De regimkritiska protesterna fortsätter ännu skaka Belarus, mer än en vecka efter det fuskanklagade valet där president Aleksandr Lukasjenko påstås ha fått 80 procent av rösterna. Det officiella valresultatet innebär att den auktoritäre Lukasjenko, som suttit vid makten sedan 1994, fått mandat att styra i ytterligare fem år. I söndags samlades enligt nyhetsbyrån AFP:s utsände upp emot 100 000 demonstranter i Minsk för att kräva politisk frihet.
Tusentals skadade
Lukasjenkos försök att slå ner demonstrationerna med militariserad polis har lett till att tusentals människor arresterats och skadats. FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet, fördömde polisvåldet efter att en andra demonstrant dött i polisens förvar innan helgen. Det oberoende belarusiska människorättscentret Viasna har dokumenterat en mängd fall av övergrepp och övervåld. Likaså vittnesmål där poliser anklagat arresterade belarusier för att vara ”betalda” för att demonstrera.
EU har kritiserat Lukasjenko och sagt att man förbereder nya sanktioner mot Belarus. Många europeiska regeringsrepresentanter har stämt in i kritiken, däribland Sveriges utrikesminister Ann Linde som skrev på Twitter i helgen att hon var ”mycket imponerad av det modiga civilsamhället” i Belarus, samt att ”Lukasjenko måste lyssna på, inte försöka skrämma sitt folk”.
Målar upp ett yttre hot
Lukasjenko själv har försökt elda på patriotismen hos sina anhängare. Han har beskrivit den växande kritiken mot honom som tecken på både en utländsk konspiration, som hotar landets oavhängighet, liksom på en förestående militär attack. I söndags talade han inför en betydligt mindre folksamling av regeringssympatisörer i Minsk och påstod då, rapporterade nyhetsbyrån Reuters, att Nato har samlat militära styrkor vid gränsen till Belarus. Presidenten har också förkunnat att han själv ska flytta militära styrkor till gränsen mot EU. Nato har svarat att man absolut inte mobiliserat några styrkor.
Vänder sig till Ryssland
Samtidigt har Lukasjenko vänt sig till Rysslands president Vladimir Putin för att få militärt och politiskt stöd. Flertalet säkerhetsanalytiker och Rysslandskännare menar att Putin är mindre intresserad av att specifikt Lukasjenko måste bli kvar vid makten. Betydligt viktigare är att Belarus förblir ett land under stark rysk påverkan och politisk-ekonomisk kontroll.
I söndags signalerade Ryssland en möjlig upptrappning av konflikten, när Kreml publicerade en sammanfattning av en telefonkonversation mellan Lukasjenko och Putin. President Putin säger sig vara beredd att assistera Belarus för att hantera det ”externa trycket” som uppstått sedan valet. Kreml hänvisar till den gamla militärpakten CSTO, som slöts mellan Belarus och Ryssland när Sovjetunionen upplöstes.
