”Det handlar om modernt slaveri”

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Idag finns omkring 250 miljoner internationella migranter. Karaktäristiskt för gruppen är inte bara att den växer, utan framför allt också att den består av en mycket flexibel arbetskraft, konstaterar Sveriges fackliga biståndsorganisation Union to union. I många länder skulle produktion och service omedelbart kollapsa utan migrantarbetare – och det är inte ovanligt att migranter jobbar under slavliknande villkor.

– Ofta beskrivs dessa människor som handelsvaror, som cirkulerande arbetskraft, men jag tror man ska försöka värja sig från att beskriva dem som det. Det handlar om människor med familjer och egna drivkrafter, säger Lisa Pelling, utredningschef på tankesmedjan Arena Idé.

Bara en bråkdel av världens migranter är fackligt organiserade. Union to union arbetar på bred front med flera olika projekt – men för den globala fackföreningsrörelsen utgör gruppen en stor utmaning.

– Några fackförbund är väldigt progressiva, men nu tycker jag att det är dags att också ställa arbetsgivarsidan och staterna mot väggen. För jag måste ändå säga att det här handlar om ett modernt slaveri, säger Christer Wälivaara, ansvarig för globala utvecklingsfrågor på 6F, Fackförbund i samverkan.

Hälften är kvinnor

Många migranter arbetar inom industri- och byggsektorn, men närmare hälften av alla migranter är kvinnor och då mestadels ­hushållsarbetare från Filippinerna, Indien, Nepal och Bangladesh.

Sommaren 2011 lade den internationella arbetsorganisationen ILO fram en ny konvention för att stärka rättigheterna för ­hushållsarbetare – men ännu saknas en underskrift från Sverige.

– Här borde man sätta sig ner och diskutera vad som är problemet – för om länder åtminstone kunde ratificera delar av den så skulle det iallafall finnas något slags lagligt instrument utöver den grundläggande ILO-konventionen, säger Lisa Pelling.

Etiska riktlinjer

Å andra sidan har Sverige lagt fram ett initiativ som handlar om att fastställa etiska riktlinjer vid rekrytering. En stor andel av det migranterna tjänar skickas tillbaka till hemlandet – totalt handlar det om summor som uppgår till nästan fyra gånger mer än det samlade biståndet – trots att en stor del av migranternas inkomster under resans gång slukas av kostnader för pass, smuggling och rekrytering.

– Här finns en stor potential att agera. Ibland tar rekryterarna flera månadslöner och då sitter migranterna i en oerhört utsatt position. De första perioderna handlar bara om att betala tillbaka skulden, säger Lisa Pelling.

”Öppna lagliga vägar”

Hon hoppas att den pågående förändringen i EU:s utstationeringsdirektiv, vilken handlar om att arbetare på samma plats ska ha rätt till samma lön och villkor som inhemska arbetare, på sikt blir principer som också kan användas för migranter utanför Europa.

– Men jag tror att en helt avgörande faktor handlar om att först och främst öppna upp för lagliga vägar. Högst upp på dagordningen måste vara att folk åtminstone slipper dö på sin väg att hitta ett jobb.

Fler utsatta i Sverige

Antalet migrantarbetare ökar globalt men även i Sverige. Inte bara lagliga arbetskraftsinvandrare utan även antalet papperslösa ökar – även om ingen vet säkert hur många de är.

Däremot vet forskarna att många i gruppen migranter diskrimineras och lever mycket utsatt.

Efterfrågan på billig och flexibel arbetskraft ökar, och migranter som har svårt att komma in på arbetsmarknaden utnyttjas. Eftersom staten inte hjälper dem går organisationer och frivilligrörelser in, sade Nedžad Mešić vid Linköpings universitet i samband med att han presenterade sin avhandling ”Negotiating solidarity Collective actions for precarious migrant worker’s rights in Sweden” i februari i år. Hans forskning belyser den svenska arbetsmarknaden ur migranternas perspektiv.