Förra året attackerade och ockuperade Islamiska staten den syriska staden Kobane. Striderna dödade många civila, en av dem var Çiya Hicran Çiçeks syster. Det var den personliga tragedin som ledde till att hon lämnade lärarjobbet och engagerade sig i arbetet med att återta Kobane och hjälpa de som flytt. Det berättar hon när hon träffar Dagens ETC på tidningens redaktion under ett besök i Sverige. Çiçek är lågmäld, hon pratar tyst men engagerat och håller ögonkontakt, men när hon berättar om vad som har hänt tittar hon ner i bordet.

– Jag började jobba i Kobane för att min syster dog där, och efteråt ville jag göra en insats för Kobane. Det är klart att jag har förlorat min syster i det här kriget, hon är borta, men det är samtidigt inte bara för hennes skull jag har engagerat mig.

Çiçek säger att hon också arbetar med Kobane för att hon vill vara med och bygga upp Rojava, en de facto autonom stat som har utropats i den kurdiska delen av Syrien. Staten består av tre kantoner, varav Kobane är en, och målet är att bilda en demokratisk och jämställd stat som består av de olika etniska och religiösa grupper som finns i området.

– Jag anser att det är min historiska skyldighet att stödja Rojava. I Rojava har vi ett uppdrag, att bygga en stat där alla olika grupper kan leva i samexistens. Jag tror på framtiden, vi ska lyckas.

För att ge sitt stöd arbetade hon med att hjälpa de 200 000 personer som flydde från Syrien till Suruç, berättar hon. Çiçek är en av två ordförande för den ideella organisationen Rojavas solidaritetsassociation som främst arbetar inom kommunen Suruç. Hon koordinerar flyktinghjälpen i staden, bland annat genom att ordna boende, och arbetar även med att bygga upp Kobane. Bland annat arbetar hon mycket genom det kulturcenter som bombades av IS i juli, när 33 unga volontärer miste livet.

– Kulturcentret fungerar egentligen som ett logistikcentrum för de som har flytt till Suruç, och för att förmedla kontakter för journalister som kommer till staden. Där finns också ett stort apotek som samlar utländsk medicin och transporterar den till sjukhus i Kobane. Hälften av de som flydde hit har kunnat återvända, men arbetet fortsätter ändå.

– Den platsen där de 33 ungdomarna dog vill vi behålla som en minnesplats för dessa människor, som bara skulle åka till Kobane för att vara med barnen och ge bort leksaker.

Rensa minor första steg

Idag har återuppbyggandet av Kobane börjat, men Çiya Hicran Çiçek berättar att det krävdes mycket innan de ens kunde börja bygga.

– Det första steget bestod i att rensa minor, som bland annat hade lämnats i folks hem. IS hade lämnat många fällor och det var flera som dog när de flyttade hem. Efter att vi hade rensat staden började vi organisera återvändandet i grupper. De som hittills har återvänt hade hus som inte helt förstördes, till skillnad från allting i stadskärnan. De flesta som bodde där har förlorat anhöriga, och för dem har vi startat ett byggprojekt – 1 250 bostäder ska byggas.

– De som inte kan återvända får vänta tills projektet är klart, men de vill inte heller leva som flyktingar i Suruç. En del av dem har börjat åka till Europa, eftersom de inte har någonting kvar i Kobane. Men det är ingenting de gör med stor vilja.

Regeringen hindrar arbetet

I det turkiska valet förra söndagen återtog president Recep Tayyip Erdogans konservativa AKP-parti majoriteten i landets parlament, någonting som kan ha stor betydelse för Çiçeks organisations arbete.

– Den turkiska regeringen är inte Rojava-vänlig, det är allmänt känt. Det praktiska arbetet vi utför från Suruç har delvis hindrats av regeringen, som bland annat försvårar transporter till Kobane. Staten äger vägen som går mellan de två städerna och som används för att skicka förnödenheter och byggmaterial, någonting som regeringen medvetet hindrat. Och det var innan regeringen var särskilt stark, efter valet har den stärkts, så vi väntar oss inte en positiv utveckling.

Är du rädd för Erdogans hårda styre?

– Jag använder inte ordet rädsla, rädsla hjälper ingenting, men vi är oroliga.

Çiya Hicran Çiçek själv stödjer det prokurdiska vänsterpartiet HDP, som trots att de backade i omvalet fortfarande klarade sig över Turkiets tioprocentspärr.

– HDP kunde inte bedriva en vanlig valkampanj för att de inte ville utsätta människor för fara efter det som hände i Ankara, när en fredsmanifestation bombades. Men trots det gjorde tio procent av landet motstånd mot den nya regeringen, det är vi stolta över. Nu kommer det finnas 59 parlamentsledamöter som kan föra vår kamp vidare.

Fakta om..

Kobane

• Kobane är en stad vid gränsen mellan Syrien och Turkiet. Sommaren 2014 attackerades staden av Islamiska staten, och från september till januari ockuperades staden Kobane. Ockupationen av delar av det omkringliggande området pågick till mars i år.

Ockupationen av Kobane blev en symbol för motstånd och kamp mot IS, inte minst när kurdiska styrkor med hjälp av USA-ledda bombningar, drev bort IS.

IS

• IS (Islamiska staten, tidigare kallat Isis) började som en utbrytargrupp ur al-Qaida som kallade sig al-Qaeda in Iraq, AQI, vars främsta syfte var motstånd mot USA:s invasion av Irak 2003. Främsta målet är att skapa en islamisk stat med stränga sharialagar i stora delar av Irak och Syrien.

Rojava

• Rojava är en självutropad stat som består av kantonerna Afrin, Jazira och Kobane och ligger officiellt i norra (kurdiska) Syrien. Tanken är att staten Rojava ska byggas enligt principer om direkt demokrati, jämställdhet och hållbarhet. Rojava erkänns dock inte av den syriska regeringen och bildandet av staten, den så kallade Rojavarevolutionen, utgör ett av intressena i det syriska inbördeskriget.