Ge kläder eller pengar
En uppsjö av insamlingar har startats: Naturkompaniet samlar in kläder. SVT intervjuar Laura Andersen i Mölndal som startade en privat insamling och snabbt fick hela köket fullt av hygienartiklar, kläder och matvaror. Svenska kyrkan samarbetar med det internationella nätverket Act, Vänsterpartiet samlar in pengar till förlossningskliniker (via ett FN-organ) och Palmecentret till socialdemokratiska organisationer i Ukraina.
Sara Johansson, tidigare hjälparbetare, menar i en intervju i Helsingborgs dagblad att säckar med blandade gåvor ofta mest blir ett problem att ta hand om, och att det är effektivare med pengar till stora etablerade hjälporganisationer som har en professionell organisation och rutiner. De stora hjälporganisationerna som Röda korset och Läkare utan gränser samlar in pengar och finns på plats. Samtidigt kanske en del väljer att engagera sig i mindre initiativ just för att man är kritiska mot att för mycket pengar går till den professionella byråkratin i de stora hjälporganisationerna. Få torde i alla fall ifrågasätta hennes råd att först kolla om insamlingarna har tänkt igenom ordentligt hela kedjan fram till de behövande.
Bistå flyktingar i Sverige
En annan möjlighet är att göra en insats är i mottagningen av flyktingar. Migrationsverket och kommuner hinner inte med när omkring 4 000 ukrainska flyktingar kommer till Sverige varje dag. Organisationer och människor har börjat organisera sig för att hjälpa till med bostäder och andra akuta behov, ett exempel är Facebook-gruppen ”Ukrainska flyktingar – samordning av hjälp i Skåne”. Det kommer också finnas behov av exempelvis språkkaféer och att fler blir god man. Personer som flyr till Sverige kan ha djupt traumatiska händelser bakom sig och befinna sig i en svår livssituation med exempelvis anhöriga kvar i kriget, och den tidigare hjälparbetaren Sara Johansson föreslår därför att den som tar emot flyktingar i sitt hem bör försöka förbereda sig på vad det innebär och ha tänkt igenom innan om de verkligen klarar av påfrestningen.
Protestera
Man kan förstås fråga sig, som i många andra sammanhang, om välgörenhet ändrar något i grunden. Behövs det inte också en politisk rörelse? I det här fallet är det inte så tydligt vad politiska protester skulle rikta sig mot. Den ryska regeringen, och de allra flesta vanliga ryssar, vet redan att världsopinionen motsätter sig Putins krig. Protester skulle kanske ha mer betydelse om de riktade sina krav mot de egna ländernas regeringar, kanske för att trycka på för en militär intervention, men det är ett steg som många är tveksamma till.
Delta i Ukrainas väpnade försvar
Det mest drastiska, direkta bidraget till Ukrainas försvar är kanske att anmäla sig som frivillig i kriget. Hundratals svenskar har redan anmält intresse för det, varav en del helt utan tidigare militär erfarenhet, enligt Sveriges radio. Den ukrainska regeringen välkomnar internationella frivilliga; ambassaden ombesörjer transporten till Ukraina och placeringen i en internationell brigad är under uppbyggnad.
För att vara till någon nytta på ett modernt slagfält bör man dock vara utbildad soldat. Men det behöver inte vara meningslöst för personer utan erfarenhet att anmäla sig, säger försvarshögskolans Karlis Neretnieks till Sveriges radio; man kan efter bara en kort träning exempelvis vakta militära anläggningar bakom frontlinjen och därmed frigöra andra soldater för strid. Den intresserade måste vara medveten den personliga risken; förband med mindre erfarna soldater tenderar att ta de största förlusterna.
Sjukvårdshjälp i Ukraina
Ett mindre våldsamt alternativ, som också välkomnas av Ukraina, är att den som har den nödvändiga kunskapen anmäler sig som frivillig sjukvårdspersonal. Organisationen Razom bussar sjukvårdspersonal regelbundet och räknar med att så småningom kunna bidra med 100 läkare. Det säger Wiktor Rutkowski till Läkartidningen. Han har tagit ledigt från sitt vanliga jobb som AT-läkare på Karolinska sjukhuset och är i skrivande stund på plats i Kiev. •
