Men i och med Sverigedemokraternas omsvängning finns nu en majoritet i riksdagen för att ta steg mot Natomedlemskap. På partiets valkonferens i helgen tog man ställning för att omedelbart utreda frågan. Det krav om folkomröstning för medlemskap som SD tidigare ställt gäller inte längre – säkerhetsläget kan göra ett medlemskap brådskande, anser partiet.

Vad skulle då ett svenskt medlemskap innebära?

Artikel 5 – ­skyddar den?

Genom Natostadgans femte artikel lovar medlemsländerna att hjälpa varandra vid ett angrepp utifrån. Men någon förpliktelse att skicka militär trupp finns inte. 

– Artikel 5 är mycket svagare än man tror. Varje land har rätt att själv bestämma hur man hjälper till, säger Gunilla Herolf, statsvetare vid Utrikespolitiska institutet och expert på Nato.

När det gäller gäller ett militärt angrepp från Ryssland är Gunilla Herolf däremot övertygad om att Sverige skulle kunna räkna med militär hjälp.

En enda gång i historien har artikel 5 använts. Det var efter terrorattackerna i USA den 11 september 2001. Då handlade det bland annat om att andra länder övertog övervakningsuppgifter från USA så att stormakten kunde använda sina övervakningsflyg över sitt eget territorium.

Hur reagerar Ryssland om Sverige går med i Nato?

Att ett svenskt medlemskap skulle uppröra Ryssland står klart.

– Man får utgå från att de skulle komma med diverse tjuvnyp och slår mot exempelvis strömförsörjningen, säger Gunilla Herolf.

Ett militärt angrepp tror hon däremot inte på.

– Jag tror inte Ryssland har resurser att göra det, därför att de måste räkna med att vi får hjälp. I en sådan situation är det svårt att se att vi skulle vara ensamma.

Måste de inte redan idag räkna med att Sverige skulle få hjälp?

– Jo. De vet att ett anfall på Sverige är en otroligt stor provokation. Att angripa Sverige är att angripa hela västvärlden i förlängningen.

Det här blir våra kompisar

Nato har 30 medlems­länder med stormakten USA i spetsen. I flera av dem har demokratiutvecklingen gått bakåt de senaste åren, enligt flera demokrati­rankingar. 

Ett av dem – Turkiet – klassas inte längre som demokrati utan hybrid­regim, enligt The Economists demokrati­index.

Så blir man ­medlem

Sverige och Finland kan snabbt bli medlemmar om de vill, sa Natochefen Jens Stoltenberg för en tid sedan. Men Gunilla Herolf påpekar att alla medlemsstaters parlament måste ge sitt godkännande. Även om inte Sverige ses som kontroversiellt kan man inte utgå från att alla ger tummen upp omedelbart, menar hon.

– För att pusha för någon egen fråga kan enstaka länder säga ”ja, vi kan ta in Sverige, men då får vi lösa det här först”.

Kraven på ­medlemmarna

De formella kraven för att bli medlem i Nato lär inte utgöra några hinder för Sverige, konstaterar Gunilla Herolf. Det handlar bland annat om att man ska vara ett demokratiskt land och inte ha i några gränstvister med sina grannländer. 

Den som är med i Nato förväntas ha försvarsutgifter på minst två procent av BNP, vilket för Sveriges del i dag skulle innebära 42 miljarder högre anslag varje år. Dit ska Sverige nå ”så fort det är praktiskt möjligt” utlovade statsminister ­Magdalena Andersson i förra veckan.

Sverige har stegvis närmat sig Nato sedan Kalla krigets slut och har sedan 2016 ett värdlandsavtal som bland annat innebär att Nato kan bjudas in till svenska militärbaser.

– Vi är redan så involverade med Nato och övar tillsammans, säger Gunilla Herolf.