Vitalii Dudin: Vi tycker att det är viktigt att hela samhället är starkt för att klara konflikten med Ryssland, det gäller även sådant som sjukvård och järnväg. Vi behöver en debatt om det, men regeringen är inte så intresserad. När det har ordnats forum för återuppbyggnad var inte fackföreningarna inbjudna, det är ett stort problem. Vi behöver plattformar för att diskutera sociala frågor, industripolitik och hur återuppbyggnaden ska gå till.

Ukrainas återuppbyggnad riskerar att dikteras av villkor och krav från långivare och internationella organisationer. Men det är inte det största bekymret för Sotsialnyi Rukh som har för avsikt att bilda ett vänsterparti för att kunna påverka politiken mer.

Denys Pilash: Jag är mer bekymrad för att återuppbyggnaden ska skötas av den ukrainska härskande klassen. Liksom i flera andra länder i östra Europa så tenderar de att vara ännu mer nyliberala än sina motsvarigheter i västra Europa. EU är ganska nyliberalt, men våra nyliberaler är faktiskt ännu värre. Nu i krigstiden behövs inte bara en expansion av militären, vi behöver också en stark välfärdsstat. Ändå fortsätter de med sina planer på privatisering och de stänger ned fungerande sjukvård. Det är så kontraproduktivt, men de tror att det inte finns något alternativ.

Vitalii Dudin: För att hjälpa Ukraina till en nystart har vi föreslagit att vårt lands statsskuld ska avskrivas. I början av kriget fick det kravet mycket stöd bland vänsterpartier utomlands. Men vårt finansministerium tycker inte om det, de är allra värst.

Denys Pilash: Finansministeriet var ­rädda för hela idén för att det skulle under­minera Ukrainas trovärdighet bland investerare. Men när de såg att det fanns stöd i Europa och USA, till och med från ledamöter i den amerikanska kongressen som stöder kravet så mjukade de upp sin position.

Kontakt med ryska grupper

Ukraina är ett låglöneland. Det finns intresse från västerländska storföretag att flytta produktion till landet, inte minst när det gäller vapen och drönare som används av militären.

Denys Pilash: När våra medlemmar i oberoende fackföreningar har träffat andra fackliga representanter internationellt så insåg de att de är absolut sämst betalda, ofta fyra-fem gånger lägre betalda än arbetare i ­andra länder. Det behövs en global sam­ordning av fackföreningar för att sätta press på varje nivå.

Den ukrainska vänstern är skarpt kritisk till vänstergrupper som inte tar avstånd från Rysslands invasion. De menar att de ­grupperna sviker ett folk som utsätts för en imperialistisk aggression. Samtidigt har vänstern i Ukraina många internationella kontakter och får stöd från en rad vänster­rörelser och partier.

Zakhar Popovych: Vi är glada över det internationella stödet, tack så mycket. Kriget kommer att hålla på flera år, ingen vet hur länge. Men vi vill också tala om hur återuppbyggnaden ska se ut efter kriget.

Den ukrainska vänstern har haft goda kontakter med delar av vänstern i Ryssland.

Denys Pilash: Inför kriget hade vi tät kontakt med den ryska socialistiska rörelsen RSD och vi gjorde ett antal gemensamma uttalanden. De ryska socialisterna tog ansvar för att debattera mot de som sökte argument för att försvara Ryssland. De klargjorde att regeringen i Ryssland är extremhöger och har förstört alla oberoende vänsterrörelser inom landet. Men nu är de flesta av de aktiva i den ryska socialistiska rörelsen i exil. De har haft medlemmar som har kandiderat till parlamentet i Ryssland som tog ställning mot kriget, men de har också tvingats gå i exil. Det finns grupper och nätverk i Ryssland som arbetar underjordiskt, de gör attentat mot järnvägen. Men det är mycket små grupper. Trots det är de effektiva i sitt arbete mot Rysslands krig. Men nästan allt motstånd har förstörts av den ryska regimen.

”80 procent för Nato”

I Ukraina finns det ett betydande folkligt stöd för att landet ska gå med i EU och Nato. I vänstern ser man både för- och nackdelar med ukrainskt EU-medlemskap.

Denys Pilash: Det är en svår fråga. Ukraina närmar sig EU ekonomiskt och vid någon tidpunkt kommer vår ekonomi att absorberas av EU:s. Vi förstår att EU är nyliberalt, unionen är inte uppbyggd för folket. EU är uppbyggt för kapitalet, unionen ska gynna deras vinster. Men i många EU-länder, som Ungern och Polen, är situationen så dålig att det är bra att man kan peka på EU:s krav för att bevara yttrandefrihet och mänskliga rättigheter. I Ukraina bygger alla in sina egna förhoppningar i tanken på ett medlemskap i EU. När vi talar med folk i företagsvärlden så säger de att EU är bra för att det handlar om avregleringar och liberaliseringar som de vill ha. När vi talar med folk från de etablerade fackföreningarna så säger de att EU är bra för det handlar om starka fackföreningar och sociala rättigheter på EU-nivå. De hänvisar till EU:s standards när de kritiserar fackföreningsfientlig lagstiftning som lagts fram här nyligen.

