”Det känns tryggt att Putin skyddar ryska minoriteter”

Men likt flera andra lokalbor i Narva vill han varken säga vad han tycker om Putin eller kriget i Ukraina. Istället väljer han att förhålla sig neutralt – i alla fall offentligt. 

– Det är en fråga som många undviker eftersom de förmodligen inte vet vad de ska svara. Jag bor i Estland, men har vänner och familj i Ryssland. Oavsett vad jag säger kommer det att bli fel. 

Men det är inte alla i Narva som undviker att ta ställning. 

Michael, 71, har inga problem med att dela sin åsikt, men ­understryker att han inte kallar ”det som händer i Ukraina” för ett krig utan en specialoperation. 

– I väst ljuger man på ­nyheterna och pratar illa om ­ryssar. Jag skulle säga att hälften är lögn och att hälften är ­sanning. Ryska medier är helt klart mer trovärdiga. 

Världen fick upp ögonen för ­Narva efter Rysslands annektering av Krim i mars 2014. 

Under tiden som följde publiceras ett flertal artiklar med rubriker som ”Här kan ett tredje världskrig bryta ut” och ”Är ­Narva Putins nästa måltavla?”. 

Nu är frågan återigen aktuell. 

Estland är medlem i Nato, men landets befolkning och militära ledarskap har uttryckt oro för att Ryssland ändå ska attackera Estland, och eventuellt hävda att det finns ett behov av att skydda landets 300 000 rysktalande invånare.

Oron grundar sig i det man inom Nato kallar för Narva-­scenariot: 

Om Putin skulle bestämma sig för att invadera Narva – på samma sätt som man gjorde i Ukraina 2014 – skulle Nato skydda Estland, och vilken sida skulle i sådana fall den rysktalande minoriteten stå på? 

I Narva är det i alla fall uppenbart att det pågår en dragkamp om minoritetsbefolkningens lojalitet. 

”Förstärka motsättningar”

De baltiska länderna – Estland, Lettland och Litauen – blockerade ett flertal statligt ägda ryska tv-kanaler dagen efter Rysslands invasion av Ukraina i slutet av februari. Estniska myndigheter motiverade beslutet med att rysk propaganda hotar den nationella säkerheten. 

Rysslands svarade med att blockera västerländska medier – och snart var även ett fullskaligt krig om sanningen ett faktum. 

Men att de baltiska länderna försöker strypa informationsflödet från Kreml är egentligen inget nytt. 

Det säger Emma Rönngren som är doktorand vid institutet för Rysslands- och Eurasien­studier på Uppsala universitet.

– Vi har sett det i vågor sedan Sovjetunionens fall. Putin klarar inte av att det går bra för ­forna sovjetstater. Man vill gärna berätta att det inte har blivit så mycket bättre i forna sovjet­stater. Ett av målen är att för­stärka existerande motsättningar i samhället. En försvagad stat är lättare att kontrollera. 

Upplever sig diskriminerade

Under 90-talet hade de baltiska länderna inte några uttalade strategier för hur de skulle hantera informationsflödet från Ryssland, utan de har tillkommit senare.

– I Estland och Lettland har det funnits en rädsla för att ge proportionerligt inflytande till den rysktalande befolkningen. När de ville integreras med väst och gå mot EU och Nato-­medlemskap fanns det en rädsla för att den ryska minoriteten skulle hindra den politiken.

Men hur påverkas den ryska minoritetsbefolkningen av nyheter från Kreml, och vilken effekt kan det få när kanalerna plötsligt stängs av?

Enligt Emma Rönngren finns det inte lika mycket forskning inom det området.

– Fokus stannar ofta på hur Ryssland använder medier och inte hur det påverkar mottagaren, men det kan ju nu bli ännu mer intressant att titta på ryska tv-kanaler när de förbjuds. Det kan också förstärka känslan av att känna sig diskriminerad. Man vill inte jättegärna att någon annan ska tala om för en vad man ska tycka och tänka.

