BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Med andra ord, en mycket god grogrund för extremism och terrorism.
I september förra året avled landets diktator Islam Karimov. Några hade hoppats på en viss liberalisering av landet efter hans död, men ersättaren Sjavkat Mirzijojev har fortsatt på samma sätt som Karimov. För att bevara sin makt försökte Karimov under sin ämbetstid kontrollera islam, han införde hård kontroll av religionsutövningen och ett system där staten tillsätter imaner och all övrig personal på moskéerna.
Stöd från stormakterna
Uzbekistan är mycket fattigt och landets ekonomi domineras av bomullsproduktion (landet är världens tredje största producent av bomull). FN:s fackorgan ILO har i en rapport visat hur bomullen skördas med hjälp av slavarbete.
Med hjälp av USA och senare Ryssland lyckades Karimov befästa sin makt trots ekonomiska misslyckanden. Uzbekistan blev en av USA:s viktigaste stödpunkter under kriget mot terrorismen efter 11 september. Landet misstänks också ha öppnat hemliga fängelser för CIA, dit misstänkta terrorister skickades för att torteras och sedan försvinna.
Men även utländska och åtminstone ett svenskt företag har hjälpt Karimov att överleva vid makten. Det handlar bland annat om det delvis statliga Telia. I en omfattande korruptionshärva betalade Telia stora summor till familjen Karimov, pengar som slussades genom dottern Gulnara Karimova. Hon beräknas att totalt ha fått cirka 10 miljarder kronor av olika telefonbolag, pengar som till stor del gick vidare till hennes pappa.
Med en säker bas i stödet från stormakterna och utländska företag har diktatorn Karimov kunnat fortsätta terrorisera sitt land. Därigenom har han också gjort det omöjligt att utvisa muslimska terrorister till Uzebekistan eftersom de grips och i många fall försvinner.
På grund av detta har Europadomstolen i flera fall förbjudit utvisning till landet. Norge har tidigare utvisat ett 20-tal personer till Uzbekistan, samtliga har gripits så fort de stigit av på flygplatsen och sedan försvunnit. Några av dem har senare framträtt i tv och berättat om att de gjort sig skyldiga till ”brott”, bland annat homosexualitet, och därför accepterat sina mycket hårda straff.
Vissa har aldrig hörts av igen.
Brottsligt att söka asyl
Detta är skälet till Rakhmat Akilov, mannen som ska ha erkänt terrorattacken i Stockholm, inte hade kunnat utvisas – även om han hade hittats av polisen.
Det finns idag ytterligare 260 personer från Uzbekistan som ska utvisas ur Sverige (120 av dem ska utvisas till Uzbekistan, övriga till andra länder). 137 av fallen är överlämnade till polismyndigheten då personen i fråga avvikit och håller sig undan. I 63 avfallen har tvångsmedel bedömts som nödvändiga.
Enligt uzbekisk lag är det förbjudet att ansöka om asyl i ett annat land, vilket gör att alla som får avslag på asylansökningar automatiskt betraktas som brottslingar i hemlandet.
Sverige har tidigare drabbats av ett attentat med ursprung i Uzbekistan. En uzbekisk imam, Obid Nazarov, i landsflykt från landet, sköts med tre skott i bakhuvudet i Strömsund 2012. Som genom ett under överlevde han.
Nazarov hade utpekats som terrorist av de uzbekiska myndigheterna och man krävde att han skulle utlämnas till landet, men när inga bevis på hans skuld kunde föreläggas fick Nazarov stanna i Sverige dit han kommit som kvotflykting.
Mannen som sköt Nazarov kunde senare gripas i Ryssland, och han dömdes efter utlämnande till 18 års fängelse i Sverige. Många utgår ifrån att mannen var utsänd av den uzbekiska regimen, men detta kunde aldrig bevisas.
Allvarliga attentat
Uzbekiska jihadister ligger bakom flera av de allvarligaste terrorattentaten på senare tid. Det handlar bland annat om självmordsbombaren i S:t Peterburgs tunnelbana den 3 april i år då 14 personer dödades.
Celler av uzbekiska jihadister finns också i Turkiet där de genomfört flera allvarliga attentat. I juni 2016 utlöste en uzbekisk självmordsbombare sin sprängladdning på Istanbuls flygplats där 45 människor dödades.
En uzbekisk terrorist låg också bakom attentatet mot en nattklubb i Istanbul på nyåret 2016. Mannen sköt ihjäl 39 personer med sin automatkarbin.
Dagens ETC:s medarbetare, den turkiske journalisten Deniz Yalmaz, har rapporterat om hur uzbekiska jihadister har tillåtits bygga upp sina nätverk i Turkiet.
