– Jag blir trött ibland när jag hälsar på i Grekland, alla bara pratar om krisen. Många av mina vänner frågar mig om det finns jobb här i Sverige. De som kan flyttar.

Dimitris Kandilas, 21 år, suckar, men ser inte uppgiven ut. Efter tre år i Sverige behärskar han språket och läser nu till högskoleingenjör på KTH. 

Svenskan är fasterns förtjänst, säger han, hon har bott i Sverige sedan 60-talet och har hjälpt honom vid sidan av Sfi-undervisningen. 

Det var också hon som hjälpte Dimitris pappa att söka nytt jobb när det inte längre gick att få uppdrag som marknadsförare i Grekland 2010. 

– Jag förstod inte mycket av krisen då, jag gick i gymnasiet och tänkte på annat. Men pappa hade insyn i hur det gick för företagen och han förstod att det bara skulle bli värre. 

Skulle pensionerat sig i Grekland

Efter att Dimitris pappa flyttat tillbaka till Sverige, där han hade bott några år under 70 och 80-talet, kom resten av familjen efter. 

Nu jobbar pappan inom kriminalvården. ”Ett fast jobb”, säger Dimitris och ser nöjd ut. Egentligen var det tänkt att flyttlasset skulle gå åt andra hållet – fastern hade planerat att pensionera sig i Grekland. Men krisen vände upp och ned på allt.

– Jag vill gärna åka tillbaka till Grekland. Men Trojkans memorandum måste lyftas, annars kommer det inte att finnas några jobb. Vet du att ungdomsarbetslösheten är över 57 procent? 

Kanske har Dimitris Kandilas och hans familj ändå haft tur. De flyttade innan de största besparingarna hade kommit. Han fick möjlighet att avsluta sin gymnasieutbildning i Grekland och behövde bara kompletteringsplugga i Sverige. 

– I Grekland ser skolan inte ut som i Sverige. Provet man gör för att komma in på högskolan kräver nästan att man tar privatlektioner efter den vanliga skoldagen och det kostar pengar, 6 000 euro per år. Man måste vara väldigt duktig om man ska ta sig vidare utan privatlektioner. 

– Om man måste åka till en större stad för att studera får föräldrarna betala, säger Dimitris, och minns att en del av hans vänner inte tog de där eftermiddagslektionerna. 

– Jag vet inte om mina föräldrar hade haft råd att låta mig gå på universitetet, kanske inte. Men många av mina kompisar studerar idag. De som jobbar tjänar bara så pass mycket att de klarar sig.

Kan tänka sig att stanna

Dimitris familj tillhör medelklassen och de släktingar som bor kvar i Grekland tillhör inte dem som drabbats hårdast av krisen. Men han berättar om närstående som ändå har svårt att få pensionen att räcka. Särskilt dyrt är det att värma upp huset. 

– När jag kommer tillbaka på somrarna vill jag gå ut och festa med mina vänner, men många av dem har inte råd.

När han tänker på framtiden säger han att han kan tänka sig att stanna i Sverige, de flesta av hans jämnåriga som är kvar i Grekland och pluggar planerar att lämna landet om de kan. 

– Helst vill jag flytta tillbaka och jobba där. Varför inte? Det är fint klimat och folk är trevliga. Jag bara hoppas att det blir möjligt. 

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg, som du kan beställa i pappersformat här. Tidningen finns också i vår Androidapp och Ipad/Iphoneapp.

Vill du prenumerera för under 12 kronor numret? Skicka ett mejl till kundtjanst@etc.se.