Jag och andra utländska journalister sitter för tillfället instängda i några få hotell som fortfarande är öppna i Kiev. Fram till småtimmarna sökte vi skydd i garaget två våningar under jord på grund av en varning om att en synnerligen stor våg av ryska bombningar var på väg. Lite senare bombades en oljedepå några mil utanför staden. En journalistkollega såg från sitt fönster hur himlen lystes upp av branden. 

Enligt Kievs borgmästare kommer alla andra människor som påträffas på gatorna under utegångsförbudet att betraktas som medlemmar i ryska sabotagegrupper. De kommer gripas eller på annat sätt oskadliggöras. Det har kommit uppgifter om att eldstrider ska ha utkämpats mot sådana sabotagegrupper under natten till söndagen. 

Anfallet slogs tillbaka

Samtliga ryska markstyrkor ska nu ha fått order om att sätta kurs mot Kiev, men de har uppenbarligen mött ett starkare försvar än de först räknade med. Natten som passerade var till och med något lugnare än den föregående, då ryska styrkor lyckades tränga sig ända fram till Kievs zoo, bara sex-sju kilometer från stadshuset och parlamentet, innan de slogs tillbaka. Den ukrainska huvudstaden är ännu i ukrainarnas händer. 

På söndagsförmiddagen meddelade den ukrainske presidenten Zelenskyjs pressekreterare att en rysk delegation har anlänt till Hostomelflygplatsen sju kilometer utanför Kiev, som erövrades av ryska styrkor i fredags. Den ukrainska regeringen håller ännu de diplomatiska broarna öppna och ska ha varit i kontakt med Ryssland om att mötas för diskussioner på flygplatsen. 

Enligt Zelenskyj har Ryssland dock kommit med ett ultimatum om att de ukrainska väpnade styrkorna måste lägga ner sina vapen. Det kan Ukrainas regering inte gå med på, varför man inte kommer sända någon delegation till ryssarna. Allt tyder därför på att kriget fortsätter in i nästa vecka.

”På måndag vet vi vem som styr staden”. Striden om Ukrainas huvudstad går in i ett alltmer intensivt skede. Joakim Medin rapporterade på lördagskvällen inifrån den belägrade staden.

På lördag eftermiddag innan det långa utegångsförbudet trädde i kraft syntes tecken på att Kievborna trots allt förberedde sig på strider inne i staden. När jag besökte en av de få öppna mataffärerna i staden såg jag folk hamstra det nödvändiga för att klara en tid inomhus. Många hyllor gapade tomma. 

Kievs försvarare förberedde sig också de på urbana strider. På eftermiddagen dök det upp dussintals soldater i uniformer till det förra hotellet jag bodde på. De barrikaderade entrén och tog upp ställningar i lobbyn och i hotellfönstren. Vi journalister som hade rum där insåg att vårt boende plötsligt hade förvandlats till en militärbas och en potentiell måltavla, och fick se till att illa kvickt hitta nya hotell. 

Gatuskyltar har plockats ner i Kiev för att göra det svårare för de ryska styrkorna att navigera i staden. Jag såg soldater bygga skyttevärn av sandsäckar framför entrén till stadshuset. Ett tv-team jagades iväg av soldater när de började filma arbetet, så därför kunde inte heller jag ta fram kameran. 

Gått så fruktansvärt snabbt

Samma gator som för några dagar sedan kändes som en ganska vanlig, om än hotad europeisk storstad, har nu blivit gator under belägring där många saker blivit militärt känsliga att fånga på bild. 

Och det har gått så fruktansvärt snabbt, sedan det ryska anfallskriget inleddes, att det som nu sker på gatorna här fortfarande känns alldeles surrealistiskt. Minuterna innan utegångsförbudet trädde i kraft såg jag en ung man med moderiktiga sneakers och luvjacka skynda hem på sin elsparkcykel. Det hade kunnat vara en scen i vilken svensk stad som helst. Strax bakom honom gick två andra unga män i ungefär samma ålder. De bar grovfibriga kläder, bar hemvärnets gula armbindlar och höll i varsin Kalasjnikov.