– Kontaktpunkten ska utröna om riktlinjerna följts, men i medlingsprocessen kan vi också komma fram till en lösning som alla inblandade kan känna sig nöjda med. Ur vårt perspektiv är målet rättvisa för offren och att de drabbade ska få gottgörelse, säger Olof Björnsson, utredare på Swedwatch.

Organisationen anmälde affären, tillsammans med bland andra nederländska Pax, till OECD-forumet och krävde att den stoppades innan den blivit verklighet. Det hörsammades inte, även om nu en process ska inledas. 

– Jag tror att Aker är ett ärligt företag och förlitar mig på att vi kommer finna en lösning, säger Egbert Wesselink, senior rådgivare på Pax.

Men bakom de rätt återhållsamma orden finns en oro för att affären för gott stängt dörren för kompensation till de drabbade. Detta genom medvetet juridiskt och företagsekonomiskt trixande, vilket Dagens ETC tidigare rapporterat. 

I höst inleds slutligen rättegången om medhjälp till grovt folkrättsbrott mot Lundin Oil-grundaren Ian Lundin och tidigare vd:n Alex Schneiter i Sverige. Kort efter att åtal väcktes 2021 inleddes försäljningsprocessen av det, nu kallade Lundin Energys, tillgångar i Norge. 

– Tajmingen är förstås oerhört iögonfallande. Det skulle vara en chockerande tillfällighet om försäljningen inte skulle ha något med åtalet att göra. Svårare är att säga om syftet är att slippa betala kompensation. Jag tror inte att tanken att göra det ens slagit dem. Under 20 år har de med ett ord nämnt offren för krigsbrotten än mindre något ansvar för vad som hände dem, säger Egbert Wesselink. 

1996 fick Lundin Oil utvinningsrätt av dåvarande Sudanesiska regeringen. Men sedan flera år rådde inbördeskrig i landet och oljefältet låg i ett område som inte kontrollerades av regeringen. Enligt åtalet i Stockholms Tingsrätt ingick det i avtalet med regeringen att de skulle se till att området säkrades för utvinningen. Det säkrandet ledde till fördrivandet av över 100 000-tals boende i området, förslavande, systematiska våldtäkter och dödandet av över 12 000 människor. Övergreppen pågick under Lundin Oil, sedermera Lundin Petroleum, sedermera Lundin Energy har konsekvent förnekat både kännedom och inblandning i händelserna. Därmed avvisas också allt ansvar för kompensation till de drabbade och deras anhöriga. 

Men det hopp om öppning för kompensation som en eventuell dom i Sverige skulle innebära, kan ha grusats genom sommarens försäljning till Aker. I och med affären upphör Lundin Energy att existera. Återstår gör den del av bolaget som inriktat sig på förnybar energi och som lever vidare som Orrön Energy. Borta är associationen till Lundin och Sudan, men också de uppskattat 20 miljarder kronor som de drabbade har rätt till, enligt människorättsorganisationernas beräkning. 

– Det fanns säkert flera motiv till att sälja olje- och gastillgångarna men det är ju inte otänkbart att det ingår i en strategi för att undkomma ansvar. Företaget har sedan de första anklagelserna om medhjälp till folkrättsbrott förnekat brott och agerat för att inte ställas till ansvar, säger Isabel Schoultz, docent i sociologi vid Lunds Universitet och som forskat kring stora företags förnekelsetaktiker vid anklagelser om brott. 

Nu står hoppet om de drabbades kompensation till Aker. 

– När Aker köper går de med på att snuva en massa fattiga sydsudaneser på pengar. De sätter sig i en moralisk skuld, sade Kerstin Lundell författare till boken ”Affärer i blod och olja” till Dagens ETC förra året. 

Men enligt Egbert Wesselink är skulden långt mer konkret än moral eftersom det löper ett rakt pengaspår från Sudan till Norge. Stöd för detta hittas i Lundin Energys egen tredje kvartalsrapport 2003, som Dagens ETC tagit del av. I rapporten anges att bolaget köpt de norska tillgångarna med pengarna från försäljningen av tillgångarna i dåvarande södra Sudan. När Aker nu tar över de tillgångarna tar de också över skulden till de som fått lida för att generera vinsten, säger Egbert Wesselink. Det är inget som förändras av juridiskt trixande med ovanliga fusionsformer. 

– När du köper tillgångarna, köper du också skulden. Att en skuld skulle försvinna genom ett pennstreck är bara advokatmagi och jag tror inte på magi. Går du ihop med Lundin går du också ihop med deras arv, säger han. 

Det är stöd för den hållningen som människorättsorganisationerna hoppas att norska Nationella kontaktcentret ska landa i när de prövar huruvida två Aker-bolag följt OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Har de gjort tillräckligt för att säkerställa att skulden kan betalas av Lundins kvarvarande bolag, eller har den istället övergått till Aker. 

Men förra året gav Akers kommunikationsansvariga, Tore Langballe, uttryck för motsatsen. Skulden vilar alltjämt hos Lundin Energy och Aker har nöjt sig med bolagets garantier.

”Aker BP tog aktivt upp frågor om människorättssituationen i Sudan med Lundin som en del av transaktionsprocessen. Lundin Energy har före och efter transaktionen bekräftat att de kommer att ha samma potentiella skulder relaterade till Sudan-fallet som före samgåendet, och kommer att fortsätta att vara ett robust bolag”, skrev Tore Langballe i ett mejl till Dagens nyheter. 

Dagens ETC har vänt sig till Lundin Group, den koncern som Orrön Energy ingår i, och bett de svara på tidningens frågor och ge sin bild. De har inte svarat.