framtid som ett demokratiskt modernt land. Vi kämpar för våra värderingar, våra principer, vårt land, sa han till brittiska radiokanalen BBC 5 Live, och tackade de europeiska länderna för deras stöd.

***

Vitalij och Volodymyr möttes aldrig i ringen, och höll därmed löftet till sin mamma att alltid stå enade i sina respektive strävanden efter boxningsframgångar. Och nu kämpar de gemensamt för sitt lands framtid. Det är en kamp som Vitalij tror sträcker sig lång bortom dem – långt bortom Ukraina.

– Det här kriget rör alla i Europa. Vi kämpar för samma värderingar.