Förutom de direkta statsstöden – som under krisåren 2008-2012 beräknats till 634 miljarder euro – har banker fått indirekta subventioner i form av försäkringar och riskgarantier. Nu har de Gröna i EU-parlamentet, utifrån olika beräkningsmodeller, försökt att värdera kostnaden för dessa indirekta stöd. Summan visade sig landa på över 1 330 miljarder euro, motsvarande 11 700 miljarder kronor.

– Vi visste att det handlade om mycket pengar, men inte att det skulle röra sig om så här enorma summor. Det visar tydligt var samhället lägger sina prioriteringar, säger Carl Schlyter.

Flera dilemman

I inledningen av den 15-­sidiga rapporten beskrivs på vilket sätt de indirekta stöden är ett problem och varför den nuvarande politiken, enligt De gröna, behöver reformeras. Till exempel kan bankerna ta högre risker och växa sig större än de skulle ha gjort utan subventionerna. Andra dilemman berör den finansiella transparensen eftersom stöden inte är inräknade i den skattemässiga budgeten. Dessutom försvårar de för kunder att skapa sig en bild av olika bankers risktagande.

– Vanliga människor måste själva bekosta försäkringar för värdefulla ägodelar och om de har en bil måste de försäkra sig mot att bilkörningen kan orsaka andra människor skador. Men när det gäller banker är det plötsligt staten som ska betala insättningsgarantier och försäkringar mot risker som de tar, vilket är orimligt, säger Carl Schlyter.

”Fel väg att gå”

Att rapporten släpps just nu beror på att kommissionen i veckan väntas presentera förslag om en bankreform, men det kommer troligtvis inte att beslutas om styrmedel för att begränsa bankers storlek. Enligt Carl Schlyter är det fel väg att gå.

– Om det är reglerat att när banker växer får de betala mer och mer skatt, en omsättningsberoende skatt, då är det inte lönsamt för banker att bli så stora att staten faktiskt måste gå in och rädda dem.

Privata försäkringar en lösning

Han menar att banker, i den mån de måste skydda sig, borde lösa det med privata försäkringar.

– Om staten någonsin måste gå in och ge stöd ska den få motsvarande pengar tillbaka, exempelvis i form av särskilda skatter. Det kommer även leda till att det blir en del av investerarnas och spararnas kultur att inte söka sig till banker som tar enorma risker.