Flera lokalbor som går längs med Narvafloden klagar i alla fall öppet på att de inte längre kan titta på ryska nyheter.

Valentina är både upprörd och förvirrad. Hon är en sprudlande rysk dam med kajalmålade ögonbryn, rosa naglar, knallblå mössa – och en bestämd uppfattning om blockeringen: 

– Det är riktigt, riktigt dåligt. Jag vet inte längre vad jag ska tro på när jag tittar på nyheterna här i Estland, och jag har inte haft någon att prata politik med sedan den 24 februari.

– Det är fantastiskt att du är här!

Köper det Kreml säger

När Estland återigen blev en självständig stat, efter Sovjet­unionens kollaps 1991, tog regeringen ett beslut om att endast ge medborgarskap till invånare med kunskap om det estniska språket. Flera invånare i Narva klarade aldrig kravet, men valde att bo kvar med ett grått pass och status som icke-­medborgare.

Men ett icke-medborgarskap har också sina fördelar, förklarar Valentina. 

Som icke-medborgare kan hon åka fritt över den 162 meter långa bron och köpa billigare varor i Ivangorod. Senast var i fredags förra veckan. När hon stod i kön till apoteket fick hon höra en helt annan version om kriget i Ukraina.

Det är en version som hon själv håller med om: Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj är en hycklare som har provocerat fram en rysk reaktion, säger hon.

– Man kan inte skylla på Putin i det här fallet. Han blev intryckt i ett hörn av Nato och hade ingen annanstans att gå. Han försökte förhandla med Ukraina flera gånger, men Ukraina har gjort allt för att gå emot rysktalande personer, ryska skolor och det ryska språket. Väst tog inte heller chansen att föra en dialog. Det var oförskämt. Det är bara att titta på det som händer i Ukraina just nu. Det är fruktansvärt! 

När bron till Ivangorod byggdes 1940 fick den namnet ”vänskapsbron”, men idag liknar den snarare en enkelriktad väg och förlängd arm till Putins politik. En lång kö med bilar rör sig sakta österut mot Ivangorod. I motsatt riktning är det endast ett fåtal bilar som kör. Valentina tror sig veta varför: 

– När du blockerar sanningen finns det utrymme för lögner. Jag vill i alla fall veta vad som sägs på andra sidan. 

”Vill skydda befolkningen”

Tiit Terik, Estlands kulturminister, säger att misstroende gentemot regeringen var en faktor som fanns med i kalkylen när de blockerade ryska nyheter, men att de bestämde sig för att göra allt de kan för att rysk desinformation inte ska sippra över gränsen. 

– Jag har diskuterat frågan tillsammans med andra kulturministrar bara för en vecka sedan och vi kom fram till att de kanaler som vi har blockerat inte kan ses som oberoende journalistik. Putin använder information som ett vapen och det vill vi skydda vår befolkning från. Alla som tittar tillräckligt mycket på ryska nyheter kan ta skada, men ja, vi har en rysk minoritetsbefolkning som är sårbar för den här typen av information. 

Han är på besök i Narva över dagen och ska bland annat besöka Estlands kulturstiftelse som erbjuder gratis kurser i estniska. Stiftelsen är en av många investeringar som gjorts för att staten ska komma medborgarna närmare. 

– Vi har gjort väldigt ­mycket för att kunna ge nyheter på ryska där oberoende journalister reflekterar över det som händer i världen. Nu har vi ökat bidraget, men för vissa människor handlar det inte om vad som är sant eller falskt. Det är en fråga som handlar om vad man tycker om Ryssland och för vissa har den nästan blivit religiös. 

400 euro för att slippa censur

Men när Estland blockerade marksända tv-kanaler i februari ringde den äldre generationen till sina barnbarn och bad dem att installera kanalerna på internet. 

