Överlevare från båtolyckan tas omhand av den grekiska kustbevakningen.
Bild: Angelos Tzortzinis/AP/TT
Dagens ETC
Förra veckans båtolycka utanför Greklands kust har kallats för en av de största tragedierna på Medelhavet. Nu kommer uppgifter om att kustbevakningen kanske hade kunnat förhindra den.
Dagens ETC reder ut vad som är känt kring katastrofen.
78 personer har bekräftats döda efter att en migrantbåt förlist utanför Greklands kust i onsdags. Båten var på väg från Egypten, via Libyen, mot Italien.
104 personer har räddats, men flera hundra saknas fortfarande.
Exakt hur många som befann sig ombord är oklart, men det tros vara mellan 400 och 750 personer. Det finns även uppgifter om att över 100 barn ska ha befunnit sig under däck när båten sjönk, skriver BBC.
Nio personer av de räddade har gripits, misstänkta för människosmuggling.
På söndagen sa pakistanska myndigheter till CNN att över 300 pakistanier dött i olyckan. Dessa uppgifter har inte bekräftats av Grekland.
FN:s migrationsorgan IOM har kallat olyckan för ”en av de största tragedierna som skett på Medelhavet”.
Bild:
Hellenic Coast Guard/AP/TT
Kritik mot Greklands hantering
Den grekiska kustbevakningen hade kontakt med migrantbåten och följde den på avstånd från och med tisdagsmorgonen. De menar att båten, fram till att den sjönk, var på stadig kurs mot Italien. De hävdar också att de försökte erbjuda hjälp, men att hjälpen avböjdes.
Koordinater som BBC tagit del av tyder dock på att båten hade stått still i minst sju timmar innan den sjönk. Men det var först när den förliste som kustbevakningen inledde sin räddningsinsats.
Nu kommer kritik mot att man inte agerade tidigare, och Grekland har uppmanats av FN att utreda sin hantering av olyckan.
Val i Grekland på söndag
På söndag är det val i Grekland, men efter olyckan stoppade partierna sina valkampanjer och planerade tal och debatter sköts på framtiden.
Kyriakos Mitsotakis.
Bild:
Yorgos Karahalis/AP/TT
Kyriakos Mitsotakis, partiledare för konservativa partiet Ny demokrati, har de senaste åren styrt Grekland mot en mer restriktiv migrationspolitik. Han har uttalat sig och tillbakavisar kritiken mot den grekiska kustbevakningen. I stället, menar han, borde kritik riktas mot människosmugglare, som han kallar för ”mänskligt avskum”, skriver Politico.
Men det socialistiska partiet Syriza ifrågasätter i ett uttalande vilka order som egentligen givits kustbevakningen. Partiet ställer sig frågande till att man inte direkt inledde en räddningsinsats, och undrar till exempel varför inte flytvästar delades ut
Fler dör på Medelhavet
Under förra året ökade antalet migranter som dog på väg över Medelhavet, enligt IOM. Helena Lagercrantz, talesperson för UNHCR Sverige, säger att strängare gränsrestriktioner och tillbakavisningar i Europa har bidragit till att migranter tar allt farligare vägar för att komma i säkerhet.
– År efter år fortsätter resorna över Medelhavet utgöra den farligaste migrationsvägen i världen, med den högsta dödligheten. Så, återigen kan man bara konstatera att det krävs fler säkra och lagliga vägar att ta sig till Europa. De rika länderna måste till exempel ta emot fler kvotflyktingar, vi måste stärka rätten till familjeåterförening och öka antalet arbets- och studentvisum för människor i behov av internationellt skydd, säger hon.
Ny europeisk överenskommelse
Under våren har EU förhandlat fram delar av ny så kallad migrations- och asylpakt. Man vill få till en tydligare ansvarsfördelning och stärka kontrollen vid EU:s yttre gräns.
Helena Lagercrantz
Helena Lagercrantz på UNHCR tycker att det är tydligt att dagens system inte fungerar, och anser att en förändring måste till.
– Det kan vara värt att komma ihåg att majoriteten av de som flyr till Grekland (18 780 personer i fjol och 9 157 personer 2021) främst kom från Syrien, Afghanistan, Somalia och Palestina, det vill säga länder och områden där EU i hög grad bedömer att man som flyende har skyddsbehov.