Vitalii Dudin: EU har underminerats av nyliberalismen, där förs den politik som passar marknaden bäst. Men vi fruktar våra inhemska politiker mer. Deras förmåga att förstöra saker är mycket större än hos EU och andra internationella institutioner. Ekonomiskt skulle det vara svårt för Ukraina att gå med i EU på grund av den ojämlika styrkan i våra ekonomier och våra industrier. Det kan bli obalanser i handeln, vi behöver skydda oss och vår ekonomi. När det gäller politik och lagstiftning tror vi att europeisk integration kan ge oss visst skydd mot ingrepp i våra rättigheter som medborgare och arbetare. Därför är vi inte emot det. Men när de gäller Nato­medlemskap så behöver Ukraina inte det. Nato kan inte ge oss skydd, det innebär istället att vi förlorar suveränitet.

Denys Pilash: Vi skulle hamna i en ­militär allians med USA, Turkiet och ­Frankrike som har sina egna smutsiga affärer. Men Nato har sin bästa försäljare i Putin, stödet för Natomedlemskap har stigit enormt i Ukraina. Om det var en folkomröstning skulle minst 80 procent rösta för medlemskap.

Tillbakavisar nazikritiken

I den ryska propagandan för att rättfärdiga kriget hävdas det ofta att Ukraina är fascistiskt eller nazistiskt. Det tillbakavisas bestämt av den ukrainska vänstern. De påpekar att bara omkring två procent av väljarna röstade på ­extremhögern i det senaste valet. Under senare år har extremhögerns inflytande inom militären minskat kraftigt. Istället finns det tecken på att kriget har svetsat samman ­landet med dess olika befolkningsgrupper. Det gäller även landets minoriteter:

Vitalii Dudin: Krimtatarerna, muslimer i allmänhet och de som har judisk tro är inkluderade på ett sätt som de aldrig har varit tidigare. Den mest diskriminerade och utsatta gruppen i vårt land är romerna, de har mött mycket negativ särbehandling exempelvis när de rest över gränserna. Men oproportionerligt många romer tjänstgör i armén. Många av de andra ukrainare som slåss sida vid sida med dem vid fronten överkommer sina fördomar.

Denys Pilash: De flesta ukrainare är emot extremhögerns etniska nationalism. I senaste presidentvalet valdes en kosmopolitisk inkluderande person istället för en oligarkpresident som flyttat sig i riktning mot konservativ nationalism.

”Kan få en unik chans”

Miljoner ukrainare har fått fly undan den ryska invasionen. Tiotusentals har dödats eller skadats i bombningar och strider. Kan upplevelserna av kriget trots det innebära att befolkningen svetsas samman och får en annan bild av sitt land?

Vitalii Dudin: Ja, den möjligheten finns. För det första stärks tron på det gemensamma goda. Att staten ska vara till för sociala betydelsefulla funktioner för folk. Som att det finns omsorg, säkerhet och en fungerande ekonomi. Idén om ett gemensamt allmänintresse har blivit mycket tydligare än före kriget. Kriget har inneburit att tanken om isolationism har bekämpats, folk ser hur beroende Ukraina är av omvärlden och dess stöd både militärt och humanitärt. De som har flyttat till Europa som flyktingar förändras intellektuellt. Ukraina kan få en unik chans att återstarta vår ekonomi på ett mer socialt rättvist sätt efter kriget.

Zakhar Popovych: Ibland finns bilden av att Ukraina har uppstått det senaste året och att Putin skapade och konsoliderade Ukraina genom invasionen. När man blir anfallen håller man ihop, det skapar samhörighet. Men Ukraina har funnits länge. Vi har haft en välutbildad befolkning. Vi har en stor maskinindustri, utvecklade järnvägar, kollektivtrafik. Det kanske inte är lika bra som i Sverige. Men det är mycket bättre än i många andra länder. Vi har varit en modern nation under lång tid. Miljoner ukrainare med sämre ekonomi flyttade till EU-länder redan före kriget. De kunde inte hitta bra arbete här. De åkte till Europa och fann att levnadsnivån inte var så mycket bättre där som de trodde. Ukrainare är vana vid att klaga på vår sjukvård som är dålig. Men vi fann att det inte var så mycket bättre i andra delar av Europa, den kunde vara mindre tillgänglig. Känslan av att tillhöra Ukraina hänger också ihop med insikten om att vi är bättre än vad vi trodde tidigare.

För att vänstern i Ukraina ska kunna påverka politiken måste de ryska ockupanterna slås tillbaka. Om vänstern internationellt inte ger dem stöd så påverkas de negativt:

Vitalii Dudin: Vänstern måste vara på de förtryckta folkens sida. Vänstern måste vara på samma sida som de som drabbas av ­aggression. Är man antifascist och mot imperialism så måste man stödja Ukraina inklusive militärt, humanitärt och ekonomiskt stöd. Ju snabbare vi kan kasta ut de ryska invasions­styrkorna, desto snabbare kan vi börja arbeta för bättre sociala villkor i vårt land.