Nu har det kommit ännu ett beslut om att blockera tillgången på internet. Många undrar ändå om det går att stoppa informationsflödet, speciellt i städer som Narva där majoriteten har vänner och bekanta i Ryssland. 

– Vi har såklart också ryska satelliter som fortfarande fungerar i Narva. Jag tror att vi måste hitta nya tillvägagångssätt. Jag har framfört det till regeringen, men det är inte helt lätt att hantera. Så vitt jag vet är det ett franskt företag bakom sändningen, säger Tiit Terrik.

På andra sidan Narvafloden reser sig en gigantisk fästing. I början av 1900-talet tillhörde fästningen Estland, men idag vajar en rysk flagga på toppen och visar tydligt var man inte längre får ­använda ordet krig för att ­beskriva situationen i Ukraina. 

Michael förhåller sig till den regeln trots att han befinner sig i Estland. 

Han föddes i dåvarande Leningrad och flyttade till Narva 1978, men på den tiden spelade det inte någon roll om man bodde på den västra eller östra sidan av floden. 

Så ser det inte ut i dag. När Estland blockerade ryska tv-­kanaler var han tvungen att köpa en ny satellit-tv för 400 euro.

– Jag hade egentligen inte råd med den, men jag köpte den eftersom jag behövde den. Jag vill kunna titta på alla nyheter och skapa mig en egen uppfattning om det som händer i Ukraina. 

Unga ser förstörelsen i Ukraina

Dessutom känner Michael sig illa till mods när han tittar på nyheter väster om Narvafloden. 

– Jag känner mig inte diskriminerad nu, men jag kanske börjar göra det om man fortsätter att prata illa om ryssar på nyheterna. 

När Putin annekterade Krim 2014, målade han upp sig själv som en beskyddare av områdets rysktalande minoritetsbefolkning: ”Miljontals ryssar gick och lade sig och vaknade upp utomlands”, sa Putin och refererande till Sovjetunionens kollaps.

I Narva, där cirka 80 procent är etniska ryssar, stöttade många lokalbor annekteringen.

Skulle samma sak kunna hända här? 

Martin Hurt är forskare vid tankesmedjan International centre for defence and security i Tallinn och säger att det är en överdrift att måla ut hela den ryska minoritetsbefolkningen i Narva som ett säkerhetshot 

 – Ryssar som bor i Estland är inte särskilt attraherade av att återgå till rysk kontroll. Men frågan är inte svart och vit. Generellt finns det tvivel om den ryska minoritetsbefolkningens lojalitet. Det finns grupper som inte är lojala mot Estland. Men de som bor i Narva bor så pass nära Ryssland att de kan se hur det är att leva där. Problemet finns snarare i städer som Tallinn, säger Martin Hurt och fortsätter: 

 – Men trenden ser ut att peka på att andelen icke-medborgare minskar. Och den yngre generationen är inte passiv i sitt inhämtade av medier. De är också aktiva på sociala medier. De ser vad som händer i Ukraina och hur Ryssland maler ner städer till grus och sand. 

En mild vind drar igenom Narva och vajar den ryska flaggan i västergående riktning. Solen börjar gå ner och Michael ska snart gå hem. När han kommer hem och förmodligen slår på sin nya satellit-tv måste han väl ändå undra hur han själv skulle ­reagera om Putin invaderade Estland, och om han fortsatt skulle stödja honom? 

– Jag tror inte att det kommer att hända. Politiker i Estland har varit smartare än politiker i Ukraina, men det känns tryggt att Putin skyddar ryska minoriteter om något skulle hända, säger Michael. 

”Alla skulle bli glada”

Han viftar självsäkert bort ­kritiska frågor med en basker i sin hand och ett leende på läpparna, men håller fast vid sin övertygelse om att Putin är den bästa politikern Ryssland har haft på länge, även när det ­stormar i geopolitiken. 

– Om Putin skulle komma hit skulle nog alla bara bli glada, men det vågar inte så många säga just nu